De kommunala energibolagens potential begränsas. Det menar Tekniska Verkens vd, Anders Jonsson, som pekar på att lagstiftningen sätter käppar i hjulet och det riskerar att slå mot viktig forskning och utveckling.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

De kommunala energibolagens villkor på energimarknaden är speciella och Anders Jonsson menar att som det ser ut i dag har marknadens aktörer olika spelregler. Det begränsar de kommunala bolagens möjligheter att driva på och utveckla energimarknaden till gagn för ökad konkurrens. 

Tekniska verken ägs av Linköpings kommun och är verksamt inom flera delar av energibranschen och styrs som kommunägt bolag av bland annat de generella regelverken i kommunallagen och konkurrenslagen. Det innebär flera begränsningar för verksamheten.
– De här lagarna gör att vi som kommunägt bolag inte konkurrerar på lika villkor. Olika aktörer har helt enkelt olika lagar att förhålla sig till. Att det här inte är bra är lätt att få gehör för bland politiker, men sedan händer inget. Därför kan till exempel ett kommunägt norskt energibolag agera i Sverige som ett privat bolag och konkurrera med svenska kommunägda energibolag som styrs av andra lagar. Kommunägda energibolag måste få ha samma förutsättningar som andra energibolag, säger Anders Jonsson.

Han ger biogasen som ett konkret exempel på den sits som Tekniska Verken sitter i och hur den verklighet som bolaget verkar i kan slå mot framtida investeringar i forskning och utveckling.
– Tekniska verken har investerat väldigt mycket i forskning och ny teknik och eftersom Linköping är en universitetsstad kan vi erbjuda den viktiga tillämpningen av forskningen. Vi har till exempel under drygt tio år investerat mycket i utvecklingen av biogas. Det blir ologiskt att kommunala energibolag ska lägga ner pengar på forskning och utveckling och sedan när det börjar bli dags att skörda frukten hindras bolagen att göra det bara för att vi är kommunalt ägda, säger Anders Jonsson och fortsätter:
– Risken är att nästa gång vi står inför ett forsknings- och utvecklingsprogram med vetskapen att när det är dags att bära frukt kan vi bli frånryckta möjligheterna att göra det. Det här riskerar att den här typen av projekt inte kommer att bli av.

Energitjänster, det vill säga tjänster inom energieffektivisering, är ett område där de särskilda villkor som gäller för kommunägda energibolag slår hårt, menar Anders Jonsson. Det handlar om energibranschens omställning där energibolag inte enbart säljer energi utan även förmedlar energi producerad av kund samt säljer fjärrvärmetjänster som hjälper kunden till mer effektiv energianvändning. Här hindrar konkurrenslagens så kallade förbud mot offentlig säljverksamhet de kommunala bolagen att agera på samma villkor som med andra energibolag.
– Vi har samarbeten med mindre kommuner där vi kan erbjuda teknik som de inte har möjlighet att utveckla. Dessa politiker är väldigt osäkra på vad man som kommun får och inte får göra, säger Anders Jonsson och anser att här måste lagstiftningen bli mycket tydligare för att inte efterfrågade satsningar ska utebli.

En annan affärsmöjlighet som de kommunala bolagen går miste om är att sälja sin kunskap utomlands. Anders Olsson menar att Sverige är bland de bästa i världen på avfallseldning och att den här vägen producera energi och el miljövänligt. Detta faktum i kombination med att övriga Europa får ett deponiförbud av avfall ger öppningar för lönsamma affärer som dock inte tas tillvara på.
– Våra kraftvärmeverk har en mycket bra förbränningskapacitet och verkningsgraden är väldigt hög eftersom vi producerar både värme och el. Den här kunskapen borde vi ges möjlighet att exportera, det handlar både om systemkunnande och kunskap om anläggningarna, säger han och fortsätter:

– Men som det ser ut i dag tar politikerna inte vara på den gigantiska marknad som finns och de möjligheter den innebär. Det är i dag en stor ravin mellan oss aktörer och politiker. Även om politikerna lyssnar och inser vårt problem så leder det inte fram till någon förändring. Det här skulle i och för sig innebära att vi som kommunalt bolag skulle verka utomlands och med det ta en risk, det är svårt att motivera då kommunerna ska värna sina invånare. Men vi skulle kunna ingå i ett kluster med olika aktörer där kunskapen förmedlas till andra länder. Risken är att om vi inte tar vara på det här marknadsfönstret kommer vi att bli frånsprungna.