Fortsatt negativ trend för effektbalansen

Fortsatt negativ trend för effektbalansen

Svenska kraftnäts nya kraftbalansrapport utgör dåliga nyheter sett till Sveriges elektrifieringsambitioner. Glappet mellan elsystemets leveransbehov och leveransförmåga fortsätter att öka. De fyra kommande vintrarna försämras effektbalansen ytterligare för varje år.

Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport, som sammanfattar utvecklingen under de gångna åren och ger prognoser för de kommande, är ett informativt dokument och ger på många sätt tydliga besked. Noggrant läst framstår innehållet även som mer alarmistiskt än den ton som rapporten är skriven i.

Som Second Opinion beskrivit i ett antal artiklar tvingades Svenska kraftnät både somrarna 2020 och 2021 till ett antal avhjälpande åtgärder för att klara driftsäkerheten i det svenska elsystemet, bland annat genom avtal om drift av Ringhals 1 och beredskapsläge för Karlshamns- och Ryaverken.

Att det svenska elsystemet trots stora ansträngningar från Svenska kraftnäts sida inte mår bättre i år antyds av ENTSO-E:s databas för elproduktionen för perioden januari-april.

Det framgår att Karlshamnsverket producerade el vid nio tillfällen, senast i slutet av april. Trots den mycket höga kostnaden för att producera el med olja, aktiverades elproduktionen av marknaden. Totalt har Karlshamnsverket hittills i år producerat mer el än under motsvarande period i fjol.

I vissa höglastlägen under 2022 har också Värtaverket i Stockholm använt fossilt bränsle (olja) för elproduktion, liksom Ryaverket (naturgas och olja) i Göteborg.

Samtidigt har Sverige inlett året med rekordhöga och rekordvolatila elpriser, trots en förhållandevis mild väderlek efter de inledande dagarna i januari. Ett mått på detta är Energimarknadsinspektionens sammanställning över hur systempriset på Nordpool har varierat:

Enligt Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe i förordet till den nya kraftbalansrapporten är bedömningen inför sommaren 2022 att driftsäkerheten är ”jämförbar med tidigare somrar”. Längre fram i rapporten ges det lugnande beskedet att driftsäkerheten under sommaren bedöms kunna bibehållas utan att några förebyggande åtgärder behöver vidtas.

Samtidigt framgår att Svenska kraftnät, för att upprätthålla driftsäkerheten, kommer att reducera export- och importkapaciteten till och från SE3 för att hantera de öst-västliga flödena genom Sverige. ”Det saknas”, säger Svenska kraftnät, ”tillräckliga verktyg och resurser för att upprätthålla handelskapaciteterna genom motköp eller omdirigering, vilket innebär att anpassning av kapaciteter blir den åtgärd som återstår för att säkra driftsäkerheten.”

Det är också ”troligt med en större marknadspåverkan” för framför allt de södra elområdena i Sverige denna sommar än tidigare år (läs: extra höga elpriser), enligt rapporten.

Här den tydligaste formuleringen gällande sommarproblematiken:

”Oväntade händelser kan inte uteslutas; de senaste sommarperioderna visar snarare att det är mer regel än undantag. Det innebär att Svenska kraftnät behöver sträva efter ökad driftsäkerhet för kommande sommarperioder snarare än bibehållen/likvärdig driftsäkerhet.”

Prognosen för den kommande vintern 2022/2023 sammanfattas av Svenska kraftnät så att det stora underskottet i södra Sverige indikerar ett stort importbehov. Prognosen för effektbalans för södra Sverige (SE3 och SE4) vid en normalvinter är minus 9 200 MW, motsvarande produktionen vid nio kärnkraftsreaktorer.

Om snitt två (sammanlänkningen mellan elområdena SE2 och SE3) antas ligga på 6 500 MW (installerad kapacitet är 7 300 MW), blir importbehovet från andra länder till södra Sverige 2 700 MW, och ännu högre vid en tioårs- eller tjugoårsvinter, konstaterar Svenska kraftnät och tillägger:

”Analyserna av importmöjligheterna från närliggande länder visar att de flesta, liksom Sverige, är beroende av import vid ansträngda situationer. Det indikerar att importmöjligheterna från våra grannländer vid dessa tidpunkter kan vara begränsade.”

Så här presenteras den prognosticerade effektbalansen per elområde under topplasttimmen för den kommande vintern:

Angående effektbalansen på längre sikt nämner Svenska kraftnät att kärnkraftsreaktorernas framtid har stor påverkan. Vindkraft är det kraftslag som ökar mest, både i Sverige och i angränsande länder, och ökningen kommer sannolikt att fortsätta. Vindkraften bidrar dock inte så mycket till effektbalansen då tillgänglighetstalet är lågt.

Så här ser Svenska kraftnäts prognos ut för den nationella effektbalansen under de kommande fyra vintrarna:

Effektbalansen försämras alltså signifikant under perioden. Detta beror i huvudsak på ökat elbehov från elektrifieringen av industrin. Mängden eldrivna fordon ökar också successivt under de kommande åren, men ökningen är ganska blygsam sett till landets totala elbehov.

För den sista vintern antas inte effektreserven finnas kvar, vilket sänker effektbalansen med 660 MW (Karlshamnsverket antas bli taget ur drift då nuvarande kontrakt om effektreserv löper ut 2025). ”Det finns en liten, men inte obefintlig risk att import och inhemsk produktion är otillräckligt för Sveriges effektbehov vid vissa tidpunkter. Effektbristen hanteras i praktiken genom manuell lastfrånkoppling”, kommenterar Svenska kraftnät.

Vad gäller Rysslands krig i Ukraina är det enligt Svenska kraftnäts rapport svårt att förutse hur den svenska effektbalansen påverkas, men nämner risken med att gasimporten från Ryssland till EU stryps.

Genom att naturgas är ett betydande bränsle på kontinenten för både uppvärmning och elproduktion skulle i så fall en del av uppvärmningsbehovet sannolikt behöva ersättas med direktverkande el. Alltså skulle elbehovet öka samtidigt som elproduktionen från gaskraftverk skulle sjunka, om inte alternativa gasleveranser kan ordnas i tid.

Baserat på den probabilistiska metod som Svenska kraftnät använt skulle minskad elproduktion från gaskraftverk runtomkring i Europa ge ”tydligt försämrad effekttillräcklighet i södra Sverige”.

Effekttillräckligheten i södra Sverige blev ännu sämre, när den totala förbrukningen av naturgas i de simulerade länderna på kontinenten ökades.

”Sammanfattningsvis är det svårt att uppskatta hur konflikten i Ukraina påverkar effekttillräckligheten i Sverige under nästa vinter. Det kan inte uteslutas att det kan bli kännbara effekter, framför allt vad gäller prisnivåer. Ökad risk kan också finnas för en situation där bortkoppling kan aktualiseras, jämfört med en normal vinter”, säger Svenska kraftnät.

 

Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet