Elen kommer inte alltid fram. Ändå flödar miljarder av kronor mellan elmarknadens aktörer. Ju större obalans mellan elproduktion och förbrukning, desto större blir flaskhalsintäkterna. 2020 blev ett rekordår som flyttade runt stora värden i Norden och inom Sverige.

Flaskhalsintäkter är en av elmarknadens märkligaste funktioner. De härrör från flaskhalsar i elnäten mellan elområden som leder till olika elpriser exempelvis i norra respektive södra Sverige. Ju större skillnader desto större flaskhalsintäkter.

Flaskhalsar påstås ibland vara en lönsam affär för Svenska kraftnät. Andra menar att ordningen enbart gynnar elnäten och elkunderna. Second Opinion ska i tre artiklar titta närmare på vad flaskhalsintäkter är, varför de också kallas kapacitetsavgifter och inte minst: vart pengarna tar vägen.

Miljarder i rullning
Vi börjar med en återblick på 2020 då Sveriges flaskhalsintäkter sprängde alla tidigare ramar och prognoser. Först ut var den norska stamnätsägaren Statnett med häpnadsväckande siffror.

Den norska TSO:n meddelade att man gjorde en all time high med över 2,4 miljarder kronor i flaskhalsintäkter 2020, mer än en fyrdubbling från året innan. Drygt en tredjedel, 856 miljoner kronor, härrörde från överföringen till Sverige.

Delar broderligt
Alla miljoner till Norge skulle därför kunna ses som en ersättning för allt elände den norska elbranschen ”tvingades genomgå”  på grund av det svenska transmissionssystemets oförmåga att ta emot norsk el, men så fungerar inte flaskhalsintäkter.

Även den svenska systemoperatören fick nämligen all time high – dock mest tack vare egna flaskhalsar. Enligt EU:s regelverk ska de systemansvariga TSO:erna på båda sidor av en landsgräns dela på flaskhalsintäkter mellan ländernas elområden oavsett i vems område flaskhalsen uppstår.

Ökande driftstörningar
Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter från norska gränsen ökade därför från 153 miljoner kronor 2019 till 775 miljoner kronor 2020. Merparten av dessa (556 miljoner kronor) kom från överföringar mellan elområdena NO1 och SE3 där de största flaskhalsarna uppstod på grund av stopp på den svenska sidan.

Nu var inte överföringsproblemen från Norge enbart Svenska kraftnäts fel. 2020 blev ett mer besvärligt väderår än på länge med stora mängder vind- och vattenkraft som låstes in bakom flaskhalsar i norra Sverige, och åt väster i Norge. Men faktum kvarstår, att de flaskhalsintäkter som Svenska kraftnät ibland kallar kapacitetsavgifter har ökat mycket på grund av en rad olika problem som Second Opinion har beskrivit i många artiklar.

Svenskt rekord
Totalt sett, inklusive interna flaskhalsar mellan svenska elområden, toppade Svenska kraftnät de norska två miljarderna med hela 8,1 miljarder kronor i flaskhalsintäkter 2020 (upp från 2,2 miljarder kronor 2019). Flaskhalsar på utlandsförbindelserna bidrog med 2,8 miljarder kronor.

Förutom Norge handlar Sverige el med Finland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark. Resterande 5,3 miljarder kronor (av de 8,1) kommer från interna flaskhalsar i det svenska elnätet. Flest problem uppstod i snitt 2 mellan SE2 och SE3 som gav 3,6 miljarder kronor i flaskhalsintäkter. Snitt 4 mellan SE3 och SE4 gav 1,7 miljarder kronor.

Elprisets pengar
Flaskhalsintäkter är de konkreta pengar som uppstår när elhandel sker mellan elområden med olika elpriser. Den mellanskillnad i kronor och ören mellan det en elkund betalar och vad en elproducent i ett lågprisområde erhåller, samlas in och skickas som flaskhalsintäkt till landets systemoperatör.

Prisskillnaderna uppstår vid fysiska hinder i elsystemet, och ju fler hinder ju mer pengar. Det kan närmast jämföras med en ”trängselavgift.

Investeras i nätet
De olika elområdespriserna beräknas utifrån parametrar och algoritmer satta av de europiska regulatorernas samarbetsorganisation ACER, med Energimarknadsinspektionen som svensk kontrollinstans bakom Svenska kraftnät. Syftet är att signalera var marknadens aktörer bör bygga mer elproduktion, fler kraftledningar eller planera ökad förbrukning, till exempel etablera industri, som i norr. Flaskhalsintäkterna blir då en ”bieffekt” som enligt givna regelverk ska återgå till elkunderna.

– Det kan bland annat vara som investeringar i transmissionsnätet. Idag finns flera kanaler och olika möjligheter till att ge pengarna åter till elkunderna‚ säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät.

Inte bara vädret
Second Opinion ska prata mer med Peter Wigert senare. I det svenska stamnätet fungerar mycket som tänkt, tycker han, fast det tar lång tid. Fram till 2040 planerar Svenska kraftnät att investera 75 miljarder kronor för att öka kapaciteten i snitt 2, vilket kommer bli ”lönsamt för samhället och elmarknaden”.

Peter Wigert

En del av pengarna lär komma från nya flaskhalsar varav många beror på vädret men långt ifrån alla, påpekar Wigert. 2015 fanns 2000 MW vindkraft i elområde SE2 och under 2021 går man mot 5600 MW. Det innebär att det har tillkommit 3600 MW intermittent elproduktion i elsystemet, samtidigt som den planerbara produktionen i SE3 och SE4 har minskat med 3300 MW.

Automatisk inkomst
Det bäddar för ökande balansutmaningar för elsystemet, menar Peter Wigert, och flera flaskhalsar i överföringen mellan produktion och förbrukning. Som på beställning uppstår ännu fler flaskhalsmiljarder, och Svenska kraftnäts prognoser pekar uppåt.

Hur det kommer sig att obalanser i det nordiska kraftsystemet skapar större inkomster till nätbyggnation och underhåll än om elen flödar fritt ska Second Opinion därför återkomma till. Ett marknadssystem som på ett skugglikt vis flyttar runt självgenererade och problemberoende miljarder väcker allt mer undran och debatt.

* * *

Flaskhalsar live: På Svenska kraftnäts webbsida Kontrollrummet visas elens flöde mellan nordiska elområden i realtid (scrolla ned). Olika elpriser indikerar flaskhalsar. Svenska kraftnäts årsredovisning för 2020 finns här och Statnetts ligger här.

Flaskhalsar på gränsen: Här under kan man se jämförelser i kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) mellan norska och svenska elområden mellan 2018 och 2020. Ökningen 2020 var anmärkningsvärd.

2018:

NO1-SE3:  Kr 80 425 302

NO3-SE2:  Kr 22 711 183

NO4-SE1:  Kr 31 158 420

NO4-SE2:  Kr 7 923 653

Summa 2018 kr 142 218 559

2019:

NO1-SE3:  Kr 86 061 177

NO3-SE2:  Kr 35 069 169

NO4-SE1:  Kr 25 964 745

NO4-SE2:  Kr 6 516 664

Summa 2019 kr 153 611 756

2020:

NO1-SE3:  Kr 556 360 114

NO3-SE2:  Kr 97 488 366

NO4-SE1:  Kr 95 606 606

NO4-SE2:  Kr 26 013 219

Summa 2020 kr 775 468 306