Igår diskuterade näringsutskottet propositionen Ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Diskussionen verkar, enligt Dagens Nyheter, framför allt ha handlat om huruvida lagförslaget kortsiktigt kan bidra till att lösa kapacitetsbristen i Skåne eller inte. Det är fel fråga att ställa. Propositionen är central för elnätsinvesteringar över hela landet för att komma till rätta med kapacitetsbrist och rusta elnäten för elektrifiering och tillväxt, skriver Energiföretagens Pernilla Winnhed och Monica Karlsson.
Våra svenska elnät är gamla. Sverige var tidigt ute med elektrifiering och behoven av både re- och nyinvesteringar i elnäten är enorma. Om Sverige dessutom ska klara klimatmålen, och det måste vi, så behövs investeringar i elnäten motsvarande 500 miljarder kronor till 2045 enligt en NEPP-studie. Dessa investeringar kan inte göras någon gång i framtiden, elnäten måste vara på plats först för att övriga samhället ska våga ta investeringsbeslut för att elektrifiera industri och transporter men även för att etableringar av elintensiv industri ska hamna i just Sverige.
Vad har det med propositionen Ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet att göra? Låt oss förklara. Elnätsföretagens möjliga intäkter fastställs av Energimarknadsinspektionen i en så kallad intäktsram. Ramen utgör vad elnätsföretagen maximalt tillåts ta ut av kunderna i avgifter. För ett företag som valde att inte nyttja hela ramen för period 2012-2015, dvs. inte höja priserna maximalt, var det enligt lag tillåtet att rulla över mellanskillnaden till nästa period 2016-2019. I domstol fastställdes att sådan överrullning skulle vara tillåten även till perioden 2020-2023. Detta var positivt för kunderna eftersom företag då fick incitament till en mjukare prisförändring för kunderna.
I april 2019 presenterade regeringen plötsligt ett förslag som innebar att regeringen avsåg dra tillbaka möjligheten att rulla över mellanskillnaden mellan intäktsram och faktisk intäkt till period 2020-2023. Detta skedde retroaktivt och trots att elnätsföretagens rätt till intäktsramen var fastställd i domstol. De företag som varit försiktiga i sin prisutveckling satt med Svarte Petter. Investeringar var redan planerade, men intäktsramen skulle plötsligt drastiskt sänkas. Remisskritiken från branschen var hård. Företag såg investeringsminskningar om 20-35 procent framför sig, i enskilda fall så mycket som 50 procent. Alla drabbades, stora som små företag.
Kritiken i dessa remissvar ska ses i ljuset av en redan kraftigt åtstramad intäktsreglering som dämpar investeringarna i ett läge då samhället behöver elnätsinvesteringar mer än någonsin. Branschen var djupt oroad.
Branschen tog då kontakt med regeringen som initierade en dialog. Fanns det en väg framåt för att slippa överklaganden av den hastigt framtagna lagen och rädda investeringarna?
Parallellt blev kapacitetsbristsituationen i Skåne och Stockholm akut inför vintern 2019-2020. En situation som Sverige aldrig tidigare varit i. Diskussion mellan enskilda elnätsföretag, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen pågick för fullt om hur detta snabbt skulle lösas och vad som var lagligt möjligt. Diskussionen fördes mellan marknadens olika aktörer. Energimarknadsinspektionen hade klargjort att elnätsföretag undantagsvis fick upphandla produktion för nätdriftsändamål, men finansieringen av dessa åtgärder var omdiskuterad eftersom kostnaderna för att åtgärda bristen ofta hamnar där behovet uppstått, snarare än där felet ligger (i dessa fall stamnätet).
Svenska kraftnät genomför samtidigt investeringsplaner i nästan samma nivå som under 1950-80-talets stora utbyggnader. Dessa investeringar ska lösa flaskhalsarna i stamnätet och möjliggöra bättre överföringskapacitet på lång sikt. Dessa rekordinvesteringar i stamnätet kommer emellertid vara bortkastade om de inte matchas med motsvarande investeringar på region- och lokalnätsnivå. Investeringar som är planerade mot bakgrund av de lagligt fastställda så kallade överrullningsmedlen.
Överrullningsmedlen är med andra ord nödvändiga för att Sveriges åldrade elsystem långsiktigt ska klara framtidens utmaningar.
Regeringen återkom också i september i år med en proposition om hur de överrullade intäkterna under vissa förutsättningar trots allt ska få nyttjas av elnätsbranschen. Att kapacitetsutmaningarna med påföljande investeringsbehov blivit så uppenbara uppfattar vi bidrog till regeringens vilja att dra tillbaka sitt tidigare förslag. Denna lag som nu är föremål för diskussion i Näringsutskottet ger branschen tillgång till de så kallade överrullade intäkterna, som inte tagits ut av kunderna under period 2016-2019 genom att varje investerad krona, dessutom med vissa avdrag och begränsningar, berättigar till 75 öre. Resterande 25 öre måste skjutas till av företaget. Samhället garanteras med andra ord investeringar som överträffar intäkterna. Intäkter som branschen tidigare dessutom redan har beviljats rätt till. Elnätsbranschen accepterade detta.
Hur påverkas då kunderna?
För det första behöver kunderna stabil tillgång till el. Det är en förutsättning för Sveriges tillväxt. Och för att vardagen ska fungera. Vi känner nog alla till Pågen som drabbades av att inte kunna expandera sin verksamhet på grund av kapacitetsbristen i Skåne. Men vad får det kosta? Den snäva intäktsregleringen har lett till prissänkningar för de allra flesta kunder. Svenska kraftnät har samtidigt höjt sina avgifter kraftigt mot bakgrund av stora investeringar, vilket verkat i motsatt riktning. Om elnätsföretagen får möjlighet att nyttja de överrullade medlen till investeringar kommer företagens intäktsramar att öka och därmed möjligheten att höja avgifterna. Men den snäva regleringen slår så hårt mot intäktsramarna att de flesta kunderna enligt vår analys inte kommer att se höjda elnätspriser ändå – jämfört med ingången av denna period, det vill säga 2020.
Om Sverige ska klara klimatmålen behövs som sagt investeringar i elnäten motsvarande 500 miljarder kronor till 2045. Överrullningen motsvarar enligt Regeringens proposition som högst omkring 28 miljarder kronor i 2014 års penningvärde de närmaste åtta åren. Dessa medel är betydande och extremt viktiga för att hålla uppe investeringarna. Men likväl är det inte tillräckligt. Därför behövs även en diskussion om incitament för elnätsinvesteringar på längre sikt. Men dra inte undan mattan för elnätsinvesteringarna till dess att en sådan reglering finns på plats. Att vända upp en investeringskurva tar tid. Det är som att vända en oceanångare. Dras mattan undan för investeringarna nu kommer kunderna och samhället att bli de som drabbas hårdast. Vi uppmanar därför riksdagens partier att rösta ja till propositionen Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.
Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Monica Karlsson, ordförande Energiföretagen Sverige och vd Halmstad Energi och Miljö
3 Kommentarer
det saknar all logik att invetsteringar i elnäten skulle hotas av att företag som gjort så enorma vinster på en monopolmarknad nu inte får höja priserna mot sina slutkunder ytterligare ? Exempevis EON har ju i åratal valt att skicka den största delen av sina vinster som koncernbidrag. Nu när det behövs investeras så är det ju dags för EON att plocka hem vinsterna till sverige igen för att kunna finansiera nödvändiga investeringar i Elnäten.
EON har ju nu chansen att bevisa om man vill vara en seriös aktör på den svenska elmarknaden, de har opererat på en monopolmarknad på elnäten och då är det ju självklart att de pengar man drar in också skall återinvesteras i samma elnät som gett inkomsterna och inte att kunderna skall behöva finansiera investeringar när pengarna redan finns hos nätägaren.
Vi har under flera år fått avisering om prishöjning för nät och överföring med motiveringen ”för framtida investeringar”. Vad pengarna tagit vägen kan vi läsa i nätbolagens officiella bokslut, där de dyker upp i form av koncernbidrag, aktieutdelningar och inte minst i obeskattade reserver. Medel som hamnar under obeskattade reserver är överskott man INTE kunnat ”gömma undan” på annat sätt och är till för att användas när det är kärvare tider. I Eon:s bokslut läser vi att vinsten för 2019 uppgår till drygt 51% och att obeskattade reserver ligger på nästan 3 ggr deras årsomsättning. Med andra ord, det saknas inte medel till att göra det som bör göras. Girighetens tid är förbi och det är pay back time nu!
Våra elnät är gamla – helt rätt – beslutsfattarna Svenska kraftnät är en katastrof. Sverige har 275 resp 400 Kv på huvudledningarna. 800 Kv till 1,1 Mv är nya moderna nät i Kina, Indien Sydafrika osv. Transport över längre sträckor skall ske som likström lägre förluster. osv. MEN då skall Svenska Kraftnät anlita företag som kan tekniken och inte som Sydost länken -nu 6 år
försenad.- När man inhandlar ett system måste man vara säker på att leverantören har kunskaper (kompetens). Det finns alltid historik att följa upp innan man tar beslut.