Behåll och effektivisera effektreserven

Behåll och effektivisera effektreserven

Behovet av en effektreserv kommer öka när regeringen styr mot en ökad andel förnybar elenergi. Detta talar emot Regeringskansliets nedtrappning och planerade avveckling av effektreserven. Det skriver Pär Holmberg, Institutet för näringslivsforskning.

Under året har det visat sig att Sverige hotas av elbrist, särskilt i Skåne och runt Mälardalen. Det innebär att effektreserven blir viktigare. Det är den som ska hålla elsystemet i gång när produktionen på marknaden inte räcker till. I en ny forskningsrapport finner vi att tanken med effektreserven är god, men dess utformning kan effektiviseras. Vi menar även att behovet av en effektreserv kommer öka i takt med att elsystemet blir mer förnybart. Det går på tvärs mot Regeringskansliet som beslutat att trappa ned, och på sikt avveckla effektreserven.

Bild: Karlshamnsverket, en del av effektreserven. Foto: Uniper.

Vid elbrist finns risken att hela elsystemet kollapsar, så att Sverige släcks ned under flera timmar. Både konsumenter och producenter förlorar på detta. Risken för systemkollaps minskar om antalet produktionsanläggningar ökar. Det innebär att varje nyinvestering i produktionskapacitet har positiva effekter som gagnar alla aktörer i elsystemet. Inom nationalekonomi brukar man säga att effekten är extern när den påverkar tredje part på ett sätt som inte avspeglas i priset. Positiva externa effekter är en anledning till att produktionskapacitet bör få stöd utöver marknadspriset.

I flera EU länder har stödet begränsats till en effektreserv. I Sverige är det statens affärsverk Svenska kraftnät (SvK) som har ålagts att upphandla effektreserven. Upphandlingen finansieras av en tilläggsavgift som betalas av elmarknadens aktörer. Anläggningarna i effektreserven får idag ett fast stöd i proportion till anläggningens storlek, som är oberoende av anläggningens nyttjandegrad. Effektreserven används bara när den övriga produktionen inte räcker till, och elbrist hotar. Det utgår dessutom en rörlig ersättning när en anläggning i effektreserven används. Stödets utformning påverkar både investeringsvolymen och för vilken typ av teknologi som investeringarna görs. Samhällseffektivitet kräver att både den totala produktionskapaciteten och teknologimixen blir rätt.

Pristaket är viktigt för investeringar, eftersom många elkonsumenter inte har full kontroll på sin konsumtion. Exempelvis behövs el till kyl, frys, och värme även när konsumenten inte är hemma. I extrema lägen har SvK därför möjligheten att koppla bort konsumenter. Detta görs när elpriset når upp till pristaket. Nord Pool har satt pristaket på elbörsen till 3 Euro/kWh. Takpriset har satts med hänsyn till undersökningar om vid vilket pris som konsumenter önskar bli bortkopplade från elnätet.

I den nya forskningsuppsatsen ”Capacity mechanisms and the technology mix in competitive electricity markets” finner jag och min medförfattare Robert Ritz (University of Cambridge) att investeringarna blir samhällsekonomiskt optimala om varje anläggning som ingår i effektreserven får ett fast stöd som motsvarar den positiva externa effekten som en enda ytterligare anläggning i effektreserven har för elsystemet. Vi visar även att ett lägre pristak kan sättas om stödet är högre. Det går även att åstadkomma samhällsekonomiskt effektiva investeringar utan stöd om pristaket sätts högre än den nivå där en genomsnittlig konsument vill bli bortkopplad.

Med Sveriges nuvarande prissättning riskerar man dock att få snedvridningar i teknologimixen och ineffektiv användning av effektreserven. I vår studie visar vi att när effektreserven används bör spotpriset på elbörsen sättas till pristaket, vilket är fallet i Sverige redan idag. Men det rörliga priset för anläggningar i effektreserven bör vara lägre. För att säkerställa en långsiktigt effektiv teknologimix bör det sättas till marginalkostnaden för den dyrast använda anläggningen i effektreserven.

Regeringen för en ambitiös miljöpolitik och önskar att drastiskt öka andelen oregelbunden elproduktion, som vind- och solkraft. Vi finner att det behövs en större effektreserv, det vill säga mer fast stöd, för att uppnå samhällsekonomiskt effektiva investeringar på en sådan elmarknad. Tvärtom har Regeringskansliet, i förordningarna 2010:2004 och 2016:423, successivt minskat storleken på effektreserven från 2000 MW till 750 MW. Regeringens plan är att effektreserven ska vara helt avskaffad till 2025.

Effektreserven är i grunden en bra marknadsmodell för att stödja investeringar inom elsystemet, men för att göra teknologimixen effektivare bör det rörliga priset justeras nedåt för anläggningar som ingår i reserven. Behovet av en effektreserv kommer öka när regeringen styr mot en ökad andel förnybar elenergi. Detta talar emot Regeringskansliets nedtrappning och planerade avveckling av effektreserven.

 

3 Kommentarer
Pär Holmberg
Av Pär Holmberg
Docent i nationalekonomi och teknologie doktor i elkraftteknik, Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Anders Kjellström skriver:

    På sikt kan smart efterfrågeflexibilitet till viss del bidra till behovet av effektreserv, men då måste prissignaler bättre kunna distribueras automatiskt till laddning av elbilar och värmesystem som bygger på termisk tröghet i byggnadsstommen i våra bostäder. Första steget är att alla elmätare har IP adress i kundgränssnittet med öppen standardiserad och certifierad kommunikation.

  2. Mats Olin Pär Holmberg skriver:

    Tack för mycket bra kommentarer, Niclas!

    1) Det stämmer att vi antar att efterfrågan är oelastisk i vår modell. Vi har gjort några preliminära beräkningar för elastisk efterfrågan, och det är möjligt att vi kommer skriva mer om detta i vår framtida forskning. Elastisk efterfrågan (utanför reserven) skulle antagligen mildra problemet med externaliteter och minska behovet av en effektreserv. Men jag tror inte att behovet av en effektreserv skulle försvinna helt och hållet. Normalt kan förbrukningen minskas på ett kontrollerat och ordnat sätt vid elbrist. Men det finns en liten risk för att elbrist, tillfälligt, leder till en okontrollerad kollaps av hela elsystemet. Det är bl.a. pga. den risken som det uppstår en externalitet som motiverar en effektreserv. Den risken och den externaliteten borde minska, men inte försvinna helt, vid elastisk efterfrågan. Jag är medveten om att den svenska effektreserven även innehåller reduktion av förbrukning. Jag vet inte hur det skulle påverka resultaten för vår modell.

    2) Tack för rättelsen angående den rörliga betalningen! Jag läste att effektreserven i Sverige bjuds in vid pristaket, och jag utgick ifrån att det innebar att ägaren fick det priset om deras bud skulle accepteras, vilket var fel. I vår modell utgår vi ifrån att den rörliga betalningen till anläggningar i reserven betalas enligt ett marknadspris för reserven, marginalprissättning. En tolkning av ditt svar är att den rörliga betalningen i Sverige är individuell och mer av karaktären pay-as-bid. Det är möjligt att det i teorin är möjligt att få till optimala investeringar även för en sådan design, men det beror helt på hur de inviduella betalningarna är utformade. Hursomhelst, om det uppstår snedvridningar på den svenska elmarknaden, så är de annorlunda än de som jag hade i åtanke när jag skrev debattinlägget.

    Vänliga hälsningar,

    Pär

  3. Niclas Damsgaard skriver:

    Tack för en intressant artikel. Jag nu läst den och har ett par frågor/funderingar:
    1. Ni antar att efterfrågan är inelastisk och ser bara på produktionsresurser. Om man lättar på det antagandet skulle det på något sätt påverka slutsatserna eller står de sig oavsett?
    2. Vad gäller den strategiska reserven så undrar jag om inte nuvarande modell för produktionsresurser ungefär motsvarar den modell ni förespråkar. Svk bjuder in effektreservens produktionsdel till takpris, men det är inte samma sak som att ägaren till anläggningen får denna ersättning. Svk betalar fast ersättning för tillgång till resursen, samt ersättning för aktivering, ändrade ställtider och rörlig ersättning enligt avtal med resursägaren. Däremot får naturligtvis andra resurser det höga takpriset på börsen som blir fallet av en aktivering av effektreserven. Får vi då den snedvridning av incitament som ni pekar på i artikeln?