Kommer priset på el att vara högt i vinter? Den frågan har aktualiserats efter att priserna på elmarknaden Nord Pool denna höst några enstaka timmar snuddat vid en krona per kilowattimme. Det sker efter att priserna varit mycket låga, typiskt under 25 öre per kilowattimme.

Många minns vintrarna runt 2010-2011. Som högst var det svenska genomsnittspriset under en månad uppe i 93 öre, det var i februari 2010, och debatten om elpriserna dominerade i medierna. Det kan jämföras med februari i år då priset var drygt 18 öre. Men nu alltså väsentligt högre, genomsnittet för november var 40 öre.

I massmedierna lanserades en mängd mer eller mindre hållfasta teorier om vad det höga elpriset 2010-2011 berodde på och vad som borde göras åt det. Ett vanligt budskap var att elmarknaden inte fungerade, att den var riggad.  Svenska Dagbladet drev närmast en kampanj mot elmarknaden, och journalisten Torbjörn Isacsson menade att den var  den ”sannolikt minst fungerande branschen i Sverige”.

EU-parlamentarikern Marita Ulvskog skrev i februari 2011:
”Billig el är ett  minne blott. Höga, elräkningar är vad de flesta av oss har att räkna med också framöver. Det finns flera förklaringar. Bland annat den misslyckade avregleringen av elmarknaden.” Näringsminister Maud Olofsson tog energibolagen i örat.

Second Opinion gick till botten med några av de vanligaste tveksamma påståendena:

”Elmarknaden fungerar inte”
Professor Runar Brännlund utredde elmarknaden på regeringens uppdrag:
– Faktum är att elmarknaden ser ut att vara mycket effektiv och mer effektiv än andra marknader som man kan studera… Att förklaringen till högre elpriser skulle vara avregleringen köper jag inte alls, sa han till Second Opinion.

När professor Runar Brännlund presenterade sin rapport 2012 var det massmediala ointresset närmast totalt. Han drog slutsatserna att orsaken till högt elpris i första hand var låga investeringar i elproduktion och att kärnkraften haft driftsproblem.

”Marginalprissättning är inte rätt för el”
Niclas Damsgard på SWECO menade att marginalprissättning skapar effektivitet som gynnar konsumenterna.
Varför ska den dyraste kilowatt-timmen styra elpriset?
– Det får marknaden att fungera effektivt. För det första är det viktigt att konsumenterna ser vad det verkligen kostar att använda ytterligare en kilowattimme el för att de ska kunna agera rationellt. Ser kunderna att när de minskar sin konsumtion så minskar också deras behov av de dyra kilowatt-timmarna, så blir konsumtionsbeteendet effektivt. För det andra är marginalpriset ett incitament för nyinvesteringar. Skulle elproducenterna bara få betalt för de rörliga kostnaderna blir det omöjligt att räkna hem investeringarna. Därför är marginalprissättningen helt nödvändig för att få till nya investeringar, menade Niclas Damsgaard.

”Utlandsförbindelser ger högre elpris”
Energimarknadsinspektionens ställföreträdande generaldirektör Tony Rosten sa till Second Opinion:
– Om man tittar på frågan isolerat under en enstaka vinter så kan man säkert se att sammankopplingen med andra länder har påverkat priset att stiga. Men ett sådant kortsiktigt perspektiv är inte intressant, utan vad som är intressant är att se på det över längre tid. Då kan man se att vissa år är vi nettoimportörer av el och andra nettoexportörer. Det här innebär att vi vissa år får högre priser medan andra år får vi helt klart lägre priser.
Finns det något som visar att vi skulle ha fått högre priser på grund av sammankopplingen med andra länder?
– Nej, det är snarare tvärtom, att priserna kan bli lägre. Det finns studier gjorda om just detta som visar att sammankopplingen med andra marknader är positiv och kan leda till att marknaderna som kopplas samman får lägre priser, sa Tony Rosten.

”Det är orimligt att elpriset kan bli flera kronor per kilowattimme”
Flera bedömare har strukit under att det är viktigt att priset tillåts variera fritt både uppåt och nedåt för att marknaden ska fungera. Exempelvis docent Thomas Tangerås som menar att pristoppar måste tillåtas för att tillräckligt med investeringar ska komma till.

Niclas Damsgaard på SWECO beskrev vad som skulle hända om topparna kapades:
– Om man bestämmer sig för att politiskt kapa topparna så rycker man undan fundamenten för att få investeringar i konventionell elproduktion, för det är i topparna lönsamheten för att få till investeringar finns. Om vi går på den här vägen kommer vi att se ännu mer politiska ingrepp och få en situation som vi har i Storbritannien där investeringarna är centralstyrda, allting behöver statligt stöd för att investeringar ska till. Det är inte långsiktigt bra för vare sig elbolag eller kunder. Jag tror inte att staten är bättre på att bedöma investeringar än elbolagen själva, sa han.

BILD: Aftonbladet.se, januari 2010