Biobränslen har under lång tid varit fjärrvärmens ryggrad. Men nu krävs en förändring i bränslemixen, annars riskerar en del fjärrvärmebolag att slås ut. Det menar professor Kristina Lygnerud och universitetslektor Kerstin Sernhed vid LTH. Mer elanvändning kan bli en av lösningarna, menar Sernhed.

– Fjärrvärmeföretagen måste fundera på hur de vill ha affären i framtiden, för idag är många av dem till stor del beroende av biobränsle. Då blir man riskutsatt om det sker stora förändringar som vid Ukrainakriget, vilket gjort att biobränslepriset ökat rejält, säger Kristina Lygnerud.

Hon får medhåll av Kerstin Sernhed.

Bild: Bioenergi i form av flis på väg till förbränning och värmeproduktion.

– Det kommer att bli en strid om de gröna kolatomerna och fler med högre betalförmåga kommer att vilja ha biobränslet. Många fjärrvärmeföretag – framför allt mindre bolag – har idag enbart biobränsle, säger Kerstin Sernhed och fortsätter:

– Det är riskfyllt när priserna på biobränsle ökar, eftersom man då inte har några andra alternativ i sin produktion, men det är också negativt sett till ur ett beredskapsperspektiv kring försörjningen.

Kerstin Sernhed menar att arbetet mot fossilfrihet och tidigare relativt hemula priser på biobränsle har lett till en alltför ensidig bränslemix i form av enbart biobränslen.

– För att vidhålla fjärrvärmens konkurrensfördel behöver bolagen ha en palett av olika bränslen, restvärme och lager för att inte bli så sårbara, säger hon.

Kristina Lygnerud och Kerstin Sernhed, som båda har en lång forskarbakgrund inom fjärrvärmesektorn, menar att fjärrvärmebolagen redan nu behöver se över sin produktion. Idag står biobränsle för cirka 45 procent av fjärrvärmens bränslemix i Sverige. Den andelen menar de kommer att minska rejält framöver och i stället kommer restvärme, sol, lager och elpannor att bli dominerande.

Men att biobränsle ska gå från att stå för nära hälften av tillförseln till fjärrvärmeproduktion till att bli marginell kan låta uppseendeväckande, särskilt i ett skogsland som Sverige där det finns gott om rester från skogen.

– En viktig del till att biobränslena i fjärrvärmeproduktionen kommer att minska är att flera sektorer kommer att efterfråga biobränslet. Där ser vi bland annat transportsektorn som ska ställa om och där biodiesel, HVO, etanol och metanol tillverkade av rester från skogen kan bli viktiga alternativ. Även kemiindustrin behöver ställa om till att tillverka kemikalier och plaster med biologiskt ursprung, säger Kerstin Sernhed.

För att ersätta biobränslet kommer fler restvärmekällor än idag att användas menar Kristina Lygnerud och tar små källor som badhus och livsmedelsaffärer, men även större källor som industrier som exempel. Hon pekar på att fler kommer att använda restvärme från avloppsreningsverk, datahallar och industrier – vilket är på uppgång redan idag.

– Det kommer inte räcka till hela energibehovet, men det är en delmängd som man inte ska bortse ifrån. Ett komplement kan vara solvärme, även om det är ovanligt i Sverige idag, så där finns en outnyttjad potential, säger Kristina Lygnerud.

– Mycket talar för att vi även kommer att få se mer värme från el och där fjärrvärmen kan använda el till elpannor och värmepumpar när elpriserna är låga eller negativa. Denna värme kan sedan lagras i ackumulatorer och större lager. Det som hindrar denna utveckling just nu är de höga elskatterna i Sverige, säger Kerstin Sernhed.

De lyfter båda fram att sektorskoppling och lager – såväl kortsiktiga som långsiktiga – framöver kommer att ses som en hygienfaktor.

– Att samverka mellan olika sektorer gör värmeaffären mer komplicerad, men utan samverkan riskerar energibolagen att gå miste om affärer som kan hålla ner fjärrvärmepriserna, säger Kerstin Sernhed.

Därtill menar forskarna att fjärrvärmebolagen kommer att fortsätta med avfallsförbränning, för de fraktioner som inte längre går att återvinna på annat sätt även om volymerna troligtvis kommer att minska framöver.

– Energibolagen behöver som sagt ha en mer diversifierad bränsleportfölj och att elda avfall framöver kan också bli problematiskt och gå stick i stäv med EU:s planer på en cirkulär ekonomi för då måste ju avfallsmängderna minska, säger Kristina Lygnerud.

Forskarna anser att det finns en medvetenhet i fjärrvärmebranschen att man behöver bredda sin bränsleportfölj, men att det är få som har gjort några omfattande förändringar.

– Vår bild är att om man fortsätter att göra precis som man gör nu – utan större förändringar – så kommer det inte att finnas utrymme för dessa fjärrvärmeföretag i framtiden. Då blir de helt enkelt utkonkurrerade, säger Kristina Lygnerud.