Bäddat för ny vattenproposition

Bäddat för ny vattenproposition

Den svenska vattenkraften är en ”välsignelse” och vi behöver ”kräma ut mer ur systemet”, sade energiminister Ibrahim Baylan, då han tillsammans med miljöministern Karolina Skog presenterade den blocköverskridande överenskommelsen om ny lagstiftning i vattenfrågorna.

Centralt i lagförslaget, som den 9 mars lämnades till lagrådsremiss, är att vattenkraften ska värnas, och att Sverige vid tillståndsprövningen fullt ut ska använda de möjligheter till undantag och lägre ställda krav som EU-rätten medger. Samtidigt ska all vattenkraft ha moderna tillstånd, men för gamla kraftverk räcker det med en omprövning och inte en nyprövning av villkoren.

Planen är att lagförslaget ska behandlas i riksdagen under våren och att den nya lagen ska träda i kraft från och med 2019.

Enligt moderaternas energipolitiska talesperson Lars Hjälmered har det i energiöverenskommelsens genomförandegrupp varit ”en svår förhandling, bland annat som följd av den komplexa juridiska materien”. Trots allt har det funnits en politisk samsyn om vikten av att värna vattenkraften, ”som i det framtida elsystemet blir ännu viktigare än i dag”.

Tillsammans drev de tre allianspartierna bakom energiöverenskommelsen – moderaterna, centerpartiet och kd – linjen att ”maxa nivån för den mängd vattenkraft som ska kunna tas ut, särskilt viktigt har det varit för oss att den småskaliga vattenkraften inte utsätts för en storskalig utrivning”, säger Lars Hjälmered.

I fråga om den småskaliga vattenkraften är en central sak i förslaget alltså att äldre verksamhetstillstånd bekräftas ha rättskraft (vilket ska fastställas i miljöbalken) och att dessa tillstånd ska prövas inom 20 år, i enlighet med en nationell plan. Det handlar därmed om en ”omprövning”, vilket bland annat innebär en förenklad miljökonsekvensbeskrivning jämfört med en nyprövning.

En annan viktig punkt är att vattenfonden, introducerad i energiöverenskommelsen, ska stå för 85 procent av kostnaderna för miljöprövningen av gamla vattenkraftverk, 85 procent av kostnaderna för miljöåtgärder och för allt över 5 procent av produktionsbortfallet. Vid en eventuell utrivning ska fonden stå för 85 procent av kostnaden samt 95 procent av produktionsbortfallet. Ägaren ska stå för resten.

En tredje väsentlig punkt är att myndigheternas beslut om vattenklassificeringen ska kunna överprövas, med regeringen som slutinstans.

Överenskommelsen är ett försök att knyta ihop flera politiska trådar, bland annat de krav som ställs i EU:s ramdirektiv för vatten, det överträdelseärende som EU sedan 2007 drivit mot Sverige gällande åtta olika artiklar i direktivet och det riksdagsbeslut som våren 2016 antogs med beställning om ”ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter”.

Även väsentliga inslag i energiöverenskommelsen från juni 2016 ligger till grund, som att Sverige ska leva upp till kraven i ramdirektivet för vatten ”genom verksamhetsutövarfinansierade miljöanpassningar av vattenkraftsverksamheter” och ”ett förenklat prövningsförfarande för den småskaliga vattenkraften och ett effektivt omprövningssystem i övrigt”.

Ett centralt ord i diskussionerna har gällt tolkningen av ordet ”äventyra”, baserat på den så kallade Weserdomen (gällande försämring av vattenstatusen i floden Weser som resultat av en planerad muddring) i EU-domstolen 2015, en dom som säger att verksamhet som ”äventyrar uppnående av god ytvattenstatus, god ekologisk potential eller god kemisk ytvattenstatus” inte ska tillåtas. Men var på en riskskala lägger man sig när man säger att något ”äventyras”?

Lars Hjälmered: ”Regeringens ursprungliga förslag innebar en överimplementation av Weserdomen, med orimligt negativa konsekvenser för samhällsviktiga funktioner gällande till exempel vattenrening, bostadsbyggande och industrin. Här har vi från moderaternas, centerpartiets och kd:s sida drivit på att man i bedömningen måste sträva till en samhällelig helhetssyn.”

Han tillägger att det är ”anmärkningsvärt att Sverige implementerat vattendirektivet på ett helt annat sätt än övriga EU-länder”. EU öppnar för en KMV-klassificering (står för ”kraftigt modifierat vatten”) för vattenförekomster där historiskt olika typer av vattenverksamhet bedrivs, och de möjligheterna har andra EU-länder använt i stor utsträckning. Sverige ligger trots sina tusentals små vattenkraftverk och andra vattenverksamheter i särklass lägst med bara 4 procent av vattendragen KMV-klassade.

Väsentligt i förslaget är vidare att miljötillstånd inte ska begränsas till 20 år, utan kunna ges för 40 år, ”man måste beakta att ett normalt investeringsperspektiv för ett vattenkraftverk är 40-50 år”, säger Lars Hjälmered.

Vad gäller undantagsmöjligheter och lägsta nivå i tillämpningen av EU-rätten har moderaterna enligt Hjälmered fått med sig de övriga partierna på skrivningen att ”alla undantagsmöjligheter ska användas fullt ut”.

En viktig detalj är att en kontrollstation 18 månader efter att lagen trätt i kraft ska granska hur den fungerar. ”Till exempel många av de små vattenkraftsägarna är oroliga över att lagändringarna inte ska få genomslag hos myndigheterna”, säger Lars Hjälmered.

Han framhåller den enighet som nåddes om att lagen bör öppna för ett ökat effektuttag i vattendragen, som motvikt till att en del vattenkraftskapacitet kan komma att avvecklas. En minskad elproduktion på 1,5 TWh/år har nämnts som ett resultat av de utrivningar som lagen kan tänkas innebära.

Ibrahim Baylan lyfte vid presskonferensen alltså fram den svenska vattenkraftens speciella roll, ”särskilt i ett läge där grannländerna blir allt mer beroende av väderkänslig energi som sol och vind”. Han trodde att förutsättningar nu ges att för första gången på länge göra ordentliga investeringar i vattenkraften.

Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät ges i uppdrag att ta fram den nationella planen för prövning av vattenverksamheterna. Behovet av miljöåtgärder ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till produktion av vattenkraftsel. Jämfört med i dag ska vattenkraftens lokala nyttor och betydelse för kulturmiljön ges en stärkt ställning i de enskilda prövningarna, enligt det officiella pressmeddelandet.

Alla vattenkraftverk i Sverige ska baserat på den nationella planen prövas systematiskt, till exempel genom att alla kraftverk i en älvsträcka kan prövas samtidigt med möjlighet att samordna beslutsunderlag. ”Prövningarna ska ske på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande”, heter det.

Second Opinion välkomnar kommentarer till regeringsförslaget.

1 Kommentar
Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Åke Norlén skriver:

    Vi behöver ”kräma ut mer ur systemet”, sade energiminister Ibrahim Baylan. ”maxa nivån för den mängd vattenkraft som ska kunna tas ut, säger Lars Hjälmered. Inte särskilt mycket miljötänk hos dessa herrar. Skulle vara väldigt intressant att få redovisat vad som avses med “kräma” och “maxa”? Vi kan ju inte understiga några minimitappnings nivåer. Vi kan heller inte öka dagens regleringsintervaller eller nivåer. Tvärtom, på många platser måste dessa minskas för att tillräcklig hänsyn till viktiga djur och naturvärden skall tas. Inte heller kan vi göra avledningar/tunnlar där vattenflödet i de få frilevande forsar som finns kvar kan minskas. Tekniska förbättringar, nya turbiner? Återstår alltså att få en redogörelse för vad som avses med “kräma” och “maxa”.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

De senaste kommentarerna

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet