Det är ofta tyst kring fjärrvärmens övergång till låga temperaturer. Berörda aktörer verkar nästan besvärade av teknikutvecklingen, tycker professor Sven Werner. – Idag byggs nya hus med gammal teknik utan kunskap om alternativen. Det är dags för samtal om 4GDH på tvärs av branscherna.
I Sverige byggs nya fjärrvärmenät med onödigt gammal teknik, enligt professor i energiteknik Sven Werner vid Högskolan i Halmstad. En av anledningarna är att det inte finns professionell och strukturerad dialog kring energieffektiva systemlösningar i fastigheter.
– Berörda parter måste börja samtala om värmesystemens framtida teknik. Om vi inte tar vara på de bästa tekniska lösningarna undergrävs både regelverk och politiska mål, säger Sven Werner.
– Byggbranschen, energibranschen och forskningen måste komma överens om en teknisk konsensus för värmesektorn. Annars är risken stor att man fortsätter att bygga sig fast i gammal och energislösande teknik som inte kan ändras på många decennier.
Mellan stolarna
Fjärrvärmen befinner sig idag i ett tekniskt generationsskifte, men systemtekniken har ramlat mellan stolarna. På politisk nivå är fjärrvärmen ett uppskattat klimatverktyg i energiomställningen, och ute i kulvertar och fastigheter är praktikerna alltid på jakt efter lite smartare lösningar.
Systemtekniken däremellan har istället blivit ett öde landskap som få har gett sig in i. När det tomma mellanrummet nu fylls av nya tekniska principer, gränssnitt och systemlösningar kommer det att påverka fjärrvärmen både uppåt investeringsbesluten och neråt skruvandet, från styrelserum till fastighetsskötare.
Gamla spöken
Systemtekniken i dagens fjärrvärmesystem skapades redan på 1970-talet och baserades då på fossila bränslen. Förbränningen gav höga temperaturer i framledningen, uppåt 80–90 grader, något också fastigheter sedan dess har anpassats efter. Branschpraxis för radiatorer har enligt Sven Werner varit den samma sedan början av 1980-talet, och vid nybyggnation av fjärrvärme idag gäller fortfarande dessa ”föråldrade grundprinciper”.
– Vårt beroende av höga temperaturer ligger inne i husen. Idag bygger vi värmesystem i hus som om vi fortfarande eldade med olja. Just därför måste vi omvärdera hur vi bygger, säger Sven Werner.
Legionella
– Dessutom bygger vi varmvattenberedning som om legionella inte fanns. Legionella upptäcktes redan 1976 men dagens systemgeneration har aldrig kommit åt grundproblemet, säger Sven Werner.
– Så idag bygger vi först på gammalt vis för att så lägga ner arbete på att hitta metoder för sanering av bakterier som vi själva har skapat. Istället borde vi bygga system som aldrig ger upphov till legionella, och den tekniken finns.
4GDH
På senare år har utvecklingen av den fjärde teknikgenerationen (4GDH, 4th Generation District Heating) tagit fart. Här ligger distributionstemperaturen neråt 50–55 grader på leveransen och 20–25 grader i returledningen. Nu har dessutom Sven Werner och doktoranden Helge Averfalk vid Högskolan i Halmstad konstruerat världens första heltäckande 4GDH systemdesign för lågtemperaturfjärrvärme.
Lägre temperaturer innebär fördelar både vad gäller drift och ekonomi, och inte minst kan de fånga upp restvärme som tidigare inte var möjligt utan värmepumpar. Samtidigt minskar kundernas värmebehov när nya EU-krav på NNE-byggnader (nära-nollenergi) medför lägre leveransvolymer.
Branschens skepsis
Det existerar emellertid inget gemensamt gränssnitt för värmetjänster i nya byggnader. Enligt Sven Werner finns därför ett stort behov av ett nytt tekniskt system för värmetjänster som kan användas av både biobränslen, solvärme, värmepumpar och fjärrvärme. Det är dock inte så att alla aktörer med automatik tycker att det är en god idé.
Enligt Sven Werner finns ett branschkulturellt motstånd i delar av bygg-, fastighets- och energisektorn där nya grundprinciper och ny teknik upplevs som störningar av verksamheten. Planerare, projektörer, entreprenörer, beställare och leverantörer arbetar helst med givna och etablerade förutsättningar.
Helhetsgrepp avslogs
Beteendet är förståeligt på en marknad med snäva marginaler, men ibland måste gamla mönster brytas om nya lösningar ska få plats, tycker Sven Werner. 2017 ansökte KTH, Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet, med KTH som projektledare, om finansiellt stöd från Energimyndigheten för att upprätta ett nytt samtalsforum mellan forskare, professionella aktörer och berörda organisationer.
Genom seminarier, kunskapsutbyte och aktiva dialoger ville projektet sparka igång ett samarbete runt den nya tekniken. På sikt var målet att stödja samhällets kommande utbyggnader och bidra till att nya byggnader inte längre skulle fastna i gamla onyttiga strukturer. För att nå dit ville man redan från start ta ”ett stort akademiskt helhetsgrepp”, men Energimyndigheten avslog ansökan.
Dialog behövs
Statens Planverk utfärdade tidigare riktlinjer för temperaturerna i svenska radiatorer. 1988 bildades istället Boverket som senare avsade sig ett centralt temperaturansvar. Om det är bra eller dåligt kan alltid diskuteras, tycker Sven Werner, men förr fanns det åtminstone en likriktning. Nu ska marknaden själv bestämma sina rekommendationer.
– Idag finns inget helhetsgrepp runt värmesystemen. Det handlar inte bara om fjärrvärme men om alla värmeslag, även värmepumpar, pelletspannor, solvärme och bergvärme, säger Sven Werner.
– Det behövs en dialog runt allt detta. Om inte annat borde kommunerna och värmeindustrin vara intresserad. Det gäller ju att bygga långsiktigt hållbara strukturer som leder till en kostnadseffektiv värmeförsörjning.
—–
FJÄRDE GENERATIONENS FJÄRRVÄRME: Den nya fjärvärmetekniken 4GDH-3P innebär en rad modifieringar och nya praktiska lösningar både ute i fjärrvärmenätet och inne i fastigheterna. Ett nytt tredje rör i distributionsnätet (3P, three pipes) återcirkulerar de varmhållningsflöden som behövs vid tidpunkter när kunden inte har behov av värme. Då blandas inte det flödet med leveransflödets låga returtemperatur efter avkylningen i fjärrvärmecentralen. Genom att varmhålla den primära framledningen vid behov undviks alltså temperaturfall och förluster.
Det mest synliga ingreppet är att den klassiska fjärrvärmecentralen i källaren försvinner. I flerbostadshus monteras istället små skåpliknande centraler för varje hushåll, antingen inne i lägenheten (lägenhetscentraler) eller i trapphuset. Syftet är att bereda varmvatten nära slutkunden. Då försvinner behovet av varmhållande varmvattencirkulation.
I lägenhetscentralerna finns bland annat värmeväxlare med längre ”termiska längder”, ett mått på vattnets sträcka i värmeväxlaren. Det håller nere framtemperaturen i nätet. Drift- och underhållsarbetet blir enklare. Med lägenhetscentraler försvinner behovet för injustering av stora värmesystem, temperaturfel lokaliseras bättre och kravet på mätning nära kund uppfylls. Samtidigt kommer värmeleverantören, energiföretaget, högre upp i huset och får mer kontakt med slutkunden som då kan erbjudas nya tjänster.
Sven Werner och Helge Averfalks tekniska rapport Framida fjärrvärmeteknik finns hos Energiforsk:
http://www.energiforsk.se/program/futureheat/rapporter/framtida-fjarrvarmeteknik-2017-419/
Internationell publicering på engelska, Novel low temperature heat distribution technology 4GDH-3P:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360544217322004
Mer information om 4GDH finns hos
– Heat Roadmap Europe http://heatroadmap.eu/
– The 4DH research centre http://www.4dh.dk/
– The 4GDH definition paper, by Henrik Lund: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360544214002369
Redaktören: Artikeln är uppdaterad 180219. I den tidigare versionen fanns en felaktig formulering om legionella och kopplingen till fjärrvärmenätet.
