Barsebäcks kärnkraftverk gav 1 200 MW och nu är underskottet upp till 2 500 MW i Sydsverige. Vindkraften växer snabbt, men det tar många år innan den gör större skillnad. För några kraftslag är dörren till nyinvesteringar i det närmaste stängd. Där är Sydsveriges el-problem i ett nötskal.

Av Mats Olin och Daniel Lötstedt på uppdrag av Svensk Energi.

Elpriserna i elområde fyra, i södra Sverige, har nu noterats varje timme i en dryg vecka. Ibland har priset varit betydligt högre jämfört med övriga landet – exempelvis 70 procent högre den 2 november klockan 18-19  – men mestadels har skillnaden bara varit någon enstaka procent.

Flera debattörer – bland annat Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg – har pekat på att det finns två sätt att minska prisskillnaderna: ökad elproduktion och utbyggnad av ledningsnätet. Han pekar på att ledningsnätet kommer att vara väsentligen förbättrat till årsskiftet 2014-2015.

Second Opinion har tidigare beslyst betydelsen av utbyggt ledningsnät samt möjligheterna att minska elanvädningen.

Frågan är vilken roll ökad elproduktion kan ha. I denna genomgång tittar vi på effekten, det vill säga hur mycket som kan produceras vid ett givet tillfälle. När det går åt mer el än vad som produceras kan priserna skjuta i höjden.

Den tillgängliga effekten i elområde fyra är i vinter enligt Svenska Kraftnäts bedömning maximalt 2 525 MW, medan elanvändningen kan komma upp till ungefär det dubbla som mest. Är prisnivån högre i till exempel Tyskland kommer detta sannolikt medföra export och därmed försämras elbalansen ytterligare i elområde fyra.

När det gäller påverkan på priserna i elområde fyra så är alltså överföringen till och från andra elområden minst lika viktig som produktionen i området.

Elbalansen i Sydsverige förändrades radikalt i och med att Barsebäcks kärnkraftverk stängdes. Då försvann 1 200 MW. Sedan dess har framförallt en stor anläggning tillfört mera elproduktion och det är E.ON:s Öresundsverket i Malmö där naturgas omvandlas till fjärrvärme och el, maximalt 440 MW el.

Den största källan till eleffekt i elområde fyra är idag varken vind eller vatten. Störst är istället kraftvärmeverk som gör el genom att ta tillvara exempelvis avfall, biobränslen eller spillvärme samt kondenskraftverk som använder olja som bränsle, men de senare används bara när det är brist på annan el.

När det gäller planer och möjligheter att öka elproduktionen i elområde fyra är det i princip två saker som är på gång som kan göra skillnad de närmaste åren: mer vindkraft och kraftvärme, men ökningen till nästa vinter kan bara handla om tiotals MW. Det kan jämföras med Sydvästlänken som ska öka tillgången på el i Sydsverige och som har en effekt på 1 400 MW.

Vindkraften växer snabbt från låga nivåer och det kommer att ta många år innan den tillgängliga effekten kan mäta sig i storlek med exempelvis Öresundsverket. Gunnar Fredriksson, vice vd på Svensk Vindenergi, tror att indelningen i elområden kan påverka utbyggnaden av vindkraft i södra Sverige positivt.

– Sydligaste Sverige kommer att få dyrare el beroende på kapacitetsbrist i det området och det innebär naturligtvis att investeringsviljan i ny kraftproduktion kommer att öka, säger Gunnar Fredriksson generellt om indelningen i elområden.

Men att bara bygga ny kraftproduktion är inte så enkelt. Det är svårare att hitta platser att bygga på i södra Sverige jämfört med de norra delarna. Förutom att det totalt sett är mer tättbefolkat i söder nämner Gunnar Fredriksson bland annat bebyggelsestrukturen som en begränsning. Eftersom gårdarna ligger utspridda kan det vara svårt att hitta tillräckligt stora ytor mellan dem.

– Sedan finns det ett antal kommuner som är negativt inställda till vindkraft. Det är betydligt fler överklaganden i södra än i norra Sverige. Men i Skåne sticker Eslöv ut som ett positivt undantag. De har flera vindkraftverk i dag och vill bygga mer, säger han.

Men utvecklingen med indelningen i elområden kan mycket väl bli den att opinionen i södra Sverige kommer att svänga, menar Gunnar Fredriksson.

– Eftersom man kommer att få lite dyrare el och det är svårt att bygga annan kraftproduktion kanske man till slut kommer att tycka att det är bra att vindkraft etableras för då kommer de att få billigare el. På det sättet skulle opinionen kunna svänga och gynna utbyggnaden av vindkraft, avslutar Gunnar Fredriksson.

Men, det finns också orosmoln. Ny vindkraft kräver nya elnät och en av de största aktörerna i Sydsverige menar att den nyligen beslutade prisregleringen på elnätavgifter kan få negativa effekter.

-Vi håller på att analysera konsekvenserna av prisregleringen, men det är väl klart att nyinvesteringar i elnät kommer att vara tuffare att få till med det intäktstak som Energimarknadsinspektionen beslutat om, säger Torbjörn Larsson på E.ON.

Av Mats Olin och Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi.

Fakta elproduktion 

Vattenkraft
Någon större ökning av el från vattenkraft är inte att vänta. Kraftverk kan komma att moderniseras och därmed kan effekten höjs, men det är förhållandevis små mängder det handlar om. Den maximala tillgängliga effekten från vattenkraften i vinter i elområde fyra är 293 MW, enligt Svenska Kraftnäts prognos.

Ett exempel på ökad produktion är kraftverket i Blomsterström vid Mönsterås söder om Oskarshamn, som ägs av Ålem Energi och som nyinvigdes i september med drygt fördubblad produktion. Produktionen beräknas öka från 0,8 GWh per år till 2 GWh.

Branschen menar dock att det är svårt och långsamt att få tillstånd till utökningar, vilket Second Opinion tidigare rapporterat om.

Vindkraft
Även om vindkraften är på stark tillväxt så bedömer Svenska Kraftnät att den tillgängliga effekten i vinter i elområde fyra bara är 54 MW vindkraft. Man bedömer att tillgängligheten mitt i vintern är sex procent av den installerade effekten.

Branschföreningen Svensk Vindenergi bedömer att den installerade effekten i Sverige ökar med 33 procent i år och 26 procent 2012.

Kraftvärme
I en färsk undersökning görs bedömningen att elproduktionen i kraftvärmeverk totalt sätt i landet kommer att öka med drygt tio procent de närmaste tio åren. Om det leder till tio procents ökad effekt i elområde fyra innebär det att effekten från kraftvärme skulle öka med ca 100 MW – utöver det industrin själv gör av med – från nuvarande 935 MW (enligt SVKs effektprognos).

När det gäller kraftvärme är Filbornaverket i Helsingborg ett exempel på nyinvestering. Det byggs av Öresundskraft och ska vara i full drift 2013. Där ska sorterat avfall bli el och fjärrvärme och eleffekten beräknas till 17 MW.

Gasturbiner
Öresundsverket invigdes 2009 men det finns för närvarande inga planer på ny elproduktion genom gasturbiner.

Kärnkraft
Även om regeringen öppnat för ny kärnkraft på de platser där de befintliga verken ligger, så gäller det inte Barsebäck som är nedlagt.