Socialdemokraterna menar att energidebatten inte får fastna i kärnkraftsfrågan utan måste bli bredare och handla mer om energieffektivisering.

Läs tidigare intervjuer med partierna:

Folkpartiet
Moderaterna
Centerpartiet
Vänsterpartiet
Miljöpartiet
Sverigedemokraterna

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi

Vad är du mest missnöjd med när det gäller regeringens energipolitik? 

– Det är bristen på en blocköverskridandande överenskommelse om energipolitiken. Det lägger en stor blöt hand över utvecklingen och det är dåligt för både industrin och välfärden. Det finns nu vindkraftföretag som lägger sina investeringar i utlandet i brist på långsiktiga spelregler, säger Jennie Nilsson som är socialdemokraternas näringspolitiska talesperson.

Jennie Nilsson menar att när regeringen hänvisar till att regeringspartierna har en intern överenskommelse så tolkas den i själva verket helt olika av exempelvis centerpartiet och folkpartiet. Hon understryker att ett skäl för socialdemokraterna att inte binda sig för hårt för olika lösningar är att det skulle försvåra förhandlingar med regeringspartierna.

– Det saknas ett helhetsgrepp på energipolitiken som utgår ifrån hur mycket energi som Sverige behöver i framtiden. Sedan vill vi ha så mycket förnybar energiproduktion som möjligt och det är ingångsvärden för att ta fram en strategi som idag saknas.

I exempelvis Danmark har man en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken som innefattar nästan alla partier, det är ett föredöme menar Jennie Nilsson.

Så vad anser du att den strategin ska innehålla?
– Vi har valt att inte låsa oss för mycket i olika lösningsförslag. Vi vill ha en överenskommelse och vi kan därför tänka oss olika lösningar.

En sak är dock säker: socialdemokraterna har ett kongressbeslut som innebär att kärnkraften ska avvecklas. Samtidigt utesluter det inte att gamla reaktorer kan ersättas av nya.

– Kärnkraften ska avvecklas och det ska ske i en takt som inte skadar industri, sysselsättning och välfärd. Även om man skulle öppna för att ersätta gamla reaktorer med nya så är det högst osäkert om det finns investerare som är villiga att gå in, så vi behöver hur som helst hitta altenativa vägar till ett nytt energisystem.

Jennie Nilsson betonar att det inte är bra att debatten om energipolitiken fastnar i att enbart handla om kärnkraften, den måste bli mycket bredare och hon tar inte minst olika förslag om energieffektivisering som exempel.

– Energieffektiviseringsprogrammet för industrin har Sveriges varit tvungna att ta bort på grund av EU-regler, och nu är det hög tid att regeringen tar fram en modell. Bland annat borde det nya programmet breddas för att omfatta fler verksamheter.

I socialdemokraternas partimotion om energipolitiken från i höstas lyfts energieffektivisering fram som en framtida konkurrensfördel:

• ”Utformar vi stödet till den svenska industrins energieffektivisering på rätt sätt innebär omställningen inte enbart en kostnad utan också en möjlighet till framtida arbetstillfällen och vinster. Därför har vi också högre mål än regeringen för energieffektiviseringen. Vi vill att energianvändningen i Sverige blir 25 procent effektivare år 2020, jämfört med regeringens mål om 20 procent.”

Socialdemokraterna är för iden med vita certifikat, som lanserats inom EU. Det syftar till att utpekade verksamheter, exempelvis energibolag, ska genomföra åtgärder som minskar energiförbrukningen.

– När det gäller byggnader så kan man idag bygga mera energisnålt än vad reglerna kräver, och reglerna borde därför skärpas. Stödet för de som bygger om för att spara energi borde också öka.

Socialdemokraterna öppnar också för att förändra energikraven i byggreglerna som man menar idag riskerar att missgynna fjärrvärme som energikälla.

När det gäller fordon är Jennie Nilsson intresserad av att titta på det franska systemet som innebär att fordonsskatten blir högre för miljöovänliga bilar som sedan används för att subventionera köp av miljövänliga bilar.

Målen för utbyggande av förnybar energiproduktion bör ökas från 20 till 30 TWh till år 2030, menar socialdemokraterna. Utöver systemet med elcertifikat kan det vara befogat att exempelvis titta på hur man kan minska bolagens kostnader för att anlägga elnät till havs vid investeringar i vindkraft.

– Anslutningskostnaderna till elnätet är ett hinder för havsbaserad vindkraft. Svenska Kraftnät borde få i uppdrag att se över hur det skulle kunna fungera att dela kostnaderna mellan Svenska Kraftnät och vindkraftsbolagen.

För eller emot det kommunala vetot när det gäller anläggning av vindkraft?
– Vi avvisar ett absolut kommunalt veto mot vindkraftverk. Om ett område utpekas som riksintresse för vindkraft bör regeringen kunna överpröva ett kommunalt veto om det finns särskilda skäl.

Stödet till investeringar i solenergi bör öka från dagens 50 miljoner kronor per år till 100 miljoner kronor, menar socialdemokraterna. Och för att stödja lantbrukare som installerar biogasanläggningar vill socialdemokraterna införa en garanterad ersättning på 20 öre/kWh.

Socialdemokraterna är kritiska till att EU:s vattendirektiv riskerar att minska elproduktionen från svensk vattenkraft. Partiet har motionerat i riksdagen om att en utredning bör tillsättas för att se över möjligheterna att begränsa ingreppen i vattenkraften.

Socialdemokraterna var emot införandet av elprisområden. Nu menar Jennie Nilsson att det inte är självklart att det ska vara exakt samma elpris i hela landet, men att skillnaderna blivit för stora. Hon lyfter fram behovet att förstärka det nationella elnätet ytterligare.

Partiet är för en europeisk elmarknad men betonar att det måste bygga på att varje enskilt land också tar ansvar för att investera i förnybar elproduktion och energieffektivisering samt insatser för fungerande konkurrens och fungerande regionala marknader. Socialdemokraterna motsätter sig en forcerad integrering av den nordiska och den europeiska elmarknaden med negativ inverkan för svensk industris internationella konkurrenskraft, säger man.

Behövs några förändringar av hur den nordiska elmarknaden fungerar?
– Vi vill underlätta för nya aktörer att komma in på elmarknaden genom en effektiv och tydlig tillståndsprocess och genom en översyn av nätavgifterna för småskalig energiproduktion. Vi vill också skärpa övervakningen av elmarknaden, bland annat genom bättre samarbete över landgränserna och genom bättre dialog mellan ansvariga myndigheter.

Behövs förändringar när det gäller den elskatt som konsumenterna betalar eller produktionsskatterna på till exempel vattenkraft och kärnkraft? 
– Inte för närvarande men vi är alltid intresserade av en bred diskussion kring energiskatter som främjar långsiktighet och effektivitet inom den svenska energipolitiken.