DEBATT
Ett fast nationellt elpris kan låta tryggt. Men det skulle bli fruktansvärt dyrt, skriver energiekonomen Claes Hemberg med anledning av en debattartikel i Expressen. Hushållen kan istället redan hämta tusenlappar om bara myndigheter och elbolag gemensamt visade vägen, menar han.
Svenska hushåll har de senaste åren upplevt det största ekonomiska bakslaget på flera generationer. Vi har tappat tio år av köpkraft.
Bild: Energiekonomen Claes Hemberg har skrivit en bok om el.
En prislapp gäckar extra. Varannan svensk talar om elstress. För elpriset är påtvingat och svårtolkat. Men det är inte elens fel. Det som brister är elbolag och myndigheters förmåga att vägleda i den nya elen.
För dagens el har ny kaliber. Vi ska inte längre spara el för att få bättre ekonomi. Nu ska vi använda mer el för att få bättre ekonomi och tillväxt. Skillnaden har få hushåll insett.
Då är det lätt att åkalla ett nationellt fast elpris över hela landet. Det nämns som en rättvisefråga (Expressen 18/1). Men att utlova fasta elpriser är lika omöjligt och fruktansvärt dyrt som att lova fast väder över hela landet. Dessutom skulle det bromsa Sveriges tillväxt.
För den nya elen produceras inte längre i enorma statliga kraftverk. Det är alltför dyrt och klumpigt. Den nya elen kommer istället från ny teknik som jagar lägre priser och gör det över hela landet, nära kopplat till mjukvara. Och billigare ska det bli. För ny teknik som vind- och solkraft samt batterier faller raskt i pris. Därför är vindkraft med batterier snart vårt klart största kraftslag.
Den växande väderberoende elen har även nya egenskaper. Elpriset varierar mer – både över landet, året och dygnet. Minuspriser på el har vi i dag ofta 2–3 timmar per dygn. Hittills beskrivs detta dessvärre som ett problem, när det borde vara en tillgång.
Liknelsen med olika väder och kläder gäller även här – det finns inga dåliga elpriser, bara dåliga el-appar. För bra el-appar letar automatiskt varje stund fram de billigaste priserna och pauserna, utifrån det enskilda hushållets behov, teknik och väderprognoser. Så gör appen husvärmen 30 procent billigare och elbilens laddning 50 procent billigare. Något 9 av 10 hushåll i dag missar.
Lägg till att elpriset numera mäts varje kvart. Att manuellt styra sin el är därför nära omöjligt. Därför är el-app den bästa vägen till låg elfaktura, snarare än bolagens löften om ”låga elpriser”.
Dessvärre är det bara 1 av 20 hushåll som låter el-appen göra jobbet. Orsaken är att elbranschen inte är i takt med tiden. Elbolagen säljer hellre samma el till alla. Det är enklare för bolagen. Att möta individer är inte elbolagens vana. Förlorarna är alla miljontals hushåll som inte tar hjälp av el-apparna.
År 2026 blir ett extra dramatiskt vägskäl. Den nya tredje elavgiften – effektavgiften – når nu miljontals hushåll. Rätt skött kan ett vanligt hushåll undvika 1 000 kronor extra i elutgift varje månad. Återigen ska el-appen göra jobbet.
Svaret är inte statliga och stabila elpriser. Det skulle kräva en enorm utbyggnad av dyr gammal kraft. Hushållen ska kräva att elbolagen slutar agera kohandlare som förr och blir smarta konsumentbolag av i dag. Där elbolag vägleder hushållen till mer el, mindre oro och lägre utgifter. Dessutom sparar vi samhället dyr utbyggnad, när Sverige istället har ny billig teknik, tillväxt, jobb och starkare elektrisk ekonomi runt hörnet.
4 Kommentarer
4 Kommentarer
Pär Sundberg
27 januari, 2026: 9:19 f mClaes, du blandar ihop två helt olika saker – och det är precis så här elkonsumenter blir förvirrade.
Ett nationellt elpris / ett elområde betyder inte “fast pris som inte varierar”. Det betyder bara att Sverige har samma spotpris timme för timme, i stället för interna “eltullar” mellan SE1–SE4.
Att säga att ett gemensamt pris är “lika omöjligt som fast väder” är en halmgubbe.
Och att hävda att “det finns inga dåliga elpriser, bara dåliga el-appar” är verklighetsfrånvänt i SE4. Alla kan inte flytta last, alla har inte elbil, batteri eller värmepump – och effektavgifter riskerar i stället bli en ny straffavgift för vanliga hushåll.
Problemet är inte att folk saknar appar. Problemet är att SE4 systematiskt får högre pris genom elområdesgränsen och hur överföringen hanteras, vilket samtidigt skapar miljardbelopp i flaskhalsintäkter.
Det är inte “marknadens natur”. Det är en politisk och myndighetsstyrd konstruktion.
SvaraLars-Göran Johansson
26 januari, 2026: 6:01 e mDen debattartikel som du hänvisar till kräver faktiskt inte ett fast pris i hela landet. Däremot kräver den SAMMA elpris i hela landet. Det är något helt annat.
Det innebär att Sverige blir ett gemensamt elområde.
Då skulle elkunderna som grupp MINSKA sina årliga kostnader med ca 22,5 miljarder kr per år!
(Baserat på att den senaste uppskattningen av de totala flaskhalsinkomsterna,https://second-opinion.se/svenska-kraftnat-hojer-prognosen-for-flaskhalsavgifterna/. Då var uppskattningen totalt 27 miljarder kr per år.
Ca två tredjedelar kommer från våra interna flaskhalsinkomster. På detta läggs sedan 25 % moms, dvs (2/3)*27*1,25 = 22,5.)
Och detta skulle naturligtvis inte på något sätt ändra på den produktionsmix som vi har idag. Varför skulle den befintliga produktionsmixen påverkas av att Sverige blev, som andra EU-länder, ett gemensamt elområde?
SvaraLars Rickard Ohlin
26 januari, 2026: 3:20 e mNej, det kommer inte att gå att sänka effektkostnaden.
Det finns en intäktsram och den sätter taket för hur mycket nätbolagen tjänar.
Enskilda kan optimera för allt vad de är värda men så snart kollektivet börjar spara för mycket går det att höja avgifterna till gränsen för intäktsramen.
Elnätet är genomreglerat.
Sedan skall nog inte en ekonom uttala sig om batterier och vindkraft som att det kan leverera lika mycket energi som ex vattenkraften på ett lika förutsägbart sätt.
Det handlar inte om enskilda toppeffekttimmar som inte påverkar medelpriset mer än marginelt utan det krävs dygnslånga kapaciteter med mycket hög effekttillgänglighet. Och i takt med att vi elektrifierar samhället ÖKAR snarare behovet av stabilitet. Eller så flyttar flexibilteten till förbrukarsidan.
Är det billigare att varenda industri bygger energilager eller flexibel produktion eller skall det ske på nationell nivå?
Energikostnad är långt mer än LCOE.
Energilagring är väldigt dyrt i den skalan som behövs. Sverige och Norge kommer relativt billigt undan tack vare vattenkraften.
Resten av Europa, inte lika bra. Ju mer oplanerbar produktion, desto högre elpriser överlag.
SvaraLars Rickard Ohlin@Lars Rickard Ohlin
26 januari, 2026: 9:09 e mNär jag läser min text får jag pudla lite och be om ursäkt. Naturligtvis får en välrenomerad ekonom uttala sig i frågan.
Min text blev helt enkelt konstig.
Jag menade att se det enbart med ekonomens ögon på LCOE är inte tillräckligt. Batterilager är inte tillräckligt i den omfattningen som krävs och flexibiliteten som hänvisas till har också ett pris i form av sänkt BNP.
Det finns idag och inom överskådlig tid helt enkelt inte energilagring i den omfattning som behövs.
Ett fastpris kostar också naturligtvis och det är nog sämsta metoden att ge ett lågt elpris till föebrukarna. Någon måste ju betala för det!
Svara