Femårshögsta för överföring mellan elområdena 2 och 3

Femårshögsta för överföring mellan elområdena 2 och 3

Svenska kraftnät har under 2022 återtagit förlorad mark i fråga om överföringskapaciteten mellan elområdena. Till exempel har maximal kapacitet kunnat släppas på i snitt 2 under flera dagar de senaste veckorna. Men med Ringhals 4 ur drift vågar driftchefen Pontus de Maré ännu inte beskriva förbättringen som en bestående trend.

I Svenska kraftnäts (Svk:s) senaste veckorapport från driften nämns att den maximala kapaciteten 7300 megawatt i snitt 2 – mellan elområdena 2 och 3 – har kunnat släppas på för elmarknaden vid flertalet tillfällen under vecka 43 och vecka 44. Detta för första gången sedan den 22 november 2017.

Bild: Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré berättar om förbättrad överföringskapacitet i snitt 2  Foto: Paulina Westerlind/Svenska kraftnät.

”Årsmedelvärdet för marknadstilldelad överföringskapacitet är det högsta sedan 2017. Vi går nu in i höglastsäsong, vilket betyder att elsystemet riggas för hög kapacitet. Årsmedelvärdet kommer sannolikt bara att öka från och med nu. Bra jobbat Svk!”, säger Energiföretagens elsystemexpert Carl Berglöf i en kommentar på Twitter.

Närmare bestämt kunde maxkapaciteten tillåtas under två och ett halvt dygn vecka 43 och någon dag vecka 44, berättar Pontus de Maré för Second Opinion.

Enligt Svk:s senaste kvartalsrapport till regeringen angående överföringskapaciteten är mothandel söder om snitt 2 en förutsättning för att möjliggöra maxkapaciteten. I Twitterflödet gav det upphov till spekulationer om att en ny mothandelsrutin skulle ha etablerats med resurser i elområde NO1. I så fall skulle norsk vattenkraft stötta det svenska överföringssystemet.

Så är emellertid inte fallet, förklarar Pontus de Maré. Någon enskild faktor bakom återkomsten till maxnivån vill han inte peka ut.

”Det handlar om dynamiska faktorer som beror av många omständigheter, som vilka flöden som för ögonblicket finns i elsystemet, vilka begränsningarna i elsystemet är och hur allt detta går att prognosticera.”

En del flaskhalsfaktorer har Svk byggt bort, men många återstår och elflödena förändras ständigt. Pontus de Maré lokaliserar en central flaskhals i snitt 3 – en sällan använd benämning för den linje som på kartan nedan dragits genom elområde 3. De östvästliga flödena – mellan Finland i öst och Haslesnittet och Jylland i väst – kommer att bli allt mer framträdande när lasten söder om snitt 3 ökar.

Snitt 3.

Även den allt större installerade vindkraftskapaciteten har betydelse. Blåser det på en viss nivå, kan det ha en avlastande effekt på elsystemet. Men blåser det väldigt mycket, skapas andra elflöden som gör att i stället andra problem uppstår. Till exempel kan det handla om att behovet av östvästliga kapaciteter ökar.

”Även om vi förbättrat överföringskapaciteten i snitt 2, vågar jag inte säga att vi nu skulle se trend, där vi kontinuerligt skulle nå upp till 7300 megawatt”, säger Pontus de Maré.

I fråga om det för södra Sverige så väsentliga snitt 4 – mellan elområdena 3 och 4 – ligger den tilldelade överföringskapaciteten i år högre än både 2021 och 2020. Dock mycket långt under den nivå som det var tänkt att den så kallade Sydvästlänken, som togs i bruk i juli i fjol, skulle möjliggöra.

Den högre prestandanivån i snitt 4 för 2022 kan i hög grad tillskrivas en bättre tajming av revisionerna av de svenska kärnkraftsreaktorerna. Ju mindre revisionerna överlappar varandra, desto mindre del av överföringskapaciteten behöver stängas av driftsäkerhetsskäl. Även den öppnade Sydvästlänken bidrar positivt.

Ett särskilt bekymmer är det förlängda produktionsavbrottet vid Ringhals 4, efter den skada som i augusti uppstod i anläggningens tryckhållare. Pontus de Maré nämner att Svk som följd av händelsen senarelagt ett antal planerade servicearbeten i södra Sverige, men att det inte kunnat kompensera kapacitetsförlusten.

”Avbrottet i Ringhals 4 får givetvis konsekvenser för systemdriften som vi måste hantera. Vi arbetar mycket aktivt med att hela tiden hitta lösningar för att försöka maximera kapaciteten givet nät- och produktionsförutsättningarna”, säger Pontus de Maré.

Hur ser driftläget ut inför vintern?

”Hyfsat bra för åtminstone snitt 2 givet att Ringhals 4 är borta. R4-bortfallet får troligtvis mest påverkan på snitt 4, där kapaciteterna troligtvis blir något lägre.”

Konkreta löften vill han undvika.

”Jag förstår att folk vill ha klara besked och skulle gärna kunna ge sådana. Men vi styr inte över alla förutsättningar som styr oss i arbetet.”

En central fråga i diskussionen om effektläget i SE4 gäller det numera nedlagda Öresundsverket, som med sina 450 megawatt uppenbart skulle ha kunnat lindra kapacitetsunderskottet i elområdet.

I DN debatt i juli gav Lotta Medelius-Bredhe besked om att det var hon som tog beslutet att inte gå vidare med Öresundsverkets anbud – det enda anbud som gavs – i Svk:s upphandling av en extra effektreserv för SE4. SR-programmet Kaliber menade häromdagen att hon nu ångrar beslutet: ”Ja, det är klart att det [Öresundsverket i beredskap] hade ju underlättat, all elproduktion hade ju underlättat givet det läge vi har i dag.”

Från Svk:s sida kommenteras detta så här: ”Att säga nej till Öresundsverket var en riktig bedömning vid det tillfället, med de förutsättningar som var kända då. Men som situationen ser ut i dag är det klart att Öresundsverket skulle underlätta läget i elproduktionen.”

Enligt Kaliber låg Öresundsverkets anbud på knappt 110 miljoner kronor/år för att hålla kraftverket i beredskap under fyra månader per år.

I pressmeddelanden har Svk redogjort för det intensiva arbete som för närvarande pågår, inom ramen för flera regeringsuppdrag, för att bland annat utreda möjligheten att upphandla förbrukningsflexibilitet och planerbar elproduktion i södra Sverige,

Till exempel har Svk utrett om det är möjligt att upphandla ”större produktionsanläggningar i syfte att kunna nyttja dessa för avhjälpande åtgärder (mothandel och omdirigering)”. Beskedet är att Svk nu står i kontakt med berörda anläggningsägare och att avsikten är att teckna avtal med dessa för att förbättra förutsättningarna för systemstabiliteten och överföringskapaciteten i vinter.

Enligt en bedömning av Energiföretagen är potentialen i fråga om kraftvärmeverk att 500–1100 megawatt el ska kunna komma ut på marknaden på ett års sikt.

 

 

3 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Magnus Ahlkvist skriver:

    Man kan undra hur överföringskapaciteten till Skåne varit om SVK utlokaliserats till Malmö, det är mycket strypning av gränssnitt 3 för att maximera över gränssnittet ner till Stockholm.

  2. Stig Forsberg skriver:

    Kanske konspiratoriskt, men när problemet verkligen får stort genomslag i media osv. så händer det grejer. Kanske några som inte försökt så mycket tidigare…

    1. Kalle Andersson skriver:

      Mer konspirationer. Lotta förstod att 110 miljoner i upphandling skulle se negativt ut för (pms) regeringen 2018 och avstod därför från denna extra publika kostnad för att dölja vindkraftens kostnader för samhället på Systemnivå. Trots allt senarelade SvK sin kostnadsramars till efter valet 2018. Kanske var det också Lottas ”beslut”.

      För er som inte vet. (s) gick till val 2018 på sänkta nätavgifter. De ljög väljarna rakt upp i ögonen.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet