Hur väl ett hundraprocentigt förnybart elsystem kommer att fungera beror på hur vindkraften integreras med andra energiformer. I andra delen av sin framtidsanalys lyfter Energimyndigheten fram kraftvärmens roll i ett scenario.

I sin nya framtidsanalys 100 procent förnybar el: Scenarier, vägval och utmaningar levererar Energimyndigheten en blandning av fakta, förslag och nyttig systemkunskap kring tre huvudscenarier med vindkraften i centrum. Ett av scenarierna tar sig an kraftvärmens förutsättningar ur en rad olika vinklar, från megawatt till elmarknad, och vad som kan tänkas hjälpa eller stjälpa kopplingen mellan värme och el.

Bild: Kraftvärmeverket Lejonpannan i Linköping. Foto: Tekniska verken.

I kraftvärmen finns en rad systemtekniska möjligheter, påpekar Energimyndigheten, och manar läsaren att inte glömma fjärrvärmen som fast den är utan direktverkande el är viktig för elsystemet – kunskap som har en tendens att halka ut ur energidebattens synfält. Under rubriken Värna om kraftvärmen skriver Energimyndigheten bland annat att ”främjande av kraftvärme skulle därmed kunna drivas rent politiskt genom olika stöd”. Det beror alltså på vad man vill ha den till.

Symbiotiskt energisystem
Ur systemperspektiv hör vindkraft och kraftvärme ihop. Av Sveriges 90 kraftvärmeanläggningar har 40 av dem en elproduktion på 8 TWh el årligen. De resterande 50 är mindre anläggningar med en total produktion på 1 TWh. Det utgör viktig elproduktion för elsystemet.

”El från kraftvärme har positiva effekter på elsystemet i stort samt för lokal kapacitet i elnätet i synnerhet vid en omställning till en hög andel variabel förnybar elproduktion,” skriver Energimyndigheten och påpekar att kraftvärmen finns i det svenska energisystemets gener:

”Eftersom Sverige redan har ett välutbyggt fjärrvärmesystem kan det innebära att vi på olika sätt främjar fjärrvärmen i Sverige. På så vis kan värmeunderlaget bibehållas eller utökas, vilket är en viktig förutsättning för kraftvärmeproduktion.” Och symbiosen är stor då hela 40 procent av fjärrvärmen härrör från kraftvärmeproduktion.

Gemensam systembild
Det betyder inte att kraftvärmen ”alltid kan drivas fram enbart utifrån direkt lönsamhet utan några stödåtgärder,” menar Energimyndigheten. Stöd kräver dock kunskap om energisystemet, och då inte enbart om kraftvärme, vindkraft eller andra stuprörsnischer.

Det politiska målet med ett totalt förnybart elsystem slogs fast i Energiöverenskommelsen 2016, men vad det konkret innebär för energisystemet är det få som har översikt över. Energimyndighetens rapport är den andra delen i myndighetens egeninitierade bildningsprojekt som utifrån ett bredare samhällsperspektiv tar för sig vad ett hundraprocentigt förnybart elsystem kan betyda rent praktiskt.

”Ett första steg är att skapa en gemensam bild av utmaningarna vi har för att nå de politiskt fastställda målen. En gemensam utgångspunkt underlättar för olika aktörer i samhället att identifiera åtgärder, kunna fatta beslut samt föra dialoger om vad som ska prioriteras,” skriver Energimyndigheten. Rapporten är därför ett bra ämne för vidare politisk process, och för att säkerställa scenariernas systemtekniska kvalitet har Energimyndigheten haft kontinuerlig dialog med Svenska kraftnät.

Smått och stort ihop
Även lokal elproduktion från småskalig kraftvärme kan minska sårbarheten i elnätet och det kan finnas anledning för ellösa värmeverk att värdera möjligheten för uppgradering till kraftvärmeproduktion. Energimyndigheten refererar till Svebio som här har identifierat en oanvänd potential på 1 TWh.

Fördelen med större anläggningar är högre effektivitet, och mindre värmeverk kan ersättas av färre men större kraftvärmeanläggningar för att optimera produktion och distribution. Det beror på vem småskaligheten ska vara nyttig för. Små verk kan också bli stora tillsammans och systemvinster kan uppnås genom att koppla ihop närliggande fjärrvärmenät. Åtminstone 75 procent av fjärrvärmen skulle enligt Svebio kunna användas för kraftvärmeproduktion.

Och vidare: om dagens cirka 40 kraftvärmeanläggningar med installerad effekt om minst 10 MW el skulle höja sin elproduktion med 70 procent genom att ersätta befintlig teknik med exempelvis förgasning av biobränsle och gasturbin, så skulle det innebära ytterligare 6 TWh elproduktion årligen.

Samordning behövs
Utvecklingen mot 100 procent förnybar elproduktion skapar en planeringsutmaning som måste tas på allvar eftersom det tar tid att bygga både elproduktionsanläggningar och elnät, påpekar Energimyndigheten. Rapporten Scenarier, vägval och utmaningar är full av exempel och resonemang runt elproduktion, energilagring, flexibilitetstjänster och prisexempel på elmarknaden som motvikt till vindkraftens väderberoende produktion. Viktigt att inse är att energisystemet kommer att kräva stora ny- och återinvesteringar oavsett vägval.

Därför föreslår Energimyndigheten att man snarast får regeringsuppdraget att samordna det nationella arbetet kopplat till elektrifieringen. Det behövs en nationell handlingsplan för ett 100 procent förnybart elsystem.

Som exempel på vad som måste prioriteras radar man upp ett antal åtgärder, som bland annat att ”värna de positiva egenskaper som kraftvärme och vattenkraft har för elsystem, med särskilt fokus på om de systemtjänster dessa bidrar med är korrekt prissatta”.

* * *

Förnybart vägval: I analysrapporten 100 procent förnybar el: Delrapport 2 – Scenarier, vägval och utmaningar (2019) ser Energimyndigheten närmare på ett 100 procent förnybart elsystem i ett brett samhällsperspektiv fram mot 2040-talet. Utgångspunkten är ett antal scenarier med olika typer av förnybar elmix och geografisk fördelning. Syftet är att bredda diskussionen om hur ett sådant elsystem kan se ut och vilka utmaningar och möjligheter det innebär. I den första rapporten Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem: Delrapport 1 – Framtidens elsystem och Sveriges förutsättningar (2018) fokuserade på vägval och förutsättningar för olika förnybara kraftslag. Sverige kommer att behöva 60–120 TWh ny förnybar el från mitten av 2030-talet till 2045.