Energiöar öppnar för havsvind och vätgas

Energiöar öppnar för havsvind och vätgas

Östersjön kan kliva fram som det andra benet i norra Europas satsning på energiöar till havs med vindkraft och vätgas. Det första planeras i Nordsjön. – Framtiden är havsbaserade transmissionsnät med energiöar och multiterminal HVDC, säger Daniel Gustafsson på Svenska kraftnät.

Det här är den första artikeln om transmissionsnät i Östersjön. Den andra finns här.

– Konceptet med energiöar kan vara mycket intressant också i Östersjön. Den typen av hubbar kan bli samlingspunkt för olika typer av produktion och energilagring med transmission därifrån som flexibelt kan flytta energi och effekt mellan länderna. Det kan absolut ha en framtid, tror Daniel Gustafsson, avdelningschef för Kraftsystem på Svenska kraftnät.

Bild: Vision av energiö från nederländska Tennet.

En energiö har stor potential som hubb för elproduktion och energilagring, exempelvis med hjälp av vätgasproduktion menar Daniel Gustafsson. Den kan göra havsbaserade vindkraftsparker till mittpunkten i nya utlandsförbindelser som då öppnar för mer krafthandel mellan länderna.

I den vätgasstrategi som överlämnades till regeringen igår (21 jan 2021) konstateras: “Havsbaserad vindkraft kommer sannolikt att vara helt avgörande för att säkra upp tillgången på el i södra Sverige och garantera ett lågt pris på vätgasen.”.

Hubb för havsnät
Med avsiktsförklaringen Baltic Offshore Grid Initiative tar Östersjöländernas TSO:er ett steg närmare ett storskaligt transmissionsnät. Samtidigt har Energimyndigheten och Naturvårdsverket publicerat en gemensam vindkraftsstrategi med ett scenario där havsbaserade vindkraftsparker framåt 2040 kan leverera 20 TWh el årligen. Det är mycket men ändå bara en droppe i Östersjöns totala kapacitet på 325 TWh.

Därför behövs ett storskaligt havsbaserat transmissionsnät, och då blir det svårt att undvika konceptet med energiöar, menar Daniel Gustafsson. Förutom att frakta vindkraft och ta hand om fysisk handel kan ”ö-hubbar” också bidra till förbättrad systembalans i hela regionen.

– Antingen styrs den havsbaserade vindkraften dit den behövs eller så får länderna tillgång till ny kraft från helt andra platser. Det är förhoppningen med ett nytt transmissionssystem. Det nya nätet kan frakta kraften förbi flaskhalsarna på land, säger Daniel Gustafsson.

Daniel Gustafsson

Maskat och skalbart
Tekniskt handlar det om att successivt bygga upp ett maskat transmissionsnät med en skalbar topologi som möjliggör hopkoppling av flera punkter med tvåvägsförbindelser. Då kan man undvika det radiella ”punkt-till-punkt-tänket”, menar Daniel Gustafsson. Han har själv ett förflutet hos ABB där han bland annat var ABB Power Grids globala chef för forskning och utveckling inom Elkvalitet, Energilagring och Substationer.

Det är nyttiga erfarenheter att ha när man ska skissa upp HVDC multiterminaler, som är den moderna energiöns ryggrad och kan knyta ihop en mängd olika funktioner och nyttor som minskar kostnaderna väsentligt jämfört med ett transmissionsnät bestående av separata länkar.

Sverige bäst utomlands
Multiterminalteknologin omnämns ibland som ett paradigmskifte för världens transmissionsnät, då särskilt om man använder likströmsbrytare som kan ändra flödets riktning utan att stänga ner överföringen. Teknisk direktör Ulf Moberg på Svenska kraftnät har tidigare på Second Opinion beskrivit likströmsbrytare i HVDC-nät som en ”vision om ett supergrid som kommer att koppla samman hela Europa med Nordafrika”. Enligt Moberg är likströmsbrytare förutsättningen för att man överhuvudtaget kan börja planera i så stora sammanhang.

Samtidigt är det ett faktum att Sverige inte ligger främst i den transmissionsteknologiska utvecklingen, enligt Daniel Gustafsson. Den svenska leverantörsindustrin ligger riktigt nog i världstoppen men det betyder bara att svensk industri är bra på att leverera till andra. Inte heller Östersjöområdet i stort har hittills legat i spetsen av utvecklingen.

Gemensamma standarder
Förutom att utveckla samförståndet i den egna regionen måste det nya TSO-samarbetet därför hämta erfarenheter från andra länder som har kommit längre, menar Daniel Gustafsson, som till exempel Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Danmark. Nu är regionen på god väg att ta nästa steg inom området och en uppgift kan vara att sätta fokus på leverantörernas brist på gemensamma tekniska lösningar.

– Alla länder och systemansvariga har olika krav på allting. Det blir ofta dyra och skräddarsydda lösningar. Det bästa är om vi kan ta fram gemensamma och leverantörsoberoende standarder, då drar vi ned kostnaderna väldigt mycket. En HVDC-anläggning skulle rent av kunna bli en hyllprodukt, säger Daniel Gustafsson.

Intresserade investerare
Daniel Gustafsson pekar också på att svenska farvatten har blivit allt mer intressanta för internationella investerare i havsvindkraft. På längre sikt kommer både marknaden, politiken och själva kraftsystemet att hitta fördelar i att kunna sticka havsbaserad elproduktion in på väl valda ställen längs kusten.

– Det finns absolut utmaningar i det svenska transmissionsnätet men om man ser på intresset för att koppla in sig mot Sverige så ligger vi bra till. Jämfört med många andra länder har det svenska nätet bra förutsättningar för att kunna ta in mycket vindkraft och även exportera vid behov, säger Daniel Gustafsson.

Tusentals megawatt på gång
– Vi ser redan stor aktivitet i Östersjön. Idag har vi ansökningar inne på totalt uppåt 20 000 MW enbart längs östkusten i södra Sverige. Det är mycket, och det är produktion som inte kommer att vara beroende av flaskhalsarna från norra Sverige, säger Daniel Gustafsson.

– Många stora exploatörer ligger i tillståndsprocesser och vi börjar med utredningar under 2021. Vi har redan godkänt inkoppling av flera tusen megawatt. Min spådom är att vi inom tio år har fått upp flera havsvindparker med radiella kopplingar in mot det svenska transmissionsnätet, säger Daniel Gustafsson.

 

* * *

Östersjönätet: Bakom Baltic Offshore Grid Initiative står systemoperatörerna i Finland, Estland, Lettland, Litauen och Danmark samt 50Hertz i Tyskland och Svenska kraftnät. Syftet med samarbetet är att ta fram gemensamma planeringsprinciper för ett havsbaserat transmissionsnät i Östersjön.

Danska öar: Begreppet energiö dök upp 2017 när systemoperatörerna danska Energinet, tyska Tennet och nederländska Tennet offentliggjorde sina planer på en hubb för infrastruktur kring havsvindkraft i de södra delarna av Nordsjön. Sedan dess har projektet professionaliserats till North Sea Wind Power Hub. 2020 beslutade Folketinget att Danmark ska bistå med etableringen av två energiöar, en för 3–10 GW vindkraft i Nordsjön och en för 2 GW i södra delen av Östersjön utanför Bornholm. På öarna planeras också vätgasproduktion för energilagring och elektrobränslen.

 

1 Kommentar
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Alvar Nyrén skriver:

    Ett oerhört miljöfarlig utveckling med ett gigantiskt slöseri av råvaror till relativt sett mycket ringa nytta, Ingen vet heller hur den sargade Östersjön kan hantera dessa störningar.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet