”Anslut Hansa PowerBridge i norr där elen finns”

”Anslut Hansa PowerBridge i norr där elen finns”

Dra Tysklandskabeln Hansa PowerBridge direkt till norra Sverige. Det är rätt att stoppa anslutningen till Skåne, menar Magnus Olofsson, nationell expert inom smarta elnät. Dra den istället längre upp längs kusten så också havsvindkraft kan anslutas. – Varför ska den vara så kort?

– Lägg en rejäl kabel när man ändå håller på. Låt tyskarna koppla in sig en bit norr om Gävle, förbi underskottsområdena i söder, säger Magnus Olofsson, tekn. dr. i elsystem, IVA-ledamot och nationell expert inom smarta elnät.

Bild: Den tänkta dragningen av Hansa PowerBridgre. Källa: 50hertz.

– Skåne kommer ändå inte kunna erbjuda särskilt mycket el när det är vindsvagt i norra Tyskland och i Danmark. Detta eftersom vinden samvarierar med Sydsverige i dessa näraliggande områden, säger Magnus Olofsson.

Det är kanske också den insikten som har fått energiminister Farmanbar att vilja stoppa elkabeln till Tyskland men varför då inte istället göra den längre? Den borttappade svenska överföringskapaciteten från norr till söder skulle ändå inte klara av att föra ner mer effekt genom Sverige till Tyskland, menar Olofsson.

Finns en kabelstrategi?
Koncessionsbeslut för Hansa PowerBridge ska enligt planen tas av den nya regeringen våren 2023. Driftstarten är satt till 2026, så det finns fortfarande tid att tänka till, tycker Olofsson.

– Svenska kraftnäts kabelstrategi skulle behöva analyseras djupare. En viktig fråga är den om havsvind och möjligheten till stamnät i havet, som dessutom kan delas av flera länder som Finland och Baltikum. Havskablarna kan med fördel dras via Bornholm, Gotland och Åland, säger han.

Magnus Olofsson. Foto: FOTOARTZ.

– Jag har länge varit förvånad över att politiken är så genuint ointresserad av nätinfrastrukturen, eller rättare sagt: Att man inte har förstått de stora förändringar vi är uppe i, säger Magnus Olofsson. Kärnkraften tar ofta allt utrymme i debatten.

Använd Energiforsk
Nu kommer en ny chans, menar Olofsson. Ge Energiforsk uppdraget att räkna på effekter av en förlängd kabel jämfört med en kabel bara till Skåne. De kan exempelvis räkna på elpriset i SE4, elområde Malmö, och räkna både med och utan Hansa PowerBridge.

– Ungefär som de tidigare har räknat fram kärnkraftens och havsvindens påverkan på elmarknaden. Tas 700 megawatt ut av en ny tysklandskabel i Skåne så motsvarar det helt enkelt en ökad elanvändning med 700 megawatt där kabeln ansluts. Det är inte svårare än så, säger Magnus Olofsson.

– Om vi ansluter kabeln från Tyskland längre norrut förlorar vi givetvis möjligheten att stödja det skånska elnätet ytterligare från kontinenten, men frågan är hur mycket Hansa PowerBridge ändå kan hjälpa Sydsverige. Det saknas ju inte utlandsförbindelser från området idag, också det en fråga som bör ställas till Energiforsk, säger Magnus Olofsson.

Gör om, gör rätt
Förutom ekonomiska studier behövs en helt annan öppenhet för tekniska lösningar bortom 400 kV luftledningar tycker Magnus Olofsson.

– Vi är flera som känner att intresset för innovationer och tekniskt nytänkande inom överföring av el under lång tid varit mycket begränsat. En misslyckad upphandling som SydVästlänken duger inte som argument för att säga att 400 kV växelström i luftledningar är den enda teknik som gäller framöver, säger Magnus Olofsson.

– Luftledningar för 800 kilovolt är också värt att studera närmare. Jag skulle välkomna en större öppenhet för nytänkande inom teknik för överföring av el.

Kompetensen finns nära
Det paradoxala är att Sverige samtidigt har en stor och kraftigt växande exportindustri för just högspänd elektrisk kraftöverföring, påpekar Magnus Olofsson. Särskilt på orter som Västerås och Ludvika.

– Där har Hitachi Energy fått ännu en order den här sommaren, senast av två stamnätsägare som ska koppla samman norra och södra Tyskland med likströmslänken Suedlink DC4, säger Olofsson.

– Detta globala teknikföretag har landat projekt för många miljarder kronor och ska anställa tusen nya medarbetare i Sverige i år med tyngdpunkt på just Ludvika.

Kablar kompletterar
Förutom en exceptionell nationell kunskap och utvecklad teknik både vad gäller likströmskablar och de omriktarstationer som ansluts i ändarna, så har Sverige till skillnad från Tyskland också fördelen av en lång kust, påminner Olofsson om och radar upp sjökablarnas fördelar. Till skillnad från luftledningar på land så undviks utdragna förhandlingar med markägare och andra intressenter, och kablarna förläggs numera en bit ner i havsbotten för att vara skyddade mot skador av ankring.

– Ett kabelnät i havet skulle därför på flera sätt komplettera luftledningarna på land. Havsvindkraft kan också anslutas om kabeln dras utmed kusten vidare norrut, säger Magnus Olofsson.

 

* * *

 

5 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Anders Gustafsson skriver:

    Är det någon ide att lägga kablar norrut överhuvudtaget?
    De är i drift samtidigt som ” gröna omställningen” i norr, hur många MW kommer att flöda söderut då??
    SVK har haft 11år på sig men inget har hänt!

  2. hj nilsson skriver:

    Bra förslag, dra den via Gotland så att deras elproblem blir permanent lösta, även via några baltstater så de kan investera i rejält med vindkraft och sen via finland till norra Sverige

  3. Klas Roudén skriver:

    Jodå, tanken är riktig.

    För elkrafttransmisson bör man förstås eftersträva den optimala lösningen; rent elkrafttekniskt samt miljö-och genomförandemässigt inom tillstånds- och tidsramar.

    Men den grundläggande förutsättningen för lönsamhet, som väl fortfarande är ett krav? , är förstås att en sådan här överföringslänk över tid får en tillräckligt hög medelbelastning. Annars får länken bara karaktär av ”effektlänk” med för liten utnyttjningsgrad med hänsyn till investeringen.

    Och vilken är då ovannämnda grundförutsättning rent allmänt för denna HVDC-länk och i synnerhet för förslaget i artikeln att i Östersjön by-passa hela Svk:s AC-nät, där stora förstärkningar pågår, ända upp till Norrbotten?

    Min egen bedömning är att denna grundförutsättning saknas.
    Orsak: nuvarande planer på bortåt en fördubbling av den svenska elkonsumtionen; för CO2-fri stål- (hybrit) o cementproduktion, batterifabriker, serverhallar, elbilism, ny gruvverksamhet mm samt tillhörande ökning i samhällsbyggande med flera av dessa verksamheter i Norrland.

    Med dessa planer samt nya helt nödvändiga EU-regler för prissättning av elexport, blir denna HVDC-länk enligt artikelns förslag, med alla strömriktarstationer med påstickskablar mm för anslutning av elproduktion, helt enkelt inte tillräckligt lönsam.

  4. Jan-Åke Jacobson skriver:

    Kloka förslag Magnus!
    Ett kraftfullt kabelnät runt Sveriges kuster med anslutningar i ställverken vid Forsmark, Oskarshamn, Barsebäck och Ringhals skulle ge stabilitet. Därefter satsning på 800 kV i stamnätet allteftersom 400 kV-nätet faller för åldersstrecket och behöver byggas om.

    1. Magnus Olofsson skriver:

      Tack för stödet Jan-Åke!

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet