Brist på elnät begränsar vindkraften

Vindkraften är just nu inne i en expansiv fas. På ett och ett halvt år har produktionen fördubblats. Hur mycket vindkraften kan fortsätta att öka beror på en rad olika faktorer – inte minst tillbyggnaden av elnät. Men nu växer kritiken bland elnätsföretagen att intäktsramen inte räcker till och därmed skulle nätinvesteringarna påverkas negativt.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

– I dagsläget är elnätets begränsningar troligtvis den största flaskhalsen för hur mycket vindkraft som på kort tid kan byggas i Sverige. På vissa ställen finns det helt enkelt ingen ledig kapacitet i elnätet och processen för att få till stånd ökad kapacitet är i många fall problematisk och lång. Det kan ta upp till tio år för en ny stamnätsledning, vilket är mycket längre än tillståndsprocessen för själva vindkraftsparken, säger Svensk Vindenergis elnätsansvarige Mattias Wondollek och fortsätter:
– Utbyggnaden av förnybar elproduktion och effekthöjningarna i kärnkraftverken ökar behovet av att förstärka elnätet. Sammantaget försvårar detta möjligheten för Sverige att kunna exportera koldioxidfri el till kontinenten, som alliansregeringen tycker är viktig, säger han.

Dessutom kan den nya prisregleringen på elnätsavgifter bli ett problem. Torbjörn Larsson på E.ON har tidigare till Second Opinion sagt att den intäktsram som Energimarknadsinspektionen beslutat om kommer att göra det tuffare med investeringar i elnätet. Och hälften av landets 170 elnätsföretag överklagar Energimarknadsinspektionens beslut gällande intäktsramarna för 2012-2015. Elnätsföretagen som överklagar är helt enkelt missnöjda med utfallet och att intäktsramen inte är ändamålsenlig för att göra de investeringar som är nödvändiga.

När man väljer att bygga en vindkraftsanläggning är det oftast vindläget som i första hand är styrande för valet av plats. Inte sällan finns de bästa vindlägena på platser där det är gles bebyggelse och därmed ett förhållandevis svagt elnät. Det är upp till vindkraftsprojektören att koppla samman de olika kraftenheterna i sin park och få elen fram till befintligt nät. I de allra flesta fall krävs en anslutningsledning som vid anslutning till regionnätet per automatik blir koncessionspliktig. Att söka koncession hos Energimarknadsinspektionen är en förutsättning för att få bygga eller använda elektrisk starkströmsledning.

Enligt den så kallade Icke Koncessionsplikta Nät-förordningen, får ett internt elnät som förbinder två eller flera vindkraftverk byggas och användas utan nätkoncession. Energimarknadsinspektionen har dock valt att göra en geografisk tolkning som i praktiken innebär att avståndet högst får uppgå till 4-6 rotordiametrar.
– Detta är av flera skäl olyckligt eftersom topografin i vissa fall gör det mer optimalt ur produktionssynpunkt att placera ett verk eller transformatorstation på ett avstånd som överskrider detta. Så fort något blir koncessionspliktigt måste en ansöknings- och prövningsprocess inledas, vilket är kostsamt och drar ut på tiden. Det vore därför mer ändamålsenligt med en mer flexibel geografisk definition eller tolkning som även tar hänsyn till vindkraftverkens tekniska funktion, säger Mattias Wondollek.

När elnätet från vindkraftparken är på plats och kraften ska ut på elnäten påverkas alla elnät från anslutningspunkten till stamnätet. ”Svenska Kraftnät är som stamnätsägare, i princip berörd av alla vindkraftinstallationer”, konstateras i en rapport som regeringstillsatta Nätverket för vindbruk har tagit fram. Att förstärka och bygga nya elnät är omfattande investeringar och inget som nätägaren kan göra utan att veta att kalkylen håller.
I spåren av detta har det uppstått en tröskeleffekt som innebär att den kraftproducent som ansluter sig till ett elnät som saknar ledig kapacitet kan tvingas betala hela kostnaden för nätförstärkningen inklusive eventuellt tillkommande kapacitet som producenten själv inte kan använda.

De producenter som därefter ansluter till nätet har rätt att använda den lediga kapaciteten utan särskild kostnad. Därför vill ingen producent vara först med att ansluta sig till ett sådant nät. Svenska Kraftnät har tagit fram ett lösningsförslag som går ut på att Svenska Kraftnät lånar ut pengar till nödvändiga investeringar som successivt återbetalas av anslutande vindkraftsprojektörer. Förslaget har sedan flera år tillbaka legat hos Näringsdepartementet och branschen tycker det är positivt att departementet nu arbetar med frågan.
– Det är olyckligt att vi ännu inte har lyckats få till någon lösning på tröskeleffekterna. Då det i dag inte finns något enkelt sätt att hantera tröskeleffekterna på måste i praktiken något eller några företag finansiera samtligas del i till exempel en ny stamnätsstation. Regionnätsföretaget vill inte riskera investeringar på hundratals miljoner kronor, utan för risken vidare på vindprojektörerna. I och med att det ser ut så här begränsas utbyggnaden där det finns många små- och medelstora etableringar, säger Mattias Wondollek.

Ett problem vid anslutning mot stamnätet är att Svenska Kraftnät varken inleder teknisk förstudie eller skriver anslutningsavtal förrän alla tillstånd har erhållits. Från påskrivet avtal tar det sedan i regel minst två år till dess att anslutningen är färdig och mycket längre ifall det blir tal om en ny ledning. Svenska Kraftnät kan inte heller garantera att varken tid- eller kostnadsplanen uppfylls.
– Att Svenska Kraftnät inte vill teckna anslutningsavtal förrän samtliga tillstånd för parken är på plats, innebär en onödig fördröjning som skulle kunna undvikas genom till exempel en överenskommelse, att projektören tar alla merkostnader om tillståndet för parken inte vinner laga kraft. Jag tror man skulle föredra den risken framför som det är nu att man skriver på ett avtal, där man förbinder sig att finansiera något man inte vet vad det kommer att kosta eller när det kommer att vara realiserbart, säger Mattias Wondollek.

Enligt Mikael Engvall, chef för nätplanering och förvaltning på Svenska Kraftnät, är skälet till att Svenska Kraftnät inte kan garantera tid- eller kostnadsplaner att flera faktorer som påverkar dessa ligger utanför Svenska Kraftnäts kontroll, exempelvis tillståndsprocesser.

– Genom att kräva att alla tillstånd finns innan Svenska Kraftnät går vidare försäkrar vi oss om att våra resurser läggs där det i slutänden verkligen etableras vindkraft. Därigenom möjliggörs en så snabb utbyggnad av vindkraften som möjligt, säger Mikael Engvall.

FAKTA:  VEM ANSVARAR FÖR VILKET NÄT?
– Nät inom vindkraftsparken: Vindkraftsprojektören.
– Nät fram till anslutningspunkt på lokal, region- eller stamnät: Vindkraftsprojektören eller koncessionsinnehavaren
– Lokalnät: Lokalt elnätsbolag är innehavare av områdeskoncession. Koncessionen ansöks hos Energimarknadsinspektionen.
– Regionnät: Regionalt elnätsbolag är innehavare av linjekoncession. Koncessionen ansöks hos Energimarknadsinspektionen.
– Stamnät: Svenska Kraftnät är koncessionsinnehavare. Koncession ansöks hos regeringen.

5 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Jan Bengtsson skriver:

    Det bästa vore att bygga tillverkningsindustri där
    elen utvinns,så kan dessa långa stamnät föras över till export till andra länder där de kanske bättre behövs,så att landsbyggden åter igen befolkas,men än är det väl inte för sent,minns
    en dam vid namn INES UUsman,som sa några
    bevingade ord om MÅNEN,vår närmaste “granne”,
    någon öm tå trampades det på.

  2. Curt Widlund skriver:

    Vindkraften stannar om inte vatten och kärnkraft är tillgänglig. Vindkraften nyttjar den säkra kraften för att säkert få sina säkerhetssystem att fungera och om nödvändigt stänga av värket (ä)
    olje- och hydral-pumpar, avisning drar enligt Kelly Aerospace kan alla tre bladen på en turbin avisas på ca 7-14 minuter med en effekt på 25 kW.
    Ökas effekten till 100 kW kan det bli ett system som gör att isen inte ens hinner bildas, hävdar tillverkaren. Flöjling av vingarna vid stark vind, som skall tas från vattenkraften om vindkraften skall ersättas av fördyrbar el om den energin räcker till. Lösning bygga kolkraftverk.
    Uppvärmning och kylning av maskinrum, vridning av maskinrum, rotera turbinvingarna när ingen vind finns för att inte få skeva turbinvingar och när vind kommer starta upp rotationen, lyse och eluttag för mätinstrument och verktyg.
    Lösning bygga kolkraftverk.
    Snurrar en turbin när ingen vind finns går vindkraftvärket på vatten- eller kärn-kraft.

  3. Evert Andersson skriver:

    Det finns ju en enkel lösning på problemet. Argumentet för vindkraft är ju att minska koldioxidemissionen. Alltså bygg vindkraft där den behövs för detta ändamål. Det vill säga söder om Öresund!

  4. NilsLennart skriver:

    Vad hände med Lennart Söders utredning om anslutning av vindkraft som skulle avlämnas 2008.02. Den hade ju en bra lösning, en viss avgift på all el, till en central kassa och sedan en nationell prioritering beroende på var man fick ut “mest för pengarna”. Den bara försvann!!!

  5. staffan pappila skriver:

    Påminner lite om sörlänningarna i elområde 4:

    “har det uppstått en tröskeleffekt som innebär att den kraftproducent som ansluter sig till ett elnät som saknar ledig kapacitet kan tvingas betala hela kostnaden för nätförstärkningen inklusive eventuellt tillkommande kapacitet som producenten själv inte kan använda”.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet