Sverige har idag ett försprång jämfört med andra länder som innebär att den svenska exportindustrin inte bara exporterar högkvalitativa produkter utan också global klimatnytta. Ska vi kunna fortsätta spela den rollen och bidra till en effektiv klimatomställning behövs ett handslag mellan politik och näringsliv. Det skriver Henrik Sjölund, vd för Holmen och ordförande för SKGS och Johan Bruce, energidirektör för SKGS.
Basindustrin står inför stora investeringar för att minska koldioxidutsläppen – investeringar som kommer att öka klimatnyttan men också elanvändningen. Förutsättningen för satsningarna är tillgång till en konkurrenskraftig fossilfri elförsörjning. Det kräver i sin tur brett förankrade, långsiktiga politiska besked om elproduktion, elskatter, effektförsörjning och elnät.
Bild: Bråvikens pappersbruk, Norrköping. Foto: Holmen.
Målet om netto noll klimatutsläpp som Sverige ställt upp till år 2045 kommer att kunna nås under förutsättning att det finns tillgång till leveranssäker, konkurrenskraftigt prissatt och beskattad, fossilfri el årets alla dagar. Finns inte detta minskar möjligheterna att satsa framåt, vilket kommer kosta både jobb och klimatutsläpp när svensk produktion byts mot utländsk.
Svenska industriföretag verkar på en global marknad i konkurrens med företag i länder med betydligt smutsigare elförsörjning. Det smartaste för klimatet är att tillverka så mycket som möjligt här och exportera. Made in Sweden ska inte bara vara synonymt med kvalitet och innovation utan också med klimatnytta.
Energiforsk visar i rapporten Swedish Comparative Carbon Advantage in World Exports (2018) att exportindustrin och det svenska koldioxidfria elsystemet mellan åren 1995 och 2008 bidrog till att bespara världen utsläpp om nästan 590 miljoner ton koldioxid. Besparingen beräknas som skillnaden mellan utsläppen för den exporterade produktionen och världens genomsnittsteknik för tillverkningen av varje produktgrupp. Sverige har en viktig roll i det globala klimatarbetet, inte bara som exportör av varor utan också av ny teknik.
Våra företag ligger idag långt framme i den tekniska utvecklingen. Det pågående arbetet med metoder för koldioxidfri gruvdrift eller tillverkning av stål och cement är lovande och rör sig snabbt framåt. Klart är att de nya tillverkningsprocesserna kommer att kräva mer el, precis som elektrifieringen av gruvor och andra industrier.
Det är inte bara industrins elbehov som kommer att öka. I hela samhället ökar elanvändningen inte minst på grund digitaliseringen som kräver nya serverhallar för att hantera ökade datamängder. Svenskt Näringsliv har sammanställt olika rapporter som skattar elbehovet i Sverige fram till år 2045 och de visar att den årliga elanvändningen väntas öka från dagens omkring 126 till 200 TWh. Det ökade behovet motsvarar hela Finlands och Lettlands sammanlagda elproduktion.
Om vi på 25 år ska lyckas göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland måste vi investera mer i ny elproduktion och elöverföring, samtidigt som vi underhåller och utvecklar gammal produktion och infrastruktur. Vad vi gör i Sverige har stor betydelse för den gemensamma nordiska elmarknaden och de gemensamma ansträngningarna inom EU för att minska klimatbelastningen.
Basindustrin förädlar mycket el till högkvalitativa exportprodukter med stor klimatnytta. Det vill vi fortsätta med långt bortom år 2045. Ska vi lyckas med det krävs både politiska beslut och investeringar som ta ett helhetsgrepp på elsystemet. Vi har en effektutmaning som vi riskerar att känna av kommande vintrar, med höga elpriser som följd. Vi har ett bitvis underdimensionerat elnät som hindrar investeringar i bostäder och företag på vissa orter och ökar risken för effektbrist. Vi ser att elanvändningen kommer att öka kraftigt de närmaste 25 åren vilket kräver en kraftigt utbyggd elproduktion.
Löser vi inte dessa frågor riskerar vi inte bara att förlora jobb och investeringar i Sverige utan också orsaka ökade koldioxidutsläpp i världen. För att nå klimatmålet och svensk välfärd behövs ett handslag mellan basindustrin och landets politiska beslutsfattare där vi slår fast:
– att elsystemet behöver förberedas för att hantera 200 TWh elanvändning till 2045 och
– att elkostnaderna, inklusive elpris, nätavgifter och skatter, ska bidra till den konkurrenskraft som krävs för att nå målen.
Detta ger det en tydlig färdriktning för de många steg som måste tas kommande år. Så kan vi tillsammans nå en effektiv klimatomställning.
***
SKGS arbetar med den svenska basindustrins energifrågor. SKGS står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet och är ett samarbete mellan de olika branschorganisationerna.
1 Kommentar
Ja basindustrin beöver ju en tillförlitlig baskraft. Men denna baskraft håller nu succesivt på att minska genom pågående nedläggning av svensk kärnkraft, vilket både försvagar kraftsystemets driftsäkerhet samt dess elkvalitet genom den forsatta försämringen av frekvenskvaliteten, vilken pågått i takt med nedläggningen av Barsebäck 1-2 samt Oskarshamn 1-2. Vilken smärtgräns har basindustrin för denna försämring? Vad gör man konkret för att stoppa denna utveckling?