Under hösten har flera branschinitiativ tagits för att visa på vattenkraftens potential. Frågan är om det är realistiskt att förvänta sig ett ökat effektuttag, när frågan historiskt sett snarast har handlat om att vattenkraften borde minska produktionen.
– Jag tycker att det är realistiskt, men det krävs krafttag från politiker och myndigheter för att få till det juridiska ramverket och ekonomin, säger Pernilla Winnhed, vd för Svensk Energi.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Efter det att vattenverksamhetsutredningen presenterades med förslag på effektminskningar för vattenkraften har pendeln sakta rört sig mot: Hur gör vi för att ta vara på vattenkraften bättre? Anledningen är att kärnkraftens stängning har påskyndats samtidigt som den politiska linjen är att det ska tillföras mer väderberoende kraft i systemet. Vattenkraften kommer helt enkelt att bli oumbärlig.

Energibranschen har i detta läge på olika sätt tagit initiativ till att peka på vilken outnyttjad potential som finns i vattenkraften. Svensk Energis seminarium i onsdags var ett sådant initiativ. Skellefteå krafts vd Hans Kreisel berättade då om deras studie som visar att genom en jämnare vattenföring i Skellefteälven skulle effektuttaget ökas med hela 37 procent. Svensk Energi presenterade på seminariet en ny rapport som visar på möjligheter att öka effekten och vad som krävs för att nå dit. Svensk Vattenkraftsförenings Gunvor Axelsson redogjorde för de initiativ som tas på EU-nivå, för att väcka liv i småskaliga vattenkraftverk som i dag inte utnyttjas.

Men trots vattenkraftens medvind just nu så är frågan om det är realistiskt att tro på att vi kommer att se en utveckling där vi tar ut mer effekt ur vattenkraften än vad vi gör i dag.
– Jag tycker det är realistiskt att tro att vi kommer att ta vara på den ökade potentialen i de befintliga utbyggda vattendragen, men det kräver att vi får ekonomiska incitament och att man också tar sig an och ser över miljölagstiftning och tillståndsprocessen. Det är inte meningen att man ska öka effekten och göra för stora intrång på miljön utan det ska ske i symbios. Skellefteå kraft visar att det går att göra en hel del utan att man gör större miljöingrepp, men som lagstiftningen nu är utformad så är det i stort sett omöjligt att få de tillstånd som krävs, säger Pernilla Winnhed, vd för Svensk Energi.

Hon ser att det måste ske förändringar framför allt inom två områden: ekonomi och juridik. Inom ekonomin handlar det om att förändra konstruktionen på fastighetsbeskattningen som i dag bygger på att elpriset är högt, vilket inte är fallet. Det handlar också om att titta på marknadsmodellen så att den ska ge incitament till investeringar som ger kapacitet.

Inom juridiken handlar det om att få ett vidare perspektiv.
– Jag säger inte nödvändigtvis att vi måste ha en myndighet med ett nationellt intresse, men vi måste få in det nationella intresset på något vis. Det kan göras antingen via miljöbalken eller annan lagstiftning eller hur myndighetsstrukturen ser ut. Det juridiska är viktigt för att klimatfrågan och det nationella intresset ska vägas in i miljöprövningen, säger Pernilla Winnhed.

Gunvor Axelsson menar också att det är realistiskt att tro att effekthöjningar kan bli verklighet.
– När politikerna kommer i fatt verkligheten kommer vi att se en förändring. Vi måste ha energi, vi måste ha el och vi måste framförallt hareglerkraft och stabilitet i näten. Det här är inget man har behövt tänka på under all tid som kärnkraften har funnits. Men när läget blir tillräckligt akut är jag helt övertygad om att vi kommer att ta tillvara vattenkraftens potential, säger hon och vill se en uppdatering av miljöbalken, så att den även omfattar klimatfrågan.

För Hans Kreisel är det självklart att vattenkraftens potential kommer att tas om hand.
– Den utmaning som vi står i är inte olösbar, utan vi har redan verktygen i Sverige för hantera detta och den stavas vattenkraft. Jag är alldeles övertygad om att det här är lösningen, av det enkla skälet att det ligger närmast till hands. Det handlar ju inte om att vi ska bygga något helt nytt. Vi bygger om en station om året, det är gamla stationer, vid varje sådan ombyggnad borde vi bygga ut för effekt i stället för energi. Så besluten kan effektueras redan i morgon bara vi har incitamenten och att någon talar om för oss att det är det vi ska göra.

Vem är det som ska tala om det?
– Nyckeln är en gemensam syn på energifrågan och bärare av den synen måste vara energikommissionen. Gör de bara det så kan alla andra börja anpassa sig till den här bilden och då kommer vi sakta och säkert få ett regelverk på plats. Vi har fortfarande tid på oss med kärnkraften i gång.

Och vad är det mer konkret som måste ske?
– För det första ska energikommissionen måla upp bilden om vilket system vi ska ha. För det andra måste man titta på en marknadsdesign som stödjer investeringar i effekt och inte bara energi. Det tredje är att vi får ett överföringsnät som klarar av att hantera att en stor del av effekten går bort från prisområde två och förflyttas över till prisområde tre och fyra. Det måste Svenska kraftnät lösa, säger Hans Kreisel.