Färre reaktorer lättar trycket i nätet

Färre reaktorer lättar trycket i nätet

Avvecklningen av Ringhals 1 och 2 kan mildra flaskhalsarna i det svenska stamnätet. Ändå är Västkustsnittet så trångt att Svenska kraftnät har fått undantag från EU:s nya regelverk. Om inte handelshindret mot dansk import upphör hotar nya budområden.

Svensk elexport slår nya rekord. På Svenska kraftnäts hemmaplan är problemet motsatt. Kraftnätet har inte kapacitet till att alltid kunna ta emot den import som är andras export. I riksdagens reaktoromröstning blev det därför dansk vinst med minimal marginal.

Bild: Ringhals kärnkraftverk

Med en rösts övervikt röstade ledamöterna nej till oppositionens förslag att tvinga Vattenfall till fortsatt drift av Ringhals 1 och 2. Reaktorernas nedläggning ökar nu chanserna att Västkustsnittet framöver kan ta emot mer dansk vindkraft, bland annat för att skicka den vidare till Norge. När det blåser mycket trycks priserna ner och vindkraften tar över på beskostnad av vattenkraften.

De två kraftlinjerna som utgör Västkustsnittet öster om Göteborg är viktiga förbindelser för elflödet mellan Danmark och Norge. Det svenska kraftnätet kan emellertid inte förlita sig på minskad lokal produktion för att hålla kapaciteten uppe. Svenska kraftnät har därför ansökt om, och fått beviljat, att man under 2020 fortfarande kan strypa elimporten från Danmark.

Sverige hindrar import
Formellt gäller Energimarknadsinspektionens beslut att Svenska kraftnät har fått tillåtelse till att frångå EU:s nya krav på minst 70 procents kapacitet på sammanlänkningar i Västkustsnittet, som betyder överföringslinjer till bland annat Danmark.

Utlandsförbindelser har ett kraftflöde i båda riktningar och 70-procentsregeln gäller därför åt båda hållen, men det är importen som är käppen i marknadshjulet. De största utmaningarna kommer via överföringen Konti-Skan 1 och 2 från Jylland till Lindome, och med Öresundskablarna från Själland.

Undantaget gäller dessutom inte enbart de danska förbindelserna men också kablarna över Östersjön till Tyskland, Polen och Litauen. Särskilt besvärligt blir det när det blåser mycket söderut och i Danmark och länderna vill sälja vindkraft norrut.

När svensk förbrukning samtidigt går ned proppas Västkustsnittet igen, till exempel på helger och nätter. Svenska kraftnät ansökte om reducerad kapacitet också till Norge men det föll på att Norge inte är med i EU, så dit måste man ha minst 70 procent i alla väder.

Ett års undantag
Även om kapacitetsbristen i praktiken endast sker vissa timmar under speciella förhållanden så är det enligt den danska energibranschen ingen ursäkt för att upprätthålla handelshinder. Den danska energimarknadsinspektionen DUR har dock efter förhandlingar godkänt det svenska beslutet att ge Svenska kraftnät undantag från kapacitetsregeln, men inte utan skarpa påpekanden. I Energimarknadsinspektionens beslut (pdf) refereras det till danska synpunkter.

Svenska kraftnäts undantag är tidsbegränsat till att gälla under ett år. Nytt är också att elmarknadsförordningen konkretiserar kapacitetsgränsen med ett procenttal. Tidigare fanns endast generella regler där ländernas stamnätsoperatörer uppmanades att göra det bästa av situationen utifrån egna värderingar av driftsituationen.

Det resulterade i diverse tolkningar och konflikter. För övrigt kan en normalnivå med minst 70 procents kapacitet låta lite, om man jämför med annan infrastruktur. I kraftnät måste en viss mängd kapacitet alltid sättas av som säkerhetsmarginal.

Sista chans 2026?
Hur den svenska TSO:n kommer att lösa problemet återstår att se, menar biträdande avdelningschef Kaj Forsberg på Energimarknadsinspektionens avdelning för Marknadsövervakning och internationella frågor.

– Det finns inget som utesluter att Svenska kraftnät kan ansöka igen i slutet av året om de väljer det alternativet och utmaningarna kvarstår. Efter prövning kan tillsynsmyndigheten bevilja et nytt undantag, säger Kaj Forsberg.

Det är dock begränsat hur länge en utlandsförbindelse kan leva på undantag. I Ren energi-paketet har EU-kommissionen, de olika ländernas

Kaj Forsberg

tillsynsmyndigheter med ACER i spetsen och TSO:erna förhandlat fram att alla stamnätsoperatörer ska ha minst 70 procents kapacitet på alla utlandsförbindelser senast 1 januari 2026.

Tydligt regelverk
Piskan är att EU-kommissionen därefter kan komma att ändra existerande budområden för att låta marknaden hantera flaskhalsar i kraftnätet. Med det följer en rad andra komplikationer, inte minst politiska. Ett alternativ till undantagslagen är att upprätta en mer planerad upptrappning.

– Om en TSO märker att man inte kommer att klara 70-procentskravet kan man upprätta en nationell handlingsplan som gäller fram till 2026, säger Kaj Forsberg. En plan kan åta sig att stegvis öka den mängd kapacitet som man egentligen ska tillhandahålla.

– Den nya elmarknadsförordningen visar tydligt vilka verktyg och metoder som kan användas för att alla ska uppnå målet om att tillhandahålla minst 70 provent av kapaciteten på gränsförbindelser. Att det finns kapacitet för gränsöverskridande handel är centralt för att vi ska få en väl fungerande gemensam elmarknad i EU, säger Kaj Forsberg.

* * *

Ny regim: Den konkreta anledningen till Svenska kraftnäts ansökan om undantag från kapacitetskravet är att EU:s regelverk har ändrats. Från och med 2020 gäller Ren energi-paketets nya elmarknadsförordning (EU) 2019/943 (pdf). Energimarknadsinspektionens beslut finns här (pdf). Om de senaste turerna kring transmissionsnätet och Västkustsnittet har Second Opinion också skrivit här.

 

2 Kommentarer
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl-Åke Utterström skriver:

    Det är en osansad smutskastning av kärnkraften. May Wechselmann i sin film om Fukushima ojade sig över att den årliga stråldosen var fem – sex gånger större än gränsvärdet 20 mSv. Tidigare fick kärnkraftsarbetare utsättas för en årlig stråldos på 200 mSv.

    Bakgrundsstrålningen i tättbebyggda områden i Indien ligger naturligt på 200 mSv.

    Ett universitet i Kiev har utvecklat en mätutrustning för att dokumentera hur mycket strålning en astronaut utsättes för totalt under 1 år. Den samlade årliga dosen var 350 mSv som medförde en ökad lungcancerrisk på 3 procent.

    Fukushimas årsdos innebär en ökad lungcancerrisk på 1 procent.

    Detta kan ställas i relation till rökning som rökare frivilligt utsätter sig för och dessutom ökar lungcancerrisken för övriga personer också i form av passiv rökning. Den ökade lungcancerrisken ligger på 1 500 procent.

    I Fukushima tog man hand om radioaktivt tritiumbemängt vatten. Kärnkraftshaveriet gav till atmosfär och direkt en strålning på upp till 30 PBq. Men oceanen innehåller redan Potassium-40 med en strålning på 15 miljoner PBq.

    Brittiska experter ansåg evakueringen obehövlig och de personer som evakuerades upplevde betydligt mer psykisk – och fysisk stress än om man hade sluppit bli evakuerade.

    Samtidigt lastar man kärnkraften för bortspolningen av bostäder som Tsunamin orsakade. Varför denna enorma smutskastning av en förhållandevis ofarlig och ren energikälla.

    Kanske ska vi avveckla vindkraften då den under år 2016 gav worldwide totalt 166 dödade vilket kan ställas i relation till 28 + 3 akut strålskadade och tre personer inom sju dagar plus tio barn i Leukemi på grund av akut jodbrist. Vindkraften skördar mångdubbelt fler dödsfall.

    För att möta klimatförändringar är kärnkraft ett ypperligt verktyg som minskar CO2-utsläppen drastiskt vilket historien visar då vi med runt tio års utbyggnad uppnått 98 procent fossilfrihet.

    Om vi ska motverka klimatförändringarna så bör attityden gentemot kärnkraft baseras på fakta och inte tveksam missinformation.

    Varje fossilfri energikälla kommer i slutändan att minska CO2-utsläppen vilket borde vara målet. Att då glädjas åt nedläggning av fungerande kärnkraftverk är djupt olyckligt.

    Naturligtvis vill inte investera satsa i kärnkraft så länge Ibrahim Baylan och Anders Ygeman fortsätter i sitt förnybarhetsflum.

    Trots massiv utbyggnad av förnybart i Tyskland har endast marginell minskning av CO2-utsläppen åstadkommits.

  2. Klas Roudén skriver:

    Här kommer gnäll från en som tycker det var bättre förr.
    Ja detta EU…Har Sverige fått något tillbaka därifrån inom elområdet? Hittills mest eftergifter och påbud, som danskarna m fl stödjer sig på; öppning av snitt 4 för export till Själland m fl, vilket med sedvanlig svensk undfallenhet bl a ledde till införande av våra prisområden. Och sedan först att ta hand om nattlig fossilkraft och senare vindkraft söderifrån för transitering till Norge. Och alla tillhörande investeringar betalar vi förstås snällt för liksom ökade nätförluster. Hur ser vår balansräkning ut gentemot våra grannTSO:er?

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet