DEBATT
En kalkylränta baserad på faktiska historiska marknadsförhållanden minskar risken för felkompensation över tid, skriver Energimarknadsinspektionens Tommy Johansson i en replik på Energiföretagen Sveriges Tomas Malmström. De förändringar Ei har presenterat uppfyller sammantaget en bra balans mellan elnätsföretagens behov att attrahera kapital till nödvändiga investeringar och kundernas intressen av rimliga avgifter, menar han.

Tomas Malmström på Energiföretagen skriver i ett inlägg på Second Opinion att det inte kommer att vara möjligt för elnätsföretagen att attrahera kapital till nödvändiga investeringar i elnäten med den inriktning för intäktsramar som Energimarknadsinspektionen (Ei) presenterat. Ei delar inte den bilden.

Det kommer att krävas stora investeringar i elnätet för att möjliggöra pågående elektrifiering och gröna omställning. Regleringen behöver möjliggöra de här investeringarna, samtidigt som hushåll och företag betalar rimliga nätavgifter. Ei har sedan flera år tillbaka sett ett behov av att se över regleringen av elnätsföretagens intäktsramar. Målet är att öka förutsägbarheten i regleringen och att intäktsramarna på ett bättre sätt avspeglar nätföretagens effektiva kostnader. Nätföretagen behöver stabila och långsiktiga förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.

Energiföretagen kritiserar i sitt inlägg den förväntade nivån på kalkylräntan för nästa tillsynsperiod. Energiföretagen är kritiska till att Ei framöver avser använda historiska tidsserier för att beräkna riskfri ränta och inflation, två parametrar som ingår i kalkylränteberäkningen, och menar att kalkylräntan kommer att landa under två procent. Det bör här noteras att Energiföretagen då menar en real kalkylränta som i nominella termer skulle motsvara cirka fem procent, vars rimlighet ska bedömas utifrån en monopolverksamhet med förhållandevis låg risk jämfört med konkurrensutsatta verksamheter.

Den inriktning som vi har presenterat ska gälla för en lång tid framåt och kommer ge nivåer på kalkylräntan som varierar med marknadens utveckling. Elnätsverksamhet är monopol där regleringen syftar till att skapa marknadsmässiga förutsättningar. Kopplingen till faktiska marknadsvillkor är därför central. De förändringar som Ei föreslagit när det gäller beräkningen av kalkylräntan gör att kalkylräntan framöver blir mer förutsägbar och ger elnätsföretagen stabila och långsiktiga förutsättningar. Inriktningen är också i linje med hur majoriteten av tillsynsmyndigheterna i Europa skattar riskfri ränta.

På konkurrensutsatta marknader fångas ny information löpande in i avkastningskrav som därmed varierar. I intäktsramsregleringen ska en kalkylränta fastställas för en fyraårsperiod. Vi gör bedömningen att stabilitet mellan tillsynsperioder är viktigare än att varje enskilt år ha en kalkylränta som följer marknadsräntorna. Därför är vår inriktning att använda åttaåriga historiska tidsserier för att skatta de ingående parametrarna. Att det blir en skillnad i nivån på kalkylräntan jämfört med tidigare tillsynsperioder är naturligt då vi nu föreslår en metod som i högre grad inkluderar de faktiska marknadsförutsättningarna.

Energiföretagen förespråkar att riskfri ränta och inflation ska skattas med prognoser och scenarier. En kalkylränta baserad på prognoser och scenarier ökar risken för felkompensation. De senaste åren har prognoserna och scenarierna medfört högre nivåer av den riskfria räntan än de nivåer som gällt på marknaden. En kalkylränta baserad på faktiska historiska marknadsförhållanden minskar risken för felkompensation över tid.

Det stämmer att nivån på kalkylräntan för kommande period kan komma att bli lägre än tidigare. Anledningen är att den historiska utveckling som inkluderas i våra beslut för nästa period, med ny metod, inkluderar några år med låga räntenivåer. Det är en naturlig del av att basera kalkylräntan på faktiska marknadsförhållanden, något som skyddar både kunder och nätföretag.

Vi vill också understryka att det är viktigt att inte se till den faktiska räntenivån en enskild tillsynsperiod eller att jämföra kalkylräntan med en enskild investering. En investering i elnät är långsiktig och kommer att generera kassaflöden under många år. Investeringar behöver göras löpande, både under hög- och lågkonjunkturer. Det innebär att många företag kommer att ha en portfölj med lån som är tagna under olika marknadsförhållanden. Det är den portföljen av lån och finansiering över tid som kalkylräntan bör jämföras med. Det är viktigare att diskutera metoden i sig än nivån under en enskild period.

Vi menar att en kalkylränta baserad på faktiska historiska tidsserier ger förutsägbarhet, i det att alla aktörer vet vilka värden Ei kommer att basera sina intäktsramsbeslut på. Långa prognoser och scenarier medför skattningar av parametrar som närmar sig jämnviktsläget i samhället. Det innebär i praktiken att om marknaden inte befinner sig i jämnvikt finns risken att skattningarna antingen över- eller underskattar de faktiska marknadsförhållandena. Att i stället basera skattningarna på historiska tidsserier, innebär att skattningarna över tid ger kompensation för marknadsförhållanden. Det skapar möjlighet och trygghet att göra de investeringar och attrahera det kapital som krävs för elektrifieringen, oavsett konjunkturläge.

Det är viktigt att intäktsramsregleringen ses som en helhet. Tillsammans med andra delar av regleringen ska intäktsramarna ge en bra balans mellan elnätsföretagens behov att attrahera kapital till nödvändiga investeringar och samtidigt värna kundernas intressen. Vi menar att de förändringar vi har presenterat sammantaget uppfyller detta mål.

Avslutningsvis vi vill poängtera att den slutliga nivån på kalkylräntan inte är fastställd än. Vad kalkylräntan slutligen blir kommer att påverkas av resterande delar av metoden som vi avser presentera under hösten, men också av vad som sker på marknaden de kommande åren.