Försenad ledning problem för baltisk frigörelse från Ryssland

Försenad ledning problem för baltisk frigörelse från Ryssland

De baltiska staternas koppling till Sverige via NordBalt är en viktig pusselbit i frigörelsen från det ryska elsystemet. Men en försening i utbyggnaden av det svenska stamnätet skapar problem, vilket har fått EU att reagera. Nu ligger frågan på regeringens bord.

Svenska kraftnät vill bygga en ny luftburen 400 kv ledning mellan Ekhyddan och Nybro på den småländska ostkusten. Ledningen ska stärka transmissionsnätet och anses vara mycket viktig för den framtida driftsäkerheten när mängden el som ska transporteras genom regionen ökar.

Bild: NordBalt ansluts 2013 till det svenska stamnätet vid Nybro i Småland.  Foto: NCC.

Det handlar framför allt om driften av undervattenskabeln NordBalt som togs i drift 2016 och som sträcker sig mellan Klaipėda i Litauen och Nybro i Sverige, samt om att klara av de stora mängder havsbaserad vindkraft som planeras i området.

Kraftiga förseningar
Men projektet har blivit kraftigt försenat. De första samråden påbörjades 2014 och en koncessionsansökan skickades in 2017. Den avslogs av Energimarknadsinspektionen (EI) som menade att Svenska kraftnät misslyckats med att välja den mest effektiva lokaliseringen för ledningen.

”Det ligger en stark bevisbörda på Svenska kraftnät och vi anser att vi inte fått tillräckligt med material där man redogör för detta och därför kan vi inte bedöma om Svenska kraftnät lever upp till de kraven, uppgav Göran Heldesten, jurist på Energimarknadsinspektionen, i en intervju i vintras.

Svenska kraftnät anser att Energimarknadsinspektionen ställt för hårda och långtgående krav på hur miljöbalken ska tolkas.

”Man vill att vi ska titta på alla intrångseffekter kopplade till byggandet av den här ledningen. Det anser vi är så mycket mer än vad miljöbalken kräver. Det är ett synsätt som tar höjd för allt, vilket är i princip omöjligt att leva upp till, uppgav Svenska kraftnäts chefsjurist Li Axrup.

Hösten 2019 överklagade Svenska kraftnät EI: avslag och nu ligger frågan på regeringens bord och man kan antingen bevilja koncessionen eller skicka tillbaka den till EI för ytterligare en handläggningsrunda.

Regeringen har tidigare meddelat att den ska ge besked i frågan före sommaren, men nu ska ärendet ha skjutits upp. Energiminister Anders Ygeman vill inte kommentera förseningen men hans pressekreterare Fredrik Persson skriver i ett SMS att frågan för närvarande bereds i regeringskansliet.

Anders Danell, kraftsystemanalytiker systemdesign på Svenska kraftnät och väl insatt i projektet Ekhyddan -Nybro, konstaterar att det nu åter försenas.

– Ursprungsplanen när det här projektet startade 2012 var att ledningarna skulle vara på plats 2021, sen eventuellt 2025, men nu efter alla förseningar är 2027 mer troligt med projektering, upphandling och eventuella överklaganden.

Vill frigöra sig från det ryska elnätet
Förseningarna av Ekhyddan – Nybro har även en säkerhetspolitisk dimension. 2017 klassades ledningen som ett Project of Common Interest (PCI) av EU med motiveringen att ”projektets genomförande har en särskild viktig funktion för den gemensamma europeiska elmarknaden”.

Orsaken är Baltikums strävan att frigöra sig från det ryskkontrollerade elnätet IPS/UPS BRELL som innefattar Vitryssland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen som man av historiska skäl fortfarande tillhör. Målet att synkronisera sig med det europeiska nätet CEN 2025 sattes 2018 av kommissionens dåvarande ordförande Jean-Claude Juncker tillsammans med representanter för de baltiska staterna.

I den ambitionen spelar Ekhyddan – Nybro en viktig roll eftersom ledningen behövs för att garantera driftsäkerheten för NordBalt när allt mer el ska strömma genom området.

– Man får inte glömma att NordBalt var den ursprungliga anledningen till att vi bygger de här ledningarna, säger Anders Danell.

Litauens energidepartement skriver i ett mejl till Second Opinion att NordBalt inte bara är en kritisk del av landets elsystem utan för hela Baltikums strävan att koppla bort sig från det ryskkontrollerade IPS/UPS BRELL.

Baltikum planerar att påbörja de första testkörningarna för att frikoppla sig i slutet av 2023 och i den processen är NordBalt en av ”hörnstenarna för att testa systemet och för att slutligen kunna synkronisera med det europeiska nätet” skriver departementet.

Taavi Veskimägi, vd för myndigheten Elering som är den estniska motsvarigheten till Svenska kraftnät, konstaterar i en intervju med det estniska public servicebolaget eer.er att den processen är lika viktig för de baltiska staterna som NATO- och EU-anslutningen.

Att det är ett så kallat PCI-projekt innebär att EU flera gånger hört av sig till Svenska kraftnät och undrat varför det gått i stå.

– De har ständigt ställt frågor om varför vi är försenade eftersom det är ett gemensamt projekt. Departementet vet om det här, säger Anders Danell.

Anders Ygeman har via sin pressekreterare valt att inte till Second Opinion kommentera EU: s frågor.

Temporär lösning på plats
Innan Ekyddan – Nybro finns på plats upprätthålls driftsäkerheten i regionen tillfälligt med en så kallad systemvärnslösning som innebär att NordBalt kopplas bort automatiskt vid en störning.

– En systemvärnslösning är en slags förprogrammerad digital säkerhetslösning som reagerar på några millisekunder. Om vi får ett ledningsfel i Småland som riskerar att överbelasta det svenska systemet kommer NordBalt att kopplas bort automatiskt och blixtsnabbt för att inte det svenska nätet ska kollapsa, säger Anders Danell.

Men det är en lösning som inte är långsiktigt hållbar, menar han.

– Vad vi gör är att vi då flyttar ett fel som inträffar i Sverige till Litauens gräns. Enligt de regler som finns kring de här inom EU får vi inte göra det.

Kommer de här förseningarna att påverka Baltikums ambition att testköra sina system 2023?

– Sannolikheten att det sker ett ledningsfel som får den följden att NordBalt automatiskt kopplas ned är låg och därför är det inte troligt att förseningen av Ekhyddan-Nybro påverkar Baltikums strävan att börja testa och förbereda sig för integration med EU och det övriga europeiska transmissionssystemet, säger Anders Danell.

Litauens energidepartement vill inte spekulera om förseningarna i Sverige kommer att påverka de planerade testkörningarna men konstaterar att NordBalts funktion och pålitlighet är viktig för den processen.

Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet