Något tvärstopp för nya datacenter har det inte blivit på grund av effektbrist, men en del nya etableringar har fördröjs. Samtidigt växer medvetenheten om den hotande effektbristen, och det finns lösningar, menar Tomas Sokolnicki vid Business Sweden.
Artikeln kommer från Tidningen Energi.
Tomas Sokolnicki sysslar med rådgivning och stöd för att underlätta etablering av nya datacenter genom projektet Data Centers by Sweden. Datahallarna räknas ju numera till den elintensiva industrin. Och risken för otillräcklig eleffekt, har tydligt letat sig upp bland utmaningarna inför nyetableringarna under senare år, klargör han.
Vilket också börjat påverka nya etableringar.
-Fortfarande sker etableringar i Sverige. Men det finns investeringar som försvunnit till andra länder och som fördröjts.
-Danmark har lyckats få några större etableringar. Danskarna har agerat snabbt och identifierat platser som kunnat ta emot sådana här elintensiva investeringar.
I Sverige finns det flera områden där det är svårt att garantera den eleffekt som datacenter kräver, både i landsorten och i de större städerna, menar Tomas Sokolnicki.
Ökad medvetenhet
Nu tycks insikten väckts om effektproblematiken bland många berörda aktörer, menar han. Inte minst bland ägare av elnäten och Svenska Kraftnät pratar man om att etablering av nya nät inte går tillräckligt snabbt. Även bland kommuner och regionalförbund, som Tomas Sokolnicki träffar inför etableringarna, har dessa frågor kommit upp
-De börjar bli mer förberedda på frågorna kring effekt. Många kommuner har inte tillgång till effekt, och den medvetenheter börjar sprida sig.
-När vi pratar med utländska investerare försöker vi hitta alternativa orter, som uppfyller deras behov. Men behoven är ofta intrikata, de har stor fokus på arbetskraft och kompetens.
Så i slutändan är det inte så många orter som är lämpliga.
Snabbare handläggning
Några tecken på tvärstopp för nya datacenter syns inte i dagsläget, och Tomas Sokolnicki är ganska hoppfylld kring effektutmaningarna.
-Det verkar finns en mängd tekniska lösningar, som på kort sikt kan bidra till eleffekt. Datacentren kan fortsätta utvecklas, men man skulle önska det kunde gå snabbare.
Utbyggnad av stamnät och regionala nät har ju långa ledtider på 10-15 år. Tomas Sokolnicki konstaterar att något som fördröjer processen är att den sker stegvis.
-En aktör utreder, skickar svaret vidare. Sedan tar nästa aktör vidare. Detta sekventiella arbetssätt tar väldigt mycket tid. Jag önskar att olika inblandade kunde jobba gemensamt och parallellt.
-Sedan har vi också en resursbrist, ett tillstånd som tar några dagar att ge, kan bli liggande i många månader innan man påbörjar handläggning.
7 Kommentarer
7 Kommentarer
Mats Wang-Hansen
2 oktober, 2018: 10:21 f mDet står effektbrist i överskriften, fast det är begränsningar i elnätens överföringskapacitet som åsyftas. Problematiken är alltså helt skild från Sveriges elproduktion och kärnkraft etc.
Det finns vissa beröringspunkter med effektproblematiken och då syftar jag främst till tider av överbelastade snitt inom Sverige som i sin tur beror på att konsumtionen i SE3 och SE4 kräver stor överföring från SE1 och SE 2. Ett alternativ till nät är därför att etablera mer produktionskapacitet i SE3/SE4.
Allt väsentligt handlar temat i texten dock om att Sverige behöver mer elnät, inte mer elproduktion.
SvaraKristoffer Johansson@Mats Wang-Hansen
3 oktober, 2018: 11:04 f mSå överföringskapaciteten är inte beroende på hur mycket ”kärnkraftsel” som är inkopplat (läs svängmassa). Det trodde jag, tur att fysiken inte finns.
Lite lustigt att man avvecklar en stor effekt i SE3.
//Kristoffer
SvaraCivilingenjör Lars Sundström SunToEarth
25 september, 2018: 9:04 f mEffektproblemet en chimär – Elbolagen inte kompetenta nog.
Det målas idag upp som att vi har ett stort eleffektproblem på vintern i Sverige och när kärnkraften börjar avvecklas kommer effekten inte att räcka till.
Inget kunde vara mer fel. Felet är att elnätbolagen har en mycket dålig styrning av eleffektens användning hos elkonsumenterna.
Genom att enkelt förändra dagens fasta kostnader gällande säkringsabonnemanget till endera en helt rörlig fakturering per kWh eller till en delvis rörlig fakturering och delvis effektfakturering skulle ofantliga mängder eleffekt frigöras. Här pratar vi om en eleffekt om 8.000 MW som kan trollas bort.
SvaraBjörn Fredriksson Möller@Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth
27 september, 2018: 7:23 f mMenar Lars Sundström att man helt enkelt skulle ta bort ansvaret att leverera ström (A) upp till det säkringsabonnemang man tecknat från nätbolagen? Dvs har man tecknat ett 16 A säkringsabonnemang har nätbolaget finns det kapacitet (effekt, kW) för att leverera detta. Genom att övergå till helt rörlig kostnad skulle elbolagen leverera energi (kWh) endast när effekt finns tillgänglig. Övrig tid får konsumenten själv säkra sin effekt. Det innebär inte att behovet av effekt försvinner (”trollas bort”) utan att konsumenten själv får ta ansvar för att den finns tillgänglig, tex via sol+batteri, pelletspannor, dieselaggregat, gasolvärmare, filtar eller vad som passar hushållets ekonomi bäst.
SvaraCivilingenjör Lars Sundström SunToEarth@Björn Fredriksson Möller
29 september, 2018: 10:29 f mDetta är basal matematik på grundskolenivå som endast berör själva faktureringen.
Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth
SvaraBjörn Fredriksson Möller@Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth
2 oktober, 2018: 2:16 e mDå är vi nog eniga om att vara oeniga. Jag är tämligen övertygad om att effektproblematiken inte kan lösas tillfredställande med en basal ändring av faktureringen.
SvaraCarl-Åke Utterström
20 september, 2018: 3:37 e mI det här fallet kan vi inte stänga ner fungerande kärnkraftverk och gärna även bygga nya. Vi bör satsa på fossilfri elproduktion. Med få stora enheter och ökad överföringsförmåga borde vi tillförsäkra erforderlig energi ut i landet. Ett exempel är spänningshöjning på linan från Enköping till Västerås från 90 kV till 130 kV. Utred snabba åtgärder för att öka effekten ut i landet.
Svara