Elnät allt mer konkurrensutsatta

Lars Bergman och Bo Diczfalusy har analyserat elnätets utmaningar. En slutsats är att det gamla nätmonopolets tid är över medan regleringen är kvar i det förflutna. – Kapacitetsutmaningen behöver ett regelverk som ger investerarna bättre förutsägbarhet, säger Bo Diczfalusy.

Utredningen presenteras på ett webbinarium torsdag 27 augusti 2020.

I sin ESO-analys ser professor emeritus Lars Bergman och Bo Diczfalusy på elnätet ur samhällsekonomisk synpunkt med fokus på elnätsregleringen. Utgångspunkten är att utvecklingen kring nätet allt mer dras i två motstridiga riktningar.

Bild: Elnät är mycket mer än ledningar.

Å ena sidan styrs samhället mot ökad elektrifiering, vilket också en stor del av klimatpolitiken baseras på. En sådan politik kräver stora investeringar i elnäten, både reinvesteringar och nyinvesteringar.

Elnätsregleringen drar å andra sidan åt motsatt håll. Investerare riskerar att hållas borta av en regleringsmodell som är svår att använda som stabilt riktmärke.

Vem tar räkningen?
Utan nya investeringar blir de tekniska utmaningarna allt större, till exempel genom sämre överföringskapacitet. Problemen med trängsel i näten kommer inte att försvinna men i värsta fall skjutas över på nästa generation, påpekar Bo Diczfalusy, civilekonom och tidigare kanslichef i Energikommissionen.

– Även om vi skulle få en låg eller till och med minskad elanvändning så kommer vi att behöva mer elnät, säger Bo Diczfalusy.

– Det kräver stora investeringar, och det är utgångspunkten för vår genomgång. Dagens regleringsmodell skapar osäkerhet och det lockar inte investerare. Investeringar måste stimuleras fram på alla nätnivåer, både för transmission och lokalnät.

Osynlig marknad
Ökad vindkraft och nya mönster i elkonsumtionen beskrivs ofta som de enda anledningarna till elsystemets problem med överföringskapacitet och effektbalanser. Bo Diczfalusy pekar på att här också ligger en dold nätkulturell utmaning som länge har gått under radarn.

Elnät definieras ofta traditionellt och ensidigt utan bredare perspektiv. Hittills har politiken, och därmed nätregleringen, utgått ifrån att ett elnät alltid är en monopolverksamhet ”då det givetvis är praktiskt omöjligt att bygga dubbla ledningsnät”.

Nätmonopolet definieras därför som en mer eller mindre ekonomisk riskfri verksamhet, men det synsättet är för gammalt, menar Diczfalusy. Ett elnät är mycket mer än ledningar. Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi med energi- och miljöekonomi som specialitet, säger också i en intervju på Ellevios hemsida att man länge har tagit elnäten för givna.

Otydlig reglering
Varken politik eller reglering tar hänsyn till att dagens moderna elnät till stora delar består av fysiskt osynliga marknadsstrukturer. Här finns mängder av konkurrensutsatta funktioner, tjänster, applikationer, lager, apparater, lokal produktion, automation och flexibilitet.

– Elnätsverksamhet har blivit ständigt mer konkurrensutsatt samtidigt som det har blivit mer otydligt exakt vilka verksamheter som ett nätmonopol ska omfatta, säger Bo Diczfalusy.

Med en ökad användning av teknologier för mikronät och egen elproduktion kan allt fler elkonsumenter idag välja att inte utnyttja elnätet alls. Där har energipolitiken och nätregleringen en väg att gå om man ska få till stånd den annonserade elektrifieringen.

Ny modell behövs
– Det elsystemet vi har idag är något helt annat än det vi hade för 10–15 år då i huvudsak offentliga ägare fick en säker och långsiktig avkastning på sina ledningar, säger Bo Diczfalusy.

– Idag finns många nya ändamål i elnäten, som till exempel energilager och egen lokalproduktion.

– I utredningen ser vi därför närmare på en regleringsmodell som är mer förutsägbar och som kan locka fram de investeringar som behövs. Förhoppningsvis kan det ge ett bidrag till den energipolitiska diskussionen, säger Bo Diczfalusy.

 

* * *

 

Rimlig avkastning? Lars Bergmans och Bo Diczfalusys rapport Spänning på hög nivå tar bland annat upp frågan om vad som är rimlig avkastning på ett nätbolags kapital. Utredningen har beställts av Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO), en självständig analysgrupp under Finansdepartementet.

Rapporten presenteras på ett webbinarium torsdag 27 augusti 2020. Förutom författarna Lars Bergman och Bo Diczfalusy medverkar statssekreterare Sebastian de Toro med ansvar för energifrågor och generaldirektör Anne Vadasz Nilsson på Energimarknadsinspektionen, samt vd Johan Lindehag på Ellevio och Mats Nilsson, docent i nationalekonomi på Södertörns högskola.

 

1 Kommentar
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Billy Johansson skriver:

    Det verkar som det blandas friskt av Bo vad som är nätägares ansvar. Om man bara tar lager så är det inte något som naturligt faller på nätägaren. Skall vi få ett framtida effektivt och ekonomiskt energisystem så faller det sig mer naturligt att den som producerar energi också garanterar tillgången i varje ögonblick. Då försvinner den subvention som idag gäller för intermittent produktion av el. Vind-och solkraft måste då se till att lagring finns för den tid man inte producerar. Först då byggs ett energisystem som ger bästa ekonomi och tillförlitlighet. Den energipolitik som nu förs leder till stora problem efter 2030. Problemen idag är en “ljum vind” jämfört med den “kalla storm” som väntar.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet