Mikael Odenberg påstår att vår artikel innehåller sakfel när det i själva verket handlar om att vi har olika syn på hur skatter och avgifter ska sättas och på vad som menas med subventioner. Vindkraftbranschen vill inte ha ökade subventioner, vi vill slippa bli pålagda ytterligare oförutsedda, orimliga och omotiverade kostnader.

Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg går i sin replik till hård attack och hävdar att nästan hela artikeln innehåller sakfel, men gör det samtidigt enkelt för sig genom att inte redogöra för vilka felen är. 

Är det ett felaktigt påstående att fastighetsverket har deklarerat att de vill höja fastighetsskatten för vindkraft med 150 procent och att beräkningsgrunden är svår att motivera? Är det fel att producenter i norra Sverige redan idag får betala tre gånger den nivå som är föreskriven enligt EU-förordning? (även om riksgenomsnittet fortfarande är under tillåten nivå)? Är det ett felaktigt påstående att Sverige går i motsatt riktning som resten av Europa när man höjer producenternas andel av stamnätstariffen? Är det fel att vindkorrelationen mellan SE1 och SE4 är väldigt svag och att det ur ett reglertekniskt perspektiv finns stora fördelar med att sprida ut produktionen i vårt avlånga land?

Vi är överens om att dagens föråldrade stamnät måste rustas upp och anpassas till en verklighet med en ökad förnybar elproduktion, framför allt i norra Sverige. Vi menar att arbetet med att bygga bort de interna flaskhalsarna måste ges högsta prioritet för att undvika inlåst kraft och försämrade förutsättningar att ansluta ny elproduktion framöver. Det är viktigt att i sammanhanget påpeka att dessa förstärkningar behöver göras oavsett utbyggnaden av förnybar elproduktion, inte minst för att möjliggöra underhåll på befintligt nät och öka marknadsintegrationen med resten av Europa.

Svensk Vindenergi ser fördelarna med en jämnare produktionskurva för vindkraften i hela Sverige. Att koncentrera all tillkommande vindkraftsproduktion till södra Sverige och därmed skaffa sig en produktionsprofil för vindkraften som liknar den danska och tyska, med höga toppar och djupa dalar, är inget vi stödjer. I synnerhet då produktionskurvorna skulle korrelera med varandra, vilket tar bort fördelarna av att kunna importera vindel vid underskottsituationer och exportera när vi har överskott.

Med elområdesindelningen fick vi ett styrmedel som styr mot produktion nära konsumtion. Samtidigt har vi fortfarande kvar den geografiska differentieringen för stamnätstariffen som fyller samma funktion, vilket innebär att Svensk kraftnät förstärker styrningen av produktionen till södra Sverige. Det leder till att de investeringar som görs i norra Sverige missgynnas då de förutom ett lägre elpris dessutom får en högre stamnätstariff. Detta är extra problematiskt då den stora potentialen för produktion av el från vindkraft finns just i norra Sverige.

Vindkraften, och andra förnybara kraftslag stöds via elcertifikatsystemet, där vindkraften sedan införandet av systemet 2003 har fått cirka 25 procent av det totala stödet. Utan stödet hade vindkraften och andra förnybara kraftslag inte kunnat byggas ut och därmed hade inte politiska mål kunnat uppfyllas. Teknikutvecklingen har gjort att vindkraften är ett av de absolut billigaste kraftslagen att bygga ut och möjliggör fortsatt utbyggnad trots rekordlåga priser på både el och elcertifikat.

Utvecklingen mot höjda skatter och avgifter, i kombination med lägre ersättningsnivåer är dock en bekymmersam utveckling som innebär ett försämrat investeringsklimat.

Slutligen; enligt Svenska akademins ordlista är subvention ett ekonomiskt understöd. Att säga ifrån när man hotas av ökade pålagor är inte synonymt med att kräva mer subventioner. Vi vill att Sverige ska ha ett fortsatt gynnsamt investeringsklimat där förutsägbarheten hos investerarna är en viktig parameter.

Charlotte Unger
Vd Svensk vindenergi