“Den svenska elkrisen skadar hela Europa”

“Den svenska elkrisen skadar hela Europa”

Avvecklingen av kärnreaktorerna i Ringhals försvårar Europas förmåga att nå ambitiösa mål och underminerar våra möjligheter att sätta dem högre. Det skriver Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld och som deltog i förhandlingarna om en europeisk energimarknad.

Avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals innebär stora ökningar av CO2- utsläpp, jämfört med om de varit i fortsatt drift under sin livslängd. Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar från 2019 innebär det för Europas del ökade utsläpp alltifrån 6,5 miljoner ton upp till tiotals miljoner ton. Eftersom de svenska årliga utsläppen rör sig om drygt 50 miljoner ton är det lätt att se att detta är mycket. Som minst motsvarar dessa siffror drygt 10% av Sveriges årliga utsläpp, som mest – beroende på hur systemet med utsläppsrätter påverkar utvecklingen – kan de komma att motsvara uppemot 25 %.

Oavsett hur man vrider beräkningarna är det stora tal och det finns inget enskilt beslut som så mycket har påverkat Sveriges utsläpp av CO2. De negativa konsekvenserna för svensk klimatpolitik är därför betydande, med konsekvenser längre bort i tiden än den förväntade drifttiden för reaktorerna.

Ett enklare sätt att få grepp om storleksordningen är att den nu genomförda nedläggningen av de två reaktorerna i Ringhals innebär ett bortfall av upptill 13 TWh koldioxidfri elproduktion. Om man omsätter detta till vad det innebär av kolbaserad elproduktion – något som vi nu när vi tvingas importera kolkraftsel ser är en uppenbar konsekvens – motsvarar det rakt av 13 miljoner ton av Sveriges årliga utsläpp av koldioxid. Eftersom Sverige är en del av en europeisk elmarknad är detta en oundviklig konsekvens. Runt om i Europa och inte minst i våra grannländer Estland, Lettland, Litauen och Polen är kolkraften mycket stor eller dominerande.

Även om vi för den isolerade svenska elförsörjningen kunde ersätta kärnkraft med vindkraft – vilket vi inte kan – så innebär bortfallet av kärnkraft därför ökad eller fortsatt användning av kolkraft i andra delar av den europeiska elmarknaden. All utveckling av vindkraft som vi kan få behövs nämligen även för att ersätta fossil kraftproduktion. Det innebär att vi med avvecklingen av de två reaktorerna har lagt grunden för ökade utsläpp av CO2 under de kommande åren som motsvarar 25% av Sveriges årliga utsläpp. Det har varit förvånansvärt tyst i den svenska klimatdebatten om detta.

Det är anmärkningsvärt eftersom klimatfrågan är global och inte nationell. Europa är en avgörande aktör för hur de globala målen sätts och för hur vi kan visa att de kan uppnås.

Avvecklingen av reaktorerna i Ringhals har två mer fundamentala konsekvenser än just de ökade utsläppen som försvårar för Europa att nå klimatmålen.

För det första försvårar det, tillsammans med motsvarande process i Tyskland, Europas förmåga att nå ambitiösa mål och underminerar våra möjligheter att sätta dem högre. När medlemsstater i EU får svårare att nå sina mål på grund av att de tvingas använda kolkraft förlorar vår röst i världen styrka.

För det andra och kanske än mer allvarligt; när vi minskar på elproduktion i allmänhet förlorar vi möjligheten att genom god tillgång på el ersätta fossila bränslen inom transport, industri och uppvärmning.

Vi behöver i länder som Sverige visa att vi kan gå i bräschen med fossilfri elektrifiering av transporter. En avveckling av fossilfri kraftproduktion minskar tvärtemot tillgången på el som fullt ut kan bidra till utfasningen av fossila bränslen.

Den elbrist vi nu ser är en väckarklocka för vårt samhälle och inte minst för dem som vill investera i elektrifierade transporter. De tappar nämligen sin poäng om det finns en risk för brist på el.

Än värre är den nuvarande elbristen för svensk industri och framförallt för den fördjupade elektrifieringen av den. I Sverige har vi internationellt framstående utveckling av industriella processer där el kan ersätta fossila bränslen. De kan sätta ett internationellt mönster och bidra till nya standarder för energianvändning. Den globala betydelsen av detta är långt större än eventuella minskningar i Sverige, även större än de ökningar vi nu bidrar till. Om vi har en elbrist förlorar vi möjligheten att visa hur den globala ekonomin på bred skala kan ersätta fossila bränslen. Då talar vi om en väsentligt större påverkan på klimatet än den direkta konsekvensen i form av ökad fossil kraftproduktion på den europeiska elmarknaden.

