Elcertifikatsystemet måste stängas i balans

Elcertifikatsystemet måste stängas i balans

Målet för förnybar elproduktion är snart nått och det behövs en stoppregel i elcertifikatsystemet, skriver Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige, Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi och Gustav Melin, vd Svebio.

Ny förnybar elproduktion kan byggas utan stöd och den höga investeringstakten gör det bråttom med en stoppregel i elcertifikatsystemet. Utan en stoppregel raseras lönsamheten, vilket i sin tur kan påverka investeringsviljan framåt. Det skulle göra det svårare att nå det politiska målet om ett hundra procent förnybart elsystem till 2040.

Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 för att stimulera utbyggnaden av förnybar elproduktion och år 2012 anslöt Norge till samma system. Målnivån har utökats i omgångar genom åren. Senast var i fjol när Sverige ökade ambitionen med ytterligare 18 TWh som ska vara färdigbyggt till år 2030. Totalt förväntas elcertifikatssystemet ha bidragit med över 40 TWh förnybar el i Sverige. Det har lett till att kunderna har fått lägre elpris och att koldioxidutsläppen har minskat.

Minskad politisk risk genom den blocköverskridande energiöverenskommelsen i kombination med snabb kostnadsreduktion har gjort att rekordmånga investeringsbeslut har tagits i framförallt vindkraft det senaste året. Nu återstår mindre än 1,5 TWh av målet till år 2030 att ta investeringsbeslut på. Beroende på vilka antaganden man gör om normalårsproduktionen kan systemet redan vara fulltecknat.

Den snabba utbyggnaden innebär att målsättningen för 2030 troligen nås redan år 2021 – nio år i förtid. Det aktualiserar frågan om en stoppregel i elcertifikatsystemet. Utan en stoppregel som stänger systemet i balans kommer elcertifikatsystemet att bli överfullt, med urholkat värde på elcertifikaten som följd. Det vore förödande för alla investeringar inom systemet.

Energimyndigheten har i uppdrag att analysera och ta fram förslag till utformande av stoppregel. Uppdraget ska presenteras senast 20 december i år. I bästa fall kan stoppregeln beslutas under våren 2019 och implementeras från och med 2020 – ett år efter att systemet förväntas ha blivit fulltecknat

Stoppregeln handlar i första hand om att säkerställa lönsamheten i tidigare investeringar, som är beroende av ett värde på elcertifikaten. Samtidigt är det viktigt att stoppregelns utformning säkerställer rättvis behandling av nya investeringar så att det blir en klok avvägning mellan vilka som blir de sista som tilldelas elcertifikat, där särskild hänsyn till tidpunkten för taget investeringsbeslut bör tas.

Ca 150 miljarder kr har investerats i förnybar elproduktion (biokraft, vattenkraft, vindkraft och solkraft) i Sverige och Norge sedan 2012. Det är klimatvänliga investeringar vars lönsamhet nu står på spel. Uppskattningsvis behövs över 200 miljarder investeras bara i Sverige för att nå den politiska målsättningen om ett hundra procent förnybart elsystem.

För att det ska vara fortsatt intressant för investerare att välja Sverige är det viktigt att från politiskt håll visa att man värnar investerarförtroendet. Det görs bäst genom att säkerställa skyndsamt införande av en stoppregel som stänger elcertifikatsystemet i balans och samtidigt skapar förutsägbarhet och trygghet åt nya investeringar. Dessutom behöver systemet anpassas efter det faktum att vi ser ut att nå målet nio år i förväg.

Med dessa åtgärder skapas förutsättningar för ett bra investeringsklimat som marknaden behöver för att nå målet om ett hundra procent förnybart elsystem till 2040.

Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi
Gustav Melin, vd Svebio
Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

 

2 Kommentarer
Av Charlotte Unger Larson
vd Svensk Vindenergi
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Johan Montelius skriver:

    “Ca 150 miljarder kr har investerats i förnybar elproduktion (biokraft, vattenkraft, vindkraft och solkraft) i Sverige och Norge sedan 2012.”

    Närmare sanningen är att 150 miljarder till stor del har slösats bort på elproduktion som inte klarar sig utan subventioner. Att de som under femtons års tid har levt gott på statliga subventioner nu ser kakan krympa och genast vill dra åt svångremmen för nya spelare är inte så konstigt. Den enda rätta stoppregel som behöver införas är ett stopp för subventioner till all vindkraft eller solkraft. De miljarder som vi sparar skulle kunna användas till bra mycket viktigare saker än att bygga olönsamma kraftverk.

    Hur mycket har vi lagt ner på denna cirkus sedan 2003? Till vilken nytta?

  2. Björn wiklund skriver:

    “Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 för att stimulera utbyggnaden av förnybar elproduktion och år 2012 anslöt Norge till samma system. Målnivån har utökats i omgångar genom åren. Senast var i fjol när Sverige ökade ambitionen med ytterligare 18 TWh som ska vara färdigbyggt till år 2030. Totalt förväntas elcertifikatssystemet ha bidragit med över 40 TWh förnybar el i Sverige. Det har lett till att kunderna har fått lägre elpris och att koldioxidutsläppen har minskat.”
    ..
    Varför inte öka elcertifikaten ännu mera så kommer vi att få gartis el….
    ..
    näe skämt åsido elnäten kostar redan mycket mer pga utbyggnaden av vind (faktor 2 minst) elpriset är på väg mot samma ökningar……
    ….
    elcertifikaten är att låta elproducenter köpa (betala) certifikat och arvodet ges till vindbolagen…
    ..
    och kunden betalar…
    .
    Det citerade borde inte få oubliceras….