”Bredda CCS-stöd till avfallsförbränning”

”Bredda CCS-stöd till avfallsförbränning”

Idag finns stora statliga stöd till bio-CCS. Nu är det dags att bredda stödet till att även omfatta CCS från icke-biogen avfallsförbränning. Det menar Karin Medin, vd på Söderenergi och Hans Stålnacke, vd på Boden Energi.

Infångning och lagring och koldioxid, CCS, ses av många som en viktig lösning för att minska växthusgaserna. FN:s klimatpanel IPCC lyfter fram CCS i flera av sina alternativ för att minska utsläppen av koldioxid. I Sverige är intresset stort och under perioden 2026-2046 kommer det att finnas 36 miljarder kronor i statligt stöd för omvända auktioner. Det innebär att bolag som deltar i auktionen lämnar ett bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Den som kan genomföra tjänsten till lägst kostnad vinner anbudet och får stödet. Den första omvända auktionen är planerad till slutet av 2022 och den första utbetalningen beräknas ske fyra år senare. Stödet är dock enbart riktad till bio-CCS dvs. från biogena källor.

– Det brådskar att minska koldioxidutsläppen i atmosfären och klimatet känner inte av varifrån koldioxiden kommer. Det är därför är självklart att vi nu snabbt även behöver få ett stöd för koldioxid från avfallsförbränning, anser Hans Stålnacke och han får medhåll från Karin Medin.

– Att nolla fossila koldioxidutsläppen från avfallsförbränning och att få minusutsläpp med bio-CCS är två spår som båda är väldigt viktiga, säger Karin Medin och fortsätter:

– Det är plasten i avfallet som leder till ökade utsläpp av klimatgaser. Så parallellt med att vi kan använda CCS för avfall, så är det viktigt att arbetet fortsätter med att minska mängden plast som går till energiåtervinning.

Boden Energi har gjort en förstudie kring vilken teknik som skulle passa bäst för att etablera en fullskalig CCS-anläggning vid deras kraftvärmeverk.

– Det är säkert många som har skakat på huvudet åt det relativt lilla Bodens Energi som sätter i gång olika utredningar för att minska koldioxidutsläppen, men vi har bestämt oss för att vara koldioxidneutrala till år 2033. Vi tittar på flera olika alternativ och där en CCS-anläggning är ett av dessa spår, säger Hans Stålnacke.

– Vi har konstaterat att det ser bra ut både tekniskt och logistiskt, men ekonomiskt är det nästan omöjligt att få till en bra affär – än så länge. Jag ser verkligen fram emot ett mer offensivt angreppssätt att stötta anläggningar som har ambitionen som vill avskilja koldioxid – oavsett om de är biogena eller fossila. Ett fördjupat samarbete mellan energibolag och myndigheter är önskvärt för att finna synergieffekter och kostnadsdelning, men naturligtvis även finansiering, säger Hans Stålnacke vidare.

Även Söderenergi har genomfört en förstudie kring CCS, men den har främst varit inriktad på bio-CCS. Den visar att det finns en stor potential att samla in koldioxid på Igelstaverket i Södertälje. Det finns stora samordningsvinster att samarbeta kring lagring och transporter tillsammans med Södertälje hamn. Nu genomför Söderenergi en systemstudie kring bio-CCS som ska vara klar i slutet av 2022.

– Vi har väldigt goda förutsättningar vad gäller logistik genom att Södertälje hamn ligger bredvid kraftvärmeverket. Även tekniskt visar förstudien att det ser bra ut. Men för att satsa på CCS måste vi såklart ha en kalkyl som går ihop och den bygger på att det finns ett långsiktigt politiskt system, minst 25 år, som stöttar CCS, säger Karin Medin.

– Vi behöver ett finansiellt investeringsstöd, men det behöver även finnas långsiktig marknad med en efterfrågan för att mina ägarkommuner ska våga investera i CCS. Då tror jag att det finns goda förutsättningar att göra detta, för viljan finns, säger Karin Medin.

Både Karin Medin och Hans Stålnacke lyfter även fram att stödet kan bestå av olika delar. Det kan handla om investeringsstöd, men även att lägga energiskatten på ett minimum, för det går åt väldigt mycket el för att avskilja koldioxiden.

– Genom en mycket låg energiskatt skapar man ytterligare ett incitament för CSS, säger Hans Stålnacke.

Vad är risken om branschen inte får stöd till CCS till avfallsförbränningsanläggningar?

– Hur gärna vi än vill så kommer avfall som inte kan eller bör återvinna behöva en slutbehandling. Energiåtervinning är mycket bättre än till exempel illegal dumpning av avfall som innehåller tungmetaller eller stora andelar fossil plast.  Det är synd för samhället och vår miljö om vi missar den möjligheten, avslutar Karin Medin.

 

 

 

5 Kommentarer
Av Ann-Sofie Borglund
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Sopfraktionen beskattas med 125:-/ton vid förbränning, så man kör fjärrvärmen, men mottryckskraften med avsevärt högre verkningsgrad som konkurrerar ut SVK ligger nere. Kondensorn värmde vattnet i havet sommartid (sopfraktionen kan inte sommarlagras) i Sundsvall, men kylvattnet skulle istället kunna driva en destillationskollonn med vaccumdestillation av etanol, en 1960-tals teknik och på så sätt skulle stamnätet få konkurrens av lokal elproduktion och nätet skulle få färre getingmidjor. Etanol kan lagras och bli fjärrvärme.

    Om man istället för dyr CCS teknik, förgasar sopfraktionen i återvunnen massakokare, skapas stora mängder kol i en kontinuerlig process, medan en del av gasen används för att värma processen och resten av gasen renas till metan och används till kommunala gasbilar. Plasten i sopfraktionen ökar gasproduktionen och höjer nyttoeffekten. Idén med att att lägga upp stora avfallshögar, dåligt anordnade kolmilor, som sen självantänder bör skrotas och som brandkåren försöker släcka, för de gasar av som gamla kolmilor gjorde till omgivningen. Istället för aska bildas stora mänger kol utan att koldioxid bildas och släpps ut i luften. Kolet kan användas till att producera förbakade elektroder för stålindustrin som smälter järn elektriskt.

  2. Stefan skriver:

    Jag förstår inte varför man tar upp Söderenergi som exempel. Det är nu mer än två decennier sedan de övergick från att elda med stenkol, till att numera bara elda med flis. Söderenergi producerar i dag endast grön fjärrvärme och grön el på ett klimatsmart och koldioxidfritt sätt. Av artikeln verkar det som om Söderenergi fortfarande eldar med stenkol och därmed orsakar koldioxidutsläpp i atmosfären, vilket inte stämmer längre.

  3. Patrik skriver:

    Helt hopplöst dåligt att lägga pengarna på insamling av CO2. Genom att bygga kärnkraft ock stänga kolförbränning får vi mångdubbelt så hög effekt för pengarna. På köpet slipper vi utsläppen från kolkraft dvs tungmetaller, partiklar och radioaktivitet (kol användningen är största utsläppskällan).

  4. Johan Montelius skriver:

    Innan man bygger en CCS-lösning så skall man kanske räkna på vad det har för effekter. All koldioxid som vi släpper ut kommer ingå i ett kretslopp där haven har ca 50 gånger så mycket upplöst kol som det finns kol i form av koldioxid i atmosfären. Haven och atmosfären har ett ständigt utbyte och ett ton koldioxid som vi släpper ut kommer efter ett tag att fördelas sig mellan dessa reservoarer. Efter ett tag så kommer ca 980 kg av det ton kol vi släppte ut att befinna sig i haven och endast 20 kg i atmosfären.

    Hur lång tid tar det? Det kanske går snabbare än vad många ror och det går nog betydligt snabbare än vad IPCC hävdar men hur man en räknar så skall man nog veta vad man betalar för.

    Är målet med övningen att få statliga bidrag så kvittar det naturligtvis hur länge det tar men om man vill påverka mängden koldioxid i atmosfären så skall man nog ta sig en rejäl funderare på vad man håller på med.

  5. Fredrik Bruno skriver:

    Jag vill bara påminna om vikten av att beakta korrosionsriskerna för processutrustningen på ett tidigt stadium, så de inte kommer som en oönskad överraskning.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet