Ansvarslöst att förringa energigaserna

Ansvarslöst att förringa energigaserna

Att förringa energigasernas roll är både ansvarslöst och omodernt. De har en given plats i Sveriges strävan att bli klimatneutralt 2050, skriver Energigas Sveriges vd Anders Mathiasson.

Några av de klimatmål som regeringen satt upp till 2020 håller redan nu på att uppnås. Det gäller såväl målet att halva Sveriges energianvändning 2020 ska komma från förnybara energikällor, som målet på 10 procent förnybar energi i transportsektorn. Att målen nås långt i förtid tyder på att de inte varit tillräckligt kraftfulla och därmed inte alls varit den blåslampa som krävs i den verkliga omställningen bland företag och organisationer. 

Allt fler blickar vänds nu istället längre fram, mot år 2050 och målet om det klimatneutrala samhället. Svensk Energi, Kungliga vetenskapsakademin och Greenpeace är bara några av organisationerna som nu tittar in i spåkulan och lägger fram sina visioner. Synsätten är som väntat helt skilda. Allt från mer kärnkraft till ingen kärnkraft alls. Något som dock förenar dessa spåkulor är helt avsaknaden av energigasernas betydelse år 2050. Att förringa energigasernas roll är både ansvarslöst och omodernt. De har en given plats i Sveriges strävan att bli klimatneutralt 2050. Exemplen är tydliga. Energigasen biogas brukar vara de flestas favorit och hyllas av politiker. Intresset från media är stort så fort en ny anläggningar tas i bruk. Och konstigt vore väl annat. Biogas är ett av de mest miljöeffektiva energislagen, särskilt när vi använder vårt eget avfall eller lantbrukarnas gödsel som bas för produktionen. Med biogasproduktion sluter vi kretsloppen, återtar vårt avfall och gör det till värdefull energi.

I energisammanhang är dock produktionen idag marginell men potentialen enorm inte minst i det längre perspektivet. Ser man bara tio år framöver tror vi och branschen att potentialen för biogas är dryga 15 TWh. Lägger man därtill förgasning av skogsråvara som nu är på gång i Göteborg och i Malmö så skulle potentialen öka till dryga 70 TWh. Inget tyder på att den utvecklingen inte skulle fortsätta. Gör den det är biogas ett självklart och avgörande energislag 2050. Biogas kan användas till att producera el, värme eller uppgraderas till fordonsgas. Att köra bilar, bussar och lastbilar på gas är ur klimatsynvinkel det allra bästa.

Med gasdrivna fordon sänks utsläppen av koldioxid med upp till 80 procent. Marknaden har de senaste 15 åren expanderat kraftigt tack vare politiska insatser på nationell och regional nivå. Miljöbilar har premierats, taxi har investerat kraftigt i gasbilar, var tredje nyregistrerad buss är en gasbuss och forskning och tester görs med en mängd lastbilstyper som ska gå på gas. BioDME är en förnybar sådan gas som liksom biogas har mycket goda klimategenskaper. Den framställs genom förgasning av svartlut som är en restprodukt från massaindustrin och kan ersätta dieseln i lastbilar.

Förnybar gasol är ett annat område under utveckling med stora möjligheter att ersätta fossila produkter. Med en fortsatt politisk vilja att öka andelen förnybara bränslen på marknaden och driva på mot fler bilar med små utsläpp skulle vi 2050 se en väsentlig andel gasfordon ute på våra vägar. Energigaserna naturgas och gasol brukar av politiker och media ses som enbart fossila och något som vi måste bli av med. Det är ett synsätt som visar på djup okunskap om alternativen till olja och de konkreta fördelarna med gaserna.

Naturgasen är sedan länge en viktig länk i den sydsvenska industri- och transportförsörjningen. Många industriföretag har redan bytt ut oljan mot naturgasen som är det enda alternativet på marknaden idag för viss industriproduktion. Flytande naturgas, LNG introduceras nu dessutom snabbt i Sverige och allt fler företag visar intresse för att byta ut sin oljeanvändning och minska utsläppen. Koldioxidutsläppen från naturgas är cirka 25 procent lägre än för olja samtidigt som utsläpp av tungmetaller och partiklar minskar kraftigt.

Den flytande naturgasen är särskilt intressant för de riktigt tunga transporterna såsom långväga lastbilar och inte minst för sjöfarten. Utredningar visar att konverteringspotentialen inom de tunga transporterna uppgår till 10 TWh per år. Flytande naturgas är det absolut bästa fartygsbränslet som finns idag och potentialen inom sjöfarten där i princip alla fartyg skulle kunna drivas med gas är i det närmaste oöverskådlig. Ett klimatneutralt samhälle kan inte lossas om att sjöfarten inte finns.

Med hjälp av politiskt stöd och incitament kommer naturgasen fram mot 2050 att vara en mycket viktig del för den svenska industrin och transportsektor. Energigaserna står sammantaget idag för tre procent av den svenska energiförsörjningen men spelar en avgörande roll för svensk industri och omställning av transporterna. Om tio år står energigaserna för åtta procent. Med den utvecklingen är energigaserna en avgörande spelare decennier framöver och har en given plats i Sveriges strävan att bli klimatneutralt 2050. Det bör ingen bortse ifrån.

Av Anders Mathiasson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet