Ökad elproduktion i ett varmare klimat

Ökad elproduktion i ett varmare klimat

Den torra och varma sommaren har påverkat både vattenkraften och kärnkraften. Hur påverkas elproduktionen av ett varmare klimat?

Fyllnadsgraden i de svenska vattenmagasinen låg vecka 42 på 70 procent, vilket är klart under det normala på 85 procent, enligt Energimarknadsinspektionens veckorapport om läget på elmarknaden. Under sommarens värmebölja minskade flera kärnkraftverk sin effekt på grund av att havsvattnet, som används till kylvatten, blev för varmt. Ringhals 2 stoppades dessutom under några dagar.

Om den globala uppvärmningen begränsas till två grader bedöms nederbörden i Sverige öka med 10–20 procent under vintern. Under sommaren väntas det däremot inte bli några förändringar av mängden nederbörd i södra Sverige, i norra Sverige väntas dock nederbörden öka med 10–15 procent under sommaren, enligt SMHI.

Effekten av ett varmare klimat på vattenflödet är olika i olika delar av landet. I östra Götaland och Svealand bedöms medelvattenflödet minska, men i stora delar av Norrland väntas en ökning.

–  Ökad avdunstning är anledningen till att medelvattenflödet minskar i Östra Götaland och Svealand trots att den totala mängden nederbörd ökar, säger Katarina Stensen som är hydrolog på SMHI.

Ökad tillrinning på grund av klimatförändringarna bedöms öka elproduktionen från vattenkraften med cirka två TWh per år 2030, enligt en analys som Svenska kraftnät gjort. Den svenska vattenkraften producerade 64 TWh år 2017.

Vad får detta för konsekvenser för det svenska elsystemet i helhet?

–  För kraftsystemet blir effekten att mer reglerbar produktion finns tillgänglig under vinterhalvåret då behovet är som störst, vilket är positivt för effektbalansen. Dock ökar behovet av överföring mellan norra och södra Sverige då produktionen ökar mest i norra Sverige, skriver Erik Böhlmark, kraftsystemsanalytiker på Svenska kraftnät, till Second Opinion.

Det är inte bara Sverige som har skäl att ställa sig frågan hur klimatförändringarna påverkar vattenkraften. I Norge stod vattenkraften för 96 procent av elproduktionen år 2016, även där är bedömningen att den kommer att producera mer el på grund av klimatförändringarna. Den genomsnittliga ökningen bedöms bli cirka 10 TWh fram till mitten av detta århundrade och ytterligare cirka 5 TWh fram till slutet av detta århundrade, enligt en rapport från norska vattenresurs- och energistyrelsen NVE. Den norska vattenkraften producerade 144 TWh el år 2016. Produktionen kommer dessutom att bli jämnare i och med att inflödet kommer att öka på hösten och vintern på grund av mer regn, samtidigt kommer vårfloden bli lägre eftersom volymen snö minskar.

I Sverige kan även kärnkraften påverkas av högre temperaturer. Samtliga svenska kärnkraftverk kyls av havsvatten och är anpassade för havsvattentemperaturer på 15–18 grader Celsius. Om vattentemperaturen stiger till 18–25 grader, olika för olika reaktorer, så behöver vissa reaktorers kapacitet minska på grund av säkerhetsskäl. Om vattentemperaturen blir 25–27 grader behöver reaktorerna stängas av, enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Det går att bygga om kärnkraftverken så att de kan köra på full effekt även vid högre temperaturer. Det kan ske genom att större värmeväxlare installeras, kylkedjorna dimensioneras upp eller genom att kallare kylvatten hämtas från större djup. Huruvida någon av dessa åtgärder ska genomföras ses som en ekonomisk fråga där kostnaden av att förlora elproduktion varma somrar ställs mot kostnaden för att bygga om reaktorerna, enligt en rapport från Analysgruppen som är knuten till kraftindustrin. Både Vattenfall och Uniper säger till Second Opinion att de i nuläget inte har några planer på att vidta åtgärder för att kärnkraftverken ska kunna köras vid högre vattentemperaturer

 

Elias Rosell
Av Elias Rosell
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*