I en replik skriver Svenska kraftnäts Erik Ek att målet med den nya mätmetoden för handelskapacitet är att öka värdet i handeln och minska nationalism och begränsningar vid landsgränserna. Låt den nya kapacitetsberäkningsmetoden bidra till att se Norden som en helhet utan särskilda landsgränser, skriver han.

Mats Nilsson ifrågasätter i ett tidigare inlägg den nya mätmetoden för handelskapacitet. Jag delar inte hans kritik.

Det är helt naturligt och sunt att visa viss skepsis till förändringar innan man är övertygad om att det leder till förbättringar. Och det jag får höra från aktörer är att det blir svårt att tränga igenom hur prissättningen sker.

Bild: Landsgräns mellan Sverige och Danmark, norr om Helsingborg. Gammal el-förbindelse byts under 2020 ut mot ny. Foto: Mats Olin.

Det var också min spontana reaktion. En överlastad ledning ger prisskillnader i hela Norden? Det verkar väl udda?

Efter att nu i minst fem år arbetat nära detta säger jag precis tvärt om. Låt nätet få utnyttjas maximalt till störst nytta för marknaden.

Med god insyn hur kapaciteterna beräknas och optimeras idag är jag övertygad om att beräkningsmodellen kan uppdateras och adderas mer data för att därmed öka samhällsnyttan genom att optimera handelskapaciteten och upprätthålla driftsäkerheten. Kan det göras med en förbättrad metod på mer komplett data i marknadsmodellen så att den svagaste delen i nätet i större utsträckning kan används där utbytet gör störst samhällsnytta vore det toppen!

Ska man vara skeptisk men ändå acceptera detta är nedsidan att bättre nätmodeller, med flera parametrar, gör modellen komplexare att förstå. Det är sant och är priset man får betala! Men komplexitet är inte detsamma som att modellen inte skulle vara transparent. Idag ger TSOerna ut resultatet av handelskapaciteterna mellan elområdesgränserna. Imorgon ger TSOerna med hjälp av RSC kontoret i Köpenhamn i tillägg också ut i vilket elområde en begränsning ligger och hur alla elområden runt om påverkar flödet och kan optimeras utan att det riskerar att leda till elavbrott. Detta är något som jag är övertygad om kommer ge ökat värde. Visst önskar en aktör på marknaden att få veta exakt vilken del av nätet som är svagast. Samtidigt finns det risker med att berätta var de svagaste delarna i en infrastruktur är som samhället är extremt sårbar för. I Europa pekas ledningarna ut specifikt med följden att det också är enkelt att se sårbarheter. I Norden och framförallt Sverige har vi en lagstiftning där vi ser att detta ska skyddas och regulatorerna har istället full tillgång till datan och följer upp TSOernas.

TSOer och regulatorerna är måna om att detta ska bli en förbättring. Det är tydligt och blir förstås något som följs upp i KPI:er under hela parallellkörningen som planeras startas i december i år och som kommer att göra denna diskussion mer intressant när vi har bra fakta på bordet.

TSOer och börser jobbar tillsammans för att få till en bra integration mellan de mer detaljerade nätkapaciteterna och elbörsens IT system samt hur det kontinuerliga utfallet ska kommuniceras av parallellkörningarna och vilket ökat värde det ger till samhället.

Det som sticker ut i samarbetet är hur tydligt både börser och TSOer är måna om sina kunder och beroende av att detta får ett bra utfall.

Glädjande nog råder inga tvivel om att vi delar samma mål som i Mats Nilssons text. Öka värdet i handeln och minskad nationalism och begränsningar vid landsgränserna. Låt den nya kapacitetsberäkningsmetoden bidra till att se Norden som en helhet utan särskilda landsgränser. Parallellkörningarna börjar i december. Det blir spännande att följa!