Fortum trodde på lönsamhet i Oskarshamn

Fortum trodde på lönsamhet i Oskarshamn

Fortum motsatte sig 2015 avvecklingen av Oskarshamnsreaktorerna. Bedömningen var att elproduktionen på sikt skulle vara lönsam. Diskussionerna med huvudägaren Eon ledde dock inte till resultat.

Det som inte var ett tema då var de konsekvenser som nedläggningen skulle få för elsystemet, konstaterar Fortums divisionschef för kraftproduktionen Simon-Erik Ollus.

Det prekära läget för elförsörjningen i södra Sverige har blivit en omdiskuterad fråga. Avvecklades Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2, med de konsekvenser vi ser i dag, som resultat av affärsmässiga överväganden eller politiska beslut? Det uppenbara svaret är att lönsamheten på ett avgörande sätt varit och är relaterad till politiken.

Bild: Simon-Erik Ollus berättar att Fortum motsatte sig avvecklingen av Oskarshamnreaktorerna. 

Det är också så att lönsamhetsbedömningarna utfallit olika hos olika aktörer. Till exempel gjorde minoritetsägaren Fortum 2015 stora ansträngningar för att få överta Oskarshamn 1 och 2, i syfte att driva anläggningarna vidare. Utan att huvudägaren Eon accepterade.

En snabbtitt på vad som hände hösten 2014 ger tydlig vägledning.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna förklarade den 1 oktober att de i regeringsförhandlingarna kommit överens om kärnkraften. Effektskatten skulle höjas och säkerhetskraven på reaktorerna skulle skärpas ytterligare. ”Flera reaktorer kommer att stängas under mandatperioden”, sade språkröret Åsa Romson till media.

I Miljöpartiets pressmeddelande lät det så här: ”Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om att kärnkraften ska ersättas med sol, vind och annan förnybar energi. Vattenfalls planer på ny kärnkraft avbryts och den gamla kärnkraften får tuffare krav.”

Det råkade sig så att Magnus Hall tillträdde som vd för Vattenfall samma dag. ”Det här med att man ska ge sig på lönsamheten är inte bra – för då får vi mindre till investeringar”, var hans omedelbara kommentar i Dagens industri.

Han nämnde att de två äldsta Ringhalsreaktorerna, som Vattenfall planerade att ersätta med nybyggda reaktorer omkring 2025, ”är i väldigt gott skick och producerar på en väldigt bra nivå. Vi har inga ’issues’ med dem. Skulle vi tvingas stänga dem stänger man fullt fungerande kärnkraft.”

”Blir det ingen ny kärnkraft är gas det enda alternativet, vilket i så fall sannolikt skulle göra Sverige beroende av Ryssland. Det är det enda som vi ser skulle vara storskaligt och hanterbart. Jag vet faktiskt inte vad alternativet skulle vara.”

På Di:s uppföljande fråga, med tanke på utvecklingen i Ryssland, förtydligade Magnus Hall så här:

”Det är därför jag säger att kärnkraften borde vara ett alternativ. Man måste väga ihop alla omständigheter som omgärdar den här frågan.”

De avgifter som nämndes i uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade Vattenfall redan räknat med, tillade Hall i en tv-intervju den 2 oktober. Till exempel ökade avgifter för kärnkraftsavfall och ökade kostnader för bättre kylning av aggregaten.

Magnus Halls kommentarer gjorde Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin upprörd:

”Det är regeringen som bestämmer vad Vattenfall ska syssla med och det är Vattenfalls uppgift att verkställa det som regeringen beslutar. […] Det finns inget utrymme för sådana här uttalanden framöver”, sade hon och tillade att Hall skulle få sparken om han höll fast vid sin linje.

Senare skulle Magnus Hall modifiera sina slutsatser. Redan med den effektskatt som fanns före regeringsöverenskommelsen var lönsamheten för kärnkraften svag, och med den höjning av effektskatten som regeringen aviserade, realiserad genom vårbudgeten 2015, ”kommer vi allt närmare en situation där vi inte klarar av att tjäna pengar på kärnkraften”, sa Magnus Hall till Affärsvärlden i december 2014.

Han tillade att det var riskabelt att lita på en elförsörjning utan Ringhalsreaktorerna. ”Problemet uppstår en kall vinterdag då vi inte får tillräckligt med effekt i prisområde 3, vilket Svenska kraftnät flaggat upp för.”

Ordagrant varnade Svenska kraftnät ”för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare”, och gav också samma besked som Magnus Hall:

”En stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 skulle markant öka risken för effektbrist i södra Sverige […] en sådan situation kan inte bemästras endast med ökad förbrukarflexibilitet och ökad vindkraftsproduktion.”

I Svenska Dagbladet förklarade häromdagen Vattenfalls dåvarande styrelseordförande Lars G. Nordström att beslutet att stänga Ringhals 1 och 2 fattades ”på rekommendation från ledningen. Det var ingen påtryckning från den politiska sidan. Det var ett rent kommersiellt beslut.”

Längre fram i intervjun tillade Nordström: ”Sedan är det så att all verksamhet styrs i viss mån av politiken. Är det extra skatter eller avgifter på något försöker man undvika det.”

I artikeln påpekas att Vattenfall inte behövde ta hänsyn till hur nedläggningen skulle påverka det svenska elsystemet. Regeringen styrde bolaget via ett ägardirektiv och i det stod det ingenting om att bolaget skulle säkra elsystemet.

Eon, huvudägare i Oskarshamns kärnkraftverk med tre reaktorer, beslöt på motsvarande sätt att avveckla de två äldre av dem, O1 och O2, detta trots att O2 ägnats en massiv säkerhetsmodernisering, som samtidigt höjde produktionseffekten med närmare 30 procent. 8 miljarder kronor hade investerats i detta och nystart var annonserad till slutet av 2015.

Eon Sveriges vd Jonas Abrahamsson gav tre orsaker till beslutet: historiskt nedpressade elpriser, en straffskatt i form av effektskatten (den gav ett påslag på produktionspriset för elen på 7 öre/kWh) och ett fortsatt investeringsbehov för att möta de skärpta säkerhetskraven.

Att döma av den nämnda Svd-artikeln var också Fortum, med ett 45,5-procentigt minoritetsägande i ägarföretaget OKG, överens om nedläggningen i Oskarshamn. Det är emellertid felaktigt. Fortum ville fortsätta producera el i O1 och O2 och förhandlade med Eon i syfte att driva anläggningarna vidare, om inte gemensamt så i egen regi. Men Fortum fick inte Eon med sig på tåget.

”Med de investeringar som nu gjorts och med den expertis vi har i Fortum, ser vi att det går att driva anläggningen på ett säkert sätt den planerade livstiden ut”, förklarade Fortums vd Pekka Lundmark i intervju med mig för Dagens industri sommaren 2015.

Pekka Lundmark gjorde klart att man i motsats till Eon såg ekonomiska förutsättningar för att driva O1 och O2 vidare, då reaktorerna efter renoveringarna var i bra skick och då man bedömde att driftkostnaderna skulle kunna hållas nere i Oskarshamn genom den kärnkraftskompetens som fanns i Fortum.

På min undran hur man kunde bedöma saken så olika bland ägarna var Pekkas svar en retorisk fråga: ”Kan det ha något med politik att göra?”

Simon-Erik Ollus, sedan i fjol divisionschef för Fortums kraftproduktion, bekräftar i intervju för Second Opinion att hans bolag motsatte sig avvecklingen av Oskarshamnreaktorerna. Man gjorde från Fortums sida en annan bedömning.

Så som läget såg ut då hade Vattenfall redan beslutit att avveckla Ringhals 1 och 2, så för Fortums del baserades kalkylerna på fortsatt drift av åtta reaktorer i Sverige.

Ollus var 2015 själv inte involverad i den lilla krets där diskussionen i saken fördes, men tror att Fortums hållning speglar ett mer långsiktigt och strategiskt tänkesätt:

”Vi är kanske lite naiva finnar när det handlar om affärer i Sverige. Vi tror att om vi får ta hand om verksamheten, så kan vi också göra det till en bra affär. Ett exempel på det är att vi på nittitalet köpte in oss i de svenska kärnkraftverken, trots den svenska politiken att kärnkraften skulle avvecklas”, säger han.

Trots varningarna i Svenska kraftnäts kommunikation med regeringen, och från Magnus Hall, var det 2015 ingen fråga bland kraftproducenterna vilka effekter den nedlagda kärnkraften skulle få för elsystemet i Sverige.

”Ingen tog hänsyn till det, utom kanske Svenska kraftnät. Men på den tiden fanns ingen transparens i frågan. Först omkring 2020, när Svenska kraftnät började återkomma med besked om nya överföringsbegränsningar, förstod vi hur omfattande effekterna i elsystemet verkligen blivit av den nedlagda kärnkraften”, säger Simon-Erik Ollus.

1 Kommentar
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Magnus Brunell skriver:

    Citat:

    ”Att döma av den nämnda Svd-artikeln var också Fortum, med ett 45,5-procentigt minoritetsägande i ägarföretaget OKG, överens om nedläggningen i Oskarshamn. Det är emellertid felaktigt. Fortum ville fortsätta producera el i O1 och O2 och förhandlade med Eon i syfte att driva anläggningarna vidare, om inte gemensamt så i egen regi. Men Fortum fick inte Eon med sig på tåget.

    ”Med de investeringar som nu gjorts och med den expertis vi har i Fortum, ser vi att det går att driva anläggningen på ett säkert sätt den planerade livstiden ut”, förklarade Fortums vd Pekka Lundmark i intervju med mig för Dagens industri sommaren 2015.

    Pekka Lundmark gjorde klart att man i motsats till Eon såg ekonomiska förutsättningar för att driva O1 och O2 vidare, då reaktorerna efter renoveringarna var i bra skick och då man bedömde att driftkostnaderna skulle kunna hållas nere i Oskarshamn genom den kärnkraftskompetens som fanns i Fortum.

    På min undran hur man kunde bedöma saken så olika bland ägarna var Pekkas svar en retorisk fråga: ”Kan det ha något med politik att göra?””

    — Mycket intressanta informationer som visar att det var politiken, d.v.s S och MP, som med vilja gjorde allt för att lägga ner kärnkraftverken och störa/sabotera elproduktionen. Därför har vi nu ett katastrofalt tillstånd med skenande elpriser.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet