Elcertifikaten påverkar hur mycket fastighetsskatt ett biokraftvärmeverk ska betala. Det innebär till exempel att Fortums nya anläggning i Värtan får en högre fastighetsskatt på mer än fem miljoner kronor.
– Det är många kraftvärmeanläggningar som det här blir en betydande pålaga för, säger Erik Thornström på Svensk Fjärrvärme.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Svensk biokraftindustri är inte förtjust i hur fastighetsskattelagstiftningen tillämpas i praktiken. Som Skatteverket ser på reglerna nu blir följden att elcertifikatsystemet omfattas av fastighetsskatt, trots att det aldrig tagits ett aktivt politiskt beslut om att det ska vara så. 

Erik Thornström, ansvarig för skatte- och styrmedelsfrågor på Svensk Fjärrvärme, säger att det är en komplex fråga och att det är avancerade och omfattande metoder som ligger bakom att till exempel nya biokraftvärmeanläggningar betalar 7,2 kronor i fastighetsskatt per elcertifikat, som i dagsläget kostar ungefär 200 kronor per styck.

Grundfelet är, enligt Erik Thornström, att produktionen påverkar fastighetsskattens nivå och att Skatteverket vitt tillämpar en justeringsmöjlighet för ”säregna förhållanden” i fastighetstaxeringen och då blir utfallet så här.
– Jag tycker att det här är konstigt. Jag har inte någonstans sett eller hört att det var meningen att det skulle bli så här, att man från statens sida ger med ena handen i form av elcertifikat och sedan tar man tillbaka med den andra i form av fastighetsskatt. Det har aldrig varit meningen politiskt och heller aldrig motiverats. Beräkningsmodellen som används är orättvis, godtycklig och snedvrider konkurrensen, säger Erik Thornström och jämför med annan industri:

– Fastighetsskatten ska handla om byggnads- och markvärdet och inte produktionsvärdet. Volvo behöver inte betala fastighetsskatt som bygger på hur många bilar de har producerat. Att dessutom beskatta elcertifikaten som utgör ett slags investeringsstöd saknar motstycke på andra områden. Fastighetsskatten fungerar som en extra vinstskatt och det har vi ju redan bolagsskatten till. Följden blir ekonomiska konsekvenser för de svenska biokraftvärmeföretagen.

För till exempel Fortums storsatsning på biokraftvärmeverket i Värtan handlar det om flermiljonbelopp i ökad fastighetsskatt. Beräkningar som bolaget har gjort visar att man kommer att producera el och värme så att man får ut 750 000 elcertifikat per år. Fastighetskatten skulle vara drygt 3 miljoner kronor per år om inte elcertifikaten var till grund i beräkningarna. Men som det ser ut nu blir fastighetsskatten på grund av elcertifikaten 5,4 miljoner kronor högre det första driftsåret, det andra året 5,1 miljoner kronor och året därpå 4,8 miljoner kronor högre.
– Första året anläggningen är i drift tvingas man betala 7,2 kronor per elcertifikat i fastighetsskatt. Det tycker vi är oproportionerligt mycket. Detta är en kostnad man sluppit om man i stället hade eldat fossila bränslen, säger Erik Dotzauer på Fortum.

Hur påverkar den här beskattningen ert sätt att se på investeringen?
– I kalkylen för det nya kraftvärmeverket i Värtan beaktas en mängd olika faktorer, där fastighetskatten är en del. Att isolerat avgöra dess betydelse i sammanhanget är svårt. Det man dock kan konstatera är att fastighetsskattens konstruktion gynnar anläggningar som eldas med fossila bränslen framför anläggningar som eldas med biobränslen, säger Erik Dotzauer.

Erik Thornström stämmer in i kritiken mot att det blir en märklig systemeffekt där elcertifikatsystemets verkan blir trubbigare.
– Elcertifikatsystemet blir mer ineffektivt som styrmedel än vad det kunde ha varit nu när man skattar bort en betydande del av intäkterna. Det motverkar de energipolitiska målen, man missgynnar det förnybara som man från politikerna vill gynna. Man borde undanta elcertifikaten så att de inte är beräkningsgrundande för fastighetsskatten, vi kommer att begära en ändring av lagen, säger han.