Att vi har en kall vinter i år förändrar inte det faktum att klimateffekten måste mötas genom tålmodigt och beslutsamt arbete. Det sker inte genom sabotage av vår möjlighet att ersätta fossil energianvändning med fossilfri elproduktion.

 

4 Kommentarer
Gunnar Hökmark
Av Gunnar Hökmark
Ordförande för tankesmedjan Frivärld, tidigare Europaparlamentariker (m)
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Sivert Göthlin skriver:

    Det är obegripligt att Moderaterna (tillsammans med KD) kunde ingå i Energiöverenskommelsen år 2016 för att sedan hoppa av tre år senare. Det förtida stoppet av fyra kärnkraftsaggregat var känt för kommissionen så dagens situation var lätt att förutse.
    Elförbrukningen totalt i landet har inte ökat på snart 30 år utan snarare minskat något på senare tid. Hade vi därför kört aggregaten vidare som man gör i Finland med lika gamla enheter så hade vi inte behövt ett enda vindkraftsverk hittills och även sparat in det mesta av stamnätsutbyggnaderna.

    1. Bengt Hellman skriver:

      Man kan inte använda gamla kraftledningar hur länge som helst. Sverige har ett av världens äldsta transmissionsnät. Många ledningar börjar närma sig slutet av sin livslängd. För att fortsätta ha ett person- och driftsäkert transmissionsnät och för att kunna överföra den mängd el som samhället önskar, behöver vi inte bara bygga ut transmissionsnätet utan också förnya många ledningar och stationer innan de blir för gamla.

      Samma sak gäller med kärnkraftverk. Gunnar Hökmark verkar okunnig om att de verk han vill driva vidare inte uppfyller gällande säkerhetskrav. Det är olagligt att driva dem vidare utan ombyggnad. En ombyggnad som ägaren inte bedömt lönsam eftersom verket ändå inte beräknades ha så många års livslängd kvar.

      Vindkraften byggs ut i snabb takt. Förra året ökade vindkraftens elproduktion med 40 %. 20 % av elproduktionen i Sverige nettoexporterades. Sveriges elexport kan fortsätta öka även utan Ringhals 1 när vi fortsätter att bygga ut vindkraften.

      1. Magnus skriver:

        “En ombyggnad som ägaren inte bedömt lönsam eftersom verket ändå inte beräknades ha så många års livslängd kvar.”

        Det stämmer inte, R1 & R2 hade låg investeringsbehov för att kunna köra dem vidare fram till 2035, vi pratar om 2-4 extra produktionskostnad, från de låg 22-23 öre produktionen kostade, så även med dessa investeringar skulle produktionskostnaden bli lägre än för nya vindkraftverk som ligger på runt 35 öre.

        https://www.medborgerligsamling.se/app/uploads/2020/01/Vattenfall_rapport_om_R1.jpg
        https://www.di.se/debatt/ge-fortum-chansen-att-driva-ringhals-vidare/?fbclid=IwAR2agTFz0oPB6EQHaOUHNmtgA_gsRamH4t6vCIdtdRwGyhEASyRassLewXI

        “Sveriges elexport kan fortsätta öka även utan Ringhals 1 när vi fortsätter att bygga ut vindkraften.”
        Klart den ökar om man tillsätter fler produktionskällor, problemet med det är att instabiliteten kommer öka och prisvariationerna kommer bli gigantiska och andra energislag kommer få ta smällen genom att behöva stänga ner när det blåser mycket. Alla energislag borde ha krav på sig att kunna levererar elen reglerbart, så vill man ha vindkraft får dessa producenter även stå för reglerkraften, och då är vindkraften inte alls billig längre samt att deras CO2 utsläpp blir betydligt mer än de upp till 3 gånger högre än kärnkraften de har idag.

      2. Klas Roudén skriver:

        Hellman försöker spela expert om kraftnätets och de nedlagda reaktorernas tillstånd, vilken fackkunskap har han om det?
        Och självklart skall alla reaktorer uppfylla alla säkerhetskrav, o förstås även för oberoende härdkylning (OBH).
        Som första reaktorer i landet så genomfördes dessa på just Ringhals 1-2 (R1-2) redan 2015, då Vattenfall lämnade in handlingar för detta till SSM. Genom nedläggningsbeslutet samma år (då fanns den höjda kärnkraftsskatten för termisk energiproduktion, även för stillastående aggregat inom viss tid) så kom detta ej att granskas av SSM.
        För senast avvecklade R1 hade kompletterande åtgärder för OBH sannolikt handlat om några hundra miljoner kr, knappast “oöverstigligt”, som vissa hävdar. Och det finns tidigare interna dokument inom Vattenfall på ett mycket bra driftstatus under lång tid för R1.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet