“Dela upp Svenska kraftnät”

“Dela upp Svenska kraftnät”

Den nuvarande strukturens sammanblandning av rollerna har visat sig leda till en otymplig, sluten och alltför trögfotad koloss, skriver elmarknadsanalytikern Mats Nilsson. Dela upp Svenska kraftnät i lämpliga enheter: systemoperatör, transmissionsnätsägare och myndighet, menar han.

Det ligger i tiden att diskutera förändrade roller och ansvar på elmarknaden. Lokalnätens roller och ansvar undersöks och förändras i olika pilotprojekt och ”flexmarknader”. Men vi saknar ännu en diskussion om den bästa organisationen av systemansvaret och hur vi bör organisera stamnätet för att få den utbyggnad och funktion av stamnätet som bäst stödjer den omvälvande elektrifiering som tycks komma.

Konstruktionen affärsverket Svenska Kraftnät är unik i Europa. Affärsverket Svenska kraftnät har idag, förenklat uttryckt, tre olika funktioner. De har systemoperatörsansvaret, de driver och utvecklar stamnätet och de har diverse myndighetsfunktioner. Frågan är om det finns så stora fördelar med att ha dessa uppgifter samlat i ett affärsverk? Jag är tveksam till det. Det är dags att modernisera det svenska kraftsystemet och bryta upp monopolet Svenska kraftnät i lämpliga organisatoriska delar.

Det har länge funnits en tanke om en nordisk systemoperatör. Denna skulle på ett bättre sätt ta tillvara nordiska intressen och undvika att göra saker som begränsar handeln pga nationella intressen. En fristående systemoperatör kan också på ett tydligare sätt sköta gränssnittet mot marknaden, driva frågor om flaskhalshantering och utvecklingen av både intradagmarknaden och den finansiella marknaden utan att bära oket av ett ansvar mot stamnätet, eller för den delen ett sammanblandat myndighetsansvar i flertalet olika frågor. Intressenternas behov av en väl fungerande marknad tillvaratas säkert bättre av en organisation som har som enda mål att sköta kraftsystemet på ett bra samhällsekonomiskt och tekniskt robust sätt. Drömmen om en nordisk systemoperatör är nog ganska långt borta. Men en svensk systemoperatör skulle kunna förverkligas inom kort. Detta kan vara ett första steg som skulle göra svenska aktörer och svenska myndigheter bättre förberedda på den verklighet med en nordisk systemoperatör som sannolikt ändå är framtiden.

Den svenska elmarknaden behöver en kompetent stamnätsägare som utvecklar och bygger nät i takt med marknadens verkliga behov. I en fas där vi sannolikt behöver utveckla stamnätet väldigt snabbt behövs en fokuserad ledning med tekniska kunskaper, en förmåga att skapa och leda en organisation med många och stora projekt, samt bidra till processer för samverkan mellan olika kunder och de olika spänningsnivåer vi har på näten. Ett renodlat stamnätsbolag blir dessutom lättare att reglera och kan ta sig an huvuduppgiften att leverera tillräcklig stamnätskapacitet utan onödiga distraktioner. Att skapa ett stamnätsbolag med tydlig inriktning på nätverksamheten skulle ge den injektion bolaget kan behöva i en mer turbulent tid.

De två ovan föreslagna funktionerna skulle också kunna innebära att marknaden får bättre information vad som händer i nätet. Det är stor skillnad på bolag som arbetar med kundnytta jämfört med en myndighet som ska verka för medborgarnytta. Företag som är bra på kundnytta går ofta långt utöver lagens krav. En myndighet börjar, av naturliga skäl, med att hänvisa till vilka bestämmelser de följer och vilka lagkrav som uppfylls. Slutligen bör därför staten knoppa av de myndighetsfunktioner (elberedskap, dammsäkerhet, m.m.) som nu sitter samman med övriga funktioner. Att leda och utveckla en myndighet är något annat än att bygga och driva nät eller ha systemansvar på elmarknaden. Det blir också tydligare för medborgare och kunder när det uppdelade Svenska kraftnät opererar systemet, hanterar nätet eller utövar myndighetsfunktionerna. Det är idag ganska oklart. Det skapar både osäkerhet och blir otydligt. Renodlade myndighetsfunktioner kan bättre möta det moderna samhällets krav på öppenhet och professionalism. Med tydligare rollfördelning kanske det också varit tydligare vad som egentligen hänt i kraftbristssituationen Malmö och Stockholm. Vem har egentligen ansvaret för vilket beslut?

Den nuvarande strukturens sammanblandning av rollerna ovan har visat sig leda till en otymplig, sluten och alltför trögfotad koloss. Dela upp Svenska kraftnät i lämpliga enheter: systemoperatör, transmissionsnätsägare och en myndighet för myndighetsfunktionerna. På detta sätt förnyar vi och förbättrar några av de viktigaste funktionerna i det svenska kraftsystemet.

5 Kommentarer
Mats Nilsson
Av Mats Nilsson
Elmarknadsanalytiker. Docent i miljöekonomi.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl-Åke Utterström skriver:

    Det väsentligaste nu är att bygga ut elproduktionsapparat för att 240 TWh år 2045 som Fortums tidigare VD prognosticerade och denna bedömning var innan LKAB publicerade att de behövde 55 TWh.

    Kärnkraften byggdes ut på runt tio år och resulterade i 75 TWh årlig produktion medan vindkraften hittills bara nått 17 TWh. Plus att vindkraften har en livslängd på 20 med modern kärnkraft och uppgraderad har en livslängd på åttio.

    Då vindkraftverken kostar 30 miljoner (7 000 MW/3 500 verk) så blir vindkraften nära dubbelt så dyr som kärnkraft. Som Ontario funnit ut sätter vindkraften enbart krokben för kärnkraften och vindkraftsägarna betalas mångfalt mer än vad elenergi faktiska värde motsvarar. Varför fortsätta med denna ideoti @Ygeman.

    https://chris-keefer.medium.com/why-cant-we-all-just-get-along-in-ontario-wind-doesn-t-play-nice-with-uclear-c52b6b184d

    1. Nils-Åke Sandberg skriver:

      Var har man fått det ifrån att bygga nät för 240 TWh/år? Vad det handlar om är att omdirigera el-överskottet att användas i SE1 och SE2. Organisationer är vanligtvis dysfunktionella oavsett hur man organiserar. Elsäkerhetsverket är myndigheten, som även Svenska kraftnät har som överrock.

      HYBRIT kan använda bara en liten del av överskottet och generatorn ska stå i anslutning till väteproduktionen. Modulbyggd kan allt serietillverkas så att även reduktionen sker i noder i inlandet där malmen finns. Inlandsbanan kan inte stå oanvänd i evigheter och redundansen i flera noder är nödvändig. Syret som bildas måste också tas om hand, det hade man nog inte tänkt sig som miljöfarligt utsläpp.

      Skulle inte HYBRIT bli funktionsdugligt kan man reducera med naturgas så ledningen upp till Göteborg blir mer meningsfull, även om malmen måste köras på järnväg. Produktion i funktionsnoder gäller även kärnkraft i generation IV. Det kallas utveckling även när det går bakåt och med så många svaga länkar som i det här projektet, kan det misslyckas om inte en hel drös overheadkostnader omskolas och blir produktiva dito.
      Just nu är det el-överskottet som har högst prioritet och en större miljösatsning har vi aldrig tidigare haft. (Som lyckats.)
      Däremot har man satt dieseltillverkningen Luleå Universitet och metantillverkningen Chalmers Universitet och Göteborgs kommun i malpåse. Vi behöver inte fler sådana miljösatsningar.

  2. Jan Kjerstensson skriver:

    Den jag menar viktigaste frågan att hantera gällande Svenska Kraftnät är den som gäller utbyggnadsplaneringen för kraftsystemet i sin helhet. Ser då kraftsystemet som ett system bestående av tre delar 1. Produktion 2. Överföring/Nät, 3. Förbrukning. Alla dessa tre delar måste fungera ihop på ett bra och ändamålsenligt sätt om vi totalt sett ska ha ett väl fungerande och kostnadseffektivt system. Det vi ser prov på nu menar jag är en rätt omfattande kapitalförstöring som vi inte borde behöva se. Löser Mats förslag detta så ser jag positivt på det.

    1. mats nilsson skriver:

      Jan,

      det tror jag att det blir. Ett stamnätsbolag bör drivas enligt kommersiella principer med en tekniskt kompetent högsta ledning. Det är också lättare att fokusera på den utbyggnad som behövs om det bara är stamnätet som är ledningens fokus. Man kan ju då rekrytera en erfaren nätchef som VD för det nya bolaget.

      1. Carl-Åke Utterströmc skriver:

        Då får ju inte energiministern vara inne och styra. Elproduktionssystemet borde väljas på affärsmässiga grunder och teknikneutral bas. Låt experterna ta fram lämplig energimix.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet