Replik: ”Allt annat än teknikneutralt”

DEBATT
Den subventioneringsmodell som föreslagits för ny kärnkraft är inte teknikneutral och kommer att bli mycket kostsam för skattebetalare och elanvändare under väldigt lång tid. Det skriver Tomas Hallberg i en slutreplik på Mats Nilsson.

Det är glädjande att läsa att Mats Nilsson i sin replik skriver: ”Vi kan tycka olika om vilka kraftslag som bör prioriteras. Men vi borde kunna enas om att regler ska vara förutsägbara, att marknadsmässiga nedläggningar inte ersätts och att politiska tvångsbeslut hanteras öppet och lika”.

Bild: Bygge av nytt kärnkraftverk. Foto: TVO.

Det är ju just en sådan likabehandling av olika kraftslag som vi efterlyser från 100% förnybart.

Om Nilsson vill se teknikneutrala spelregler, antar jag att han är skeptisk till ensidiga massiva subventioner till ett enda kraftslag. Den subventioneringsmodell som föreslagits för ny kärnkraft är ju allt annat än teknikneutral och kommer att bli mycket kostsam för skattebetalare och elanvändare under väldigt lång tid. Utöver det är kärnkraftsubventioneringsmodellen en starkt bidragande orsak till att intresset för att investera i förnybar elproduktion avstannat.

När det gäller ”ägarna ska kompenseras” så finns det redan en praxis kring att politiska beslut om nedläggning av kärnkraft ska medföra kompensation till ägarna. Dessutom finns det idag inte något parti som driver att man med politiska beslut ska tvinga reaktorägare att lägga ner kärnkraft. Den utredning som är tillsatt ska alltså hantera en icke-fråga.

Det som hade varit mer intressant att utreda är vad som ska gälla om statens tvångsbeslut gör fortsatt drift omöjlig, oavsett om det rör sig om en kärnkraftsreaktor, en biokraftpanna, en vindkraftspark, en solpark eller ett vattenkraftverk.

Slutligen ger jag Nilsson rätt i att jag borde haft med något som styrker att fossilsubventioner bromsat elektrifieringen. Det hade till exempel kunnat vara att både bilbranschen och SCB framhåller att slopad bonus för elbilar och sänkta priser på fossila drivmedel har medfört minskat intresse för elbilar.

5 Kommentarer

Av Tomas Hallberg

ordförande 100% förnybart

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Jonny Disenfeldt
2 november, 2025: 8:07 f m

När vädrets makter inte är gynnsamma blir det en låg intermittent produktion och dålig lönsamhet.
Ett annat problem är att en för stor andel intermittent elproduktion skapar priskollaps när vädret är gynnsamt, dvs även då dålig lönsamhet.

Det är dags att större intermittenta elproducentenheter tar sitt systemansvar och antingen åläggs att :

* hantera egen storskalig lagring (för att leverera en rimlig eltillgänglighet) samt systemtjänster som reaktiv effekt och svängmassa

alternativt

* betalar avgifter till de som levererar basproduktion med hög eltillgänglighet och/eller dessa systemtjänster

Vad blir då systempriset för vind/sol …?
Svara
Pete Sjölin
31 oktober, 2025: 12:22 e m

Att priset på diesel och bensin gick ned var ju till största delen att inblandningen av överprissatta s k "miljöbränslen" togs bort eller minskades till ett minimum.

Detta har inget med fossilsubvention att göra.
Svara
Tobias
31 oktober, 2025: 8:34 f m

Blir inte detta lite som att jämföra äpplen med päron? De olika kraftslagen levererar olika saker, inte "bara" el.
I en marknad finns tillgång och efterfrågan, om den ena är större än den andra så stiger respektive sjunker priset. Baskraft, dvs kraft som producerar ganska konstant hela tiden och dessutom levererar svängmassa, skapar stabilitet i nätet. Reglerkraft, som man kan be öka eller minska produktionen samt även levererar svängmassa för stabiliteten, är en nyckel till att elnätet fungerar. Sen har vi den intermittenta produktionen som producerar när det går, inte när det behövs. Ibland sammanfaller dessa tidpunkter, men inte alltid. De levererar heller ingen svängmassa (Även om det skulle kunna vara möjligt till viss del beroende på hur man bygger, men inte gör idag.) och blir alltså beroende av att de andra två finns.
Jag förstår inte varför vi ska behandla dessa lika när de inte är lika. Alla tre behövs. Men den intermittenta produktionen är beroende av att de andra två finns. Då är det väl bra att de andra byggs ut? Ju mer av bas- och reglerkraft som finns, desto mer av intermittent kraft tål systemet. Sen blir ju taket förstås den totala efterfrågan på el i marknaden. Är det något jag inte förstår här? Jag ser inte att dessa spelar på samma spelplan.
Svara
- Andreas@Tobias
  6 november, 2025: 10:53 f m
  
  Teknikneutralt.
  
  Den Heliga Gralen……
  
  Det pratas ofta om den, men det är inte defingerad vad det står för.
  
  Varför inte börja med att klara ut detta?
  
  Igår/idag kan den oplanerbara enrgiproduktion producera energi.
  
  Igår/idag/imorgon kan planerbara energiproduktionen producera energi. Men också beroende på konfiguration producera olika #systemtjänster som #effektkraft. Vara #baskraft och #reservkraft.
  
  Tjänster som elsystem inte klarar sig utan.
  
  Så att jämföra systemen bara baserat på att de producera energi, det är inte särskilt teknikneutral. Dessutom producerar de under olika förutsättningar.
  
  Planerbar energiproduktion producerar när kunden behöver energi.
  Oplanerbar producerar när naturen bestämmer.
  
  Så inte ens ur den enkla aspekten, att båda producerar energi, är det teknikneutralt.
  
  För att göra en teknikneutral jämförelse, borde givetvis den helhet som krävs för att det ska bli några kwh ur "de två hålen i väggen" finnas med för repektive produktionsätt.
  Svara
Christer Daleskog
31 oktober, 2025: 6:53 f m

När skall politiker, media, debattörer och aktivister förstå att det inte finns något som heter ”Teknikneutralitet” när det gäller nationella elkraftsystem? Gäller inte fysikens lagar längre?
Svara