“Elsystem i balans viktigare än mer vindkraft”

“Elsystem i balans viktigare än mer vindkraft”

I sommar har det svenska elsystemet utsatts för stora påfrestningar. Med färre kärnkraftsreaktorer i drift i samband med årsrevisionerna, blir elsystemet mer instabilt. Istället för att besluta om stödpaket för havsbaserad vindkraft bör regeringen fokusera på åtgärder som återskapar ett elsystem i balans. Det menar Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige.

Senare i höst förväntas regeringen fatta beslut om någon form av stöd för havsbaserad vindkraft. De förslag som har diskuterats handlar om slopad eller begränsad anslutningsavgift. I en remissrunda 2018 mötte förslagen kritik från såväl myndigheter som företrädare för energibranschen.  Idag är det oklart om hur ett eventuellt stödpaket kommer att vara utformat. 

Uniper Sveriges VD, Johan Svenningsson, är en av kritikerna till de ursprungliga förslagen om subventionerade anslutningsavgifter.

– Jag är inte emot havsbaserad vindkraft – jag tror tvärtom att alla fossilfria energislag kommer att behövas för att möta en ökad efterfrågan i framtiden. Men att i nuläget subventionera och bygga havsbaserad vindkraft, riskerar att spä på de obalanser som vi ser i elsystemet idag, säger han.

– Sverige har ett rekordstort elöverskott med inlåsningseffekter i norr, effektbrist i södra Sverige och stora kontinuerliga obalanser i elsystemet. Innan ytterligare  subventionerad vindkraft tillförs systemet behöver man noga analysera vilka kort- och långsiktiga konsekvenser en sådan utbyggnad skulle innebära, efterlyser Johan Svenningsson, som bland annat lyfter kostnadsaspekten.

– Totalkostnaden för svensk elförsörjning måste hållas så låg som möjligt för att svensk industri ska vara fortsatt konkurrenskraftig, och för att svenska elkonsumenter även i framtiden ska ha en rimlig elkostnad. Därför är det den totala systemkostnaden som måste värderas. Alltså summan av produktion, transmission och systemstabilitet.

Enligt Energimyndighetens beräkningar i en rapport från 2018, uppgår kostnaderna för att slopa anslutningskostnaderna till 0,8–1,1 miljarder kronor per TWh havsbaserad vindkraftsel som ansluts. Svensk Vindenergi tror i sin framtidsprognos att havsbaserad vindkraft i Sverige ska kunna leverera drygt 30 TWh år 2040.

Redan 2017 gjorde Energimyndigheten bedömningen att ett stöd till havsbaserad vindkraft utöver elcertifikatsystemet inte var samhällsekonomiskt motiverat före år 2030.

– Ett eventuellt stödpaket kommer varken att förbättra effektsituationen i södra Sverige eller minska fossilutsläppen från det svenska elsystemet. Det handlar om pengar som istället kan användas för att förstärka och bygga ut transmissionsnätet, och för att säkra systemstabiliteten, säger Johan Svenningsson.

Enligt samstämmiga analyser från bland annat Energimyndigheten och Svenskt Näringsliv, kommer  behovet av ny elproduktion att öka från början av 2030-talet och framåt då elektrifiering och digitalisering driver på efterfrågan.

– Utbyggnaden av elproduktion måste ske i takt med en ökad efterfrågan för att återskapa och säkra ett elsystem i balans både tekniskt och ekonomiskt. Dagens situation visar tydligt att det snarare behövs en utvecklad marknadsmodell som premierar de stabiliserande egenskaper som elsystemet behöver, poängterar Johan Svenningsson.

Fortsatta subventioner av elproduktion som elmarknaden inte efterfrågar och som inte kan bistå elsystemet med stabiliserande stödtjänster, kan enligt Johan Svenningsson göra att ytterligare planeringsbar elproduktion kan tvingas stänga i förtid på grund av överetablering och prispress.

– Det är en uppenbar risk. Vi har redan tvingats stänga fyra reaktorer i förtid som ett resultat av tidigare subventioner och riktade skatter. Även lokala kraftvärmeverk ligger i farozonen. Med ännu mer väderberoende el, bygger vi istället upp ett importberoende av fossil el från våra grannländer. Det har varit en av konsekvenserna i sommar under kärnkraftens revisionsperiod. Det går stick i stäv med Sveriges klimatmål, menar Svenningsson och fortsätter.

Även om vindförhållandena till havs är bättre än på land, går det inte att planera produktionen. Planeringsbar vattenkraft och kärnkraft tillför stor systemnytta utöver den fossilfria elproduktionen – stödtjänster som stabiliserar elsystemet i hela Norden bland annat med spänningsstabilitet och rotationsenergi. Svenska Kraftnäts upphandling av R1 nu i sommar är ett tydligt bevis på detta.

Johan Svenningsson tror att en mix av energislag kommer att lösa de utmaningar vi står inför med en kraftigt ökad efterfrågan inom ett antal år.

– På kort sikt måste fokus vara på att planera framtidens elsystem med bibehållen leveranssäkerhet och en ökad motståndskraft mot störningar. Till exempel måste flaskhalsar i elnäten byggas bort. På längre sikt kan ny produktion tillföras systemet för att möta elektrifiering och utfasning av föråldrade anläggningar. Utbyggnaden måste då ske planerat med systemnytta, effektivt utnyttjande av elnäten och användarnas behov i fokus.

– Sverige har byggt sin betydande ställning som exportnation på ett stabilt, leveranssäkert och konkurrenskraftigt elsystem. Sommarens elkris visar att denna konkurrensfördel är på väg att undergrävas. Nu behövs en diskussion om hur vi kommer tillbaka till ett elsystem i balans både tekniskt och ekonomiskt. Det kommer att definiera vilken typ av samhälle vi har i framtiden, avslutar Johan Svenningsson.

4 Kommentarer
Mats Olin
Av Mats Olin
Ansvarig utgivare Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Robert skriver:

    Bra skrivet!
    Subventioner som ger ökade kostnader ska bara användas om det ger nytta i form av ett effektivare elsystem som därigenom minskar kostnaderna.
    Det är dålig politik att ge subventioner som leder till ökade kostnader, som ger ett mindre effektivt elsystem för kundkollektivet och som leder till vissa aktörer på elmarknaden får ökade intäkter!

  2. Paul Göransson skriver:

    En subventionerad anslutningsavgift innebär att någon annan får betala för kostnaden. Denna “någon annan” är uttagskunderna på stamnätet eftersom den totala tillåtna intäkten inte minskar utan ökar.
    Således blir en subvention av produktion vilken i huvudsak producerar samtidigt som annan ej planerbar produktion en subvention av export av en lågförädlad produkt till kontinenten samtidigt som den driver upp kostnaderna för förädling i Sverige och därmed slår mot den svenska industrin.

  3. Marek Stepniewski skriver:

    Regeringens paroll “lyssna på experter” verkar tillämpas av denne mycket selektivt dvs när det passar. Som det framkommer från Johan Svenningssons analys gäller det inte energipolitik.

  4. Torbjörn Wahlborg skriver:

    Johan Svenningssons analys av situationen på den svenska elmarknaden och slutsats om ytterligare subventioner till vindkraft är klockren. Den här sommaren har det blivit uppenbart vad en sådan energipolitik leder till…..

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet