Vattenfalls analys: Vattenkraftens produktion minskar med 13 TWh

Vattenfalls analys: Vattenkraftens produktion minskar med 13 TWh

Hur förslagen i Vattenverksamhetsutredningen kommer att påverka vattenkraftens produktion är omdiskuterat. Nu ger Vattenfall sitt svar. Bolaget har gått igenom alla Sveriges vattenkraftverk med en kapacitet på minst 10 MW.
– Om åtgärderna som presenteras i utredningen skulle genomföras på samtliga analyserade kraftverk reduceras vattenkraftsproduktionen med 20 procent, det motsvarar 13 TWh, säger Claes Hedenström, policyansvarig för vattenkraft på Vattenfall.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Vattenkraftens framtid har kommit i fokus sedan Vattenverksamhetsutredningen (VVU) presenterade sitt delbetänkande i oktober förra året. Utredningens mest omvälvande förslag är att samtliga vattenkraftsanläggningar som har tillstånd utfärdat före 1999, det vill säga innan dagens miljöbalk började gälla, ska prövas på nytt som om det vore en ny verksamhet. 

Med tanke på hur miljöbalken tillämpas i dag, ser energibranschen idén om nyprövning som ett orimligt sätt att förhålla sig till svensk vattenkraft med stora konsekvenser som följd. Många har i debatten försökt förklara vilka följderna blir – dock utan koppla dem till reella siffror. Tills nu. I dag presenterade Vattenfall en konsekvensanalys av vilka effekterna kommer att bli om åtgärderna som aktualiserats i VVU kommer att bli verklighet.

Vattenfall har gått igenom Sveriges storskaliga vattenkraftverk, ungefär 200 kraftverk med en kapacitet på minst 10 MW och som tillsammans står för 94 procent av den svenska vattenkraftproduktionen. Energibolaget har tagit fram och analyserat data för hur produktionen skulle påverkas av tre olika scenarier, som bygger åtgärder omnämnda i VVU.

Det första scenariot är att införa fiskvandringsvägar och spilla vatten i torrfårorna vid vattenkraftverken för att gynna den ekologiska statusen. Åtgärder med ett spill av vatten motsvarande lägsta medelvattenföringen skulle minska produktionen med cirka 20 procent, vilket motsvarar 13 TWh.
– Vi visste att den här åtgärden skulle påverka produktionskapaciteten mycket, men vi är lite förvånade över att det handlar om så här pass mycket. 13 TWh är halva elcertifikatmålet och mer el än vad hela dagens vindkraft producerar på ett år, säger Claes Hedenström, policyansvarig för vattenkraft på Vattenfall.

Det andra scenariot som bolaget har analyserat handlar om förändrad korttidsreglering. Vattenkraftens korttidsreglering används för att snabbt förändra vattenkraftproduktionen för att matcha elanvändningens variation. Lagringskapaciteten i dammarna ger kraftslaget den här styrkan. Elanvändningen i Sverige varierar kraftigt under ett dygn. Under morgontimmarna ökar elanvändningen mycket snabbt, för att sedan nästan vara konstant under dagen och därefter snabbt avta under kvällen.

För att vattenkraften ska kunna följa elanvändningens förändring måste vattenflödet kunna ändras snabbt genom vattenkraftverkens turbiner. Följden blir att flödet varierar kraftigt och blir ryckigt, vilket påverkar vattenmiljön runt kraftverket. Under ett dygn varierar vattenkraftens gemensamma produktion som mest med 35 procent, något den måste för att tillgodose vårt varierande behov av el under en dag.
– En begränsning av korttidsregleringen innebär att vattenkraftsproduktionen inte kan öka i samma takt som elanvändningens uppgång på morgonen. Samma sak på kvällen fast tvärtom, vattenkraften kan inte justeras ner tillräckligt snabbt. Detta leder till att man måste spilla vatten förbi turbinerna med ytterligare förlust av vattenkraftproduktion. Därtill kommer att andelen vindkraft ökar för den svenska elförsörjningen och vindkraft kräver en snabb reglering såväl när det börjar blåsa som när det slutar. En begränsning av vattenkraftens korttidsreglering motverkar därmed vindkraftens utveckling, säger Claes Hedenström.

Förändringar av säsongsflödena är det tredje scenariot som Vattenfall har studerat. I dag sparas vatten i dammarna under våren och sommaren då behovet av el är betydligt mindre, för att i stället kunna användas under hösten och vintern då elanvändningen stiger. Förslag om att vattenkraften ska tvingas följa ett mer naturligt säsongsflöde och använda mer vatten på sommaren och mindre på vintern skulle få långtgående konsekvenser, menar Vattenfall.
– På det här viset låses elproduktionen fast i ett säsongsmönster, 70 procent av vattenkraftens produktion blir då tvunget att följa säsongsmönstret och det här minskar vattenkraftens flexibilitet påtagligt. Det kommer att innebära att vi på sommaren måste spilla bort vatten eller exportera el och att vi på vintern måste ersätta med annan kraft, säger Claes Hedenström.

Vattenfalls sammantagna slutsats i sin rapport är tydlig, man skriver: ”Konsekvenserna av de analyserade åtgärderna i denna rapport är så pass stora att det är ytterst tveksamt om dessa åtgärder kan anses uppfylla kravet på rimlighet enligt ramdirektivet för vatten.”

– Konsekvenserna av de förslag som föreslås i vattenverksamhetsutredningens delbetänkande tycker vi är orimliga. Men anslaget med vår analys är inte att VVU leder till det här, utan det här är ett sätt att visa på möjliga konsekvenser av de åtgärder som utpekas som aktuella. Eftersom vattenkraften tas för given så görs det alldeles för få analyser av hur olika beslut påverkar den, säger Claes Hedenström och menar att den här typen av analys borde ha gjorts för längesen.

Konsekvenserna blir orimliga, går det inte förbättra miljön runt kraftverken då?
– Jo, det går att förbättra den ekologiska statusen mycket i de stora älvarna och ändå inte påverka produktionen och reglerförmågan på alls samma drastiska sätt, det har vi flera goda exempel på. Det är åtgärder som förbättrar situationen för rödlistade arter som ål och förbättring av fiskvandringsmöjligheter i vattendrag med höga biologiska värden, säger Claes Hedenström och fortsätter:

– Man måste vara beredd på att det får stora konsekvenser för elförsörjningen om man förväntar sig att de åtgärder som omnämns i Vattenverksamhetsutredningen ska genomföras och det vill vi visa med vår analys. Vi menar att man måste ha ett helhetsperspektiv på elförsörjningen och inte vidta generella åtgärder som slår blint, utan i stället titta på älv för älv vilka åtgärder som passar bäst i varje enskilt fall. Genom att minska vattenkraftens produktion så minskar man den förnybara kraften i sig, i och med att vattenkraften är förnybar, men man försämrar också möjligheterna för mer vind- och solkraft i vårt system eftersom den måste regleras, säger Claes Hedenström.

Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet