DEBATT
Effekttariffer kan vara inte bara obegripliga och orättvisa utan även ineffektiva, skriver entreprenören Gunnar Rodin. Arbetet som åläggs kunden för att hålla ned avgiften är meningslöst menar han, baserat på egna erfarenheter.
Den 13 mars beslutade regeringen att ta bort kravet på effekttaxor även om det är tillåtet att ha kvar dessa. Det är bra även om det finns risk att vissa bolag behåller taxorna. Det är olyckligt då i alla fall vissa varianter inte bara är obegripliga och orättvisa utan även är ineffektiva.
Bild: Om jag och mina trettio närmsta grannar tvättar eller dammsuger lite slumpvis över dygnet spelar det ingen roll för nätbelastningen om just jag tvättar och dammsuger samtidigt, menar skribenten. Foto: Electrolux.
Som exempel kan jag ta Nacka energis effekttaxa som jag har personlig erfarenhet av. Den baseras på effekten i snitt över varje timme, dygnet runt och året runt. Avgiften beräknas på medelvärdet av de tre högsta värden varje månad och är för närvarande 56 kr per kW plus moms. På månadsräkningen anges de tre timmar som hade maxförbrukning och hur stor den var. Såvitt jag förstår har många nätbolag infört liknande taxor.
Taxan är inte lätt att förstå om man inte har ordentlig koll på skillnaden mellan effekt och energi men hur många har det? Hur det sedan är tänkt att man skall hantera informationen på räkningen är obegripligt. Avsikten är naturligtvis att man skall jämna ut förbrukningen på något sätt. När man får räkningen i slutet av månaden framgår det vilka tre timmar som hade den högsta förbrukningen förra månaden men det är nog få som håller reda på vad man använde för elapparater timme för timme för en månad sedan. Till och börja med gjorde jag ett försök men gav snart upp. Man kan förstås strunta i informationen på räkningen om hög förbrukning och allmänt försöka låta bli att dammsuga samtidigt man kör diskmaskinen eller lagar mat.
Vad värre är att allt arbete som åläggs kunden för att hålla ned avgiften är meningslöst. Jag kan inte se att effekttaxan gör någon nytta. (Jag talar här endast om lägenhets- och villakunder. Situationen för storförbrukare kan vara annorlunda). Huvudtanken med effekttaxan är att styra bort förbrukningen från den eller de timmar när förbrukningen är högst.
Men det som är viktigt är inte hur jag som enskild konsument agerar utan hur vi agerar som kollektiv. Om jag och mina säg trettio närmsta grannar tvättar eller dammsuger lite slumpvis över dygnet spelar det ingen roll för nätbelastningen om just jag tvättar och dammsuger samtidigt. Sannolikheten att vi alla gör det samtidigt är försvinnande liten. Vad som påverkar är sådant där förbrukningen tenderar att samvariera i tid mellan användarna t.ex. vid matlagning eller laddningen av elbilar. Men det är inget den enskilda brukaren har kunskap om och och elräkningens uppgifter om brukaren egna effektuttag ger ingen vägledning. Det är nätägaren som har den kunskapen och det är nätägaren som kan styra förbrukningen.
En annan aspekt av meningslöshet är att Nackas effekttaxa gäller även nätter och sommartid när nätet har låg belastning. Varför skall man anstränga sig att utjämna förbrukningen då? Man lär aldrig få maxeffekt under vår, sommar eller höst. Som taxan är utformad var jag tvungen att betala några hundra kronor extra om jag satt på bastun en kall dag i juni. Varför?
Till detta kommer att det ju redan finns en effekttaxa nämligen den som bestäms av huvudsäkringarna. Om man vill öka sin säkring måste man ofta kontakta elbolaget som undersöker att det lokala distributionsnätet klarar den ökande belastningen. Detta är rimligen tillräckligt för att det inte ska bli överlast på lokala nätet.
När jag skriver att taxan är orättvis tänker jag bl.a. på de villaägare som har värmepumpar som inte är varvtalsreglerade. De reglerar genom växla mellan av och full effekt vilket gör att toppeffekten blir ungefär lika hög hela året den tid de överhuvud taget är på. Resultatet blir att dessa villaägare får i stort sett samma effektavgift hela året utom sommaren trots att deras energiförbrukning varierar kraftigt. Det är orimligt eftersom belastningen är slumpmässig och kommer jämna ut sig högre upp i nätet.
Om man vill styra förbrukningen till vissa tider är det väsentligt enklare att använda timtaxa för energiförbrukning. Det är nätägaren som känner till effektvariationerna i nätet. Vanligt är att man skiljer mellan å ena sidan höglasttid som gäller dagtid på vardagar under vintern och å andra sidan övrig tid. Det finns inget som hindrar att man tillämpar en mer differentierad uppdelning eftersom alla kommer få timavläsning. Den kommer styra förbrukningen utan att kräva att konsumenterna skall försöka göra omöjliga och meningslösa optimeringar på hushållsnivå. Optimeringar som inte leder till jämnare förbrukning på en aggregerad nivå.
Mats Nilsson påpekar i sin artikel den 17/11 här på SO att forskningen visar att effektavgift inte påverkar förbrukningen. Det är närmast självklart om man tänker ur ett användarperspektiv. Det rimliga vore att regeringen tar bort effekttaxan helt. Annars är risken att nätägarna trots alla dess brister låter den vara kvar som ett bekvämt sätt att få in mer pengar. Regeringen talar även om att utreda alternativa utformningar. De må de göra med det är svårt att se att de kan hitta någon begriplig och meningsfull variant.
5 Kommentarer







5 Kommentarer
Dietmar Gleich
17 april, 2026: 8:14 e mEn kompromiss skulle kunna vara att passiva kunder fortsättningsvis betalar en fast månadsavgift baserad på säkringsstorleken, medan aktiva kunder får möjlighet att välja en dynamisk prissättning av elnätet. Eftersom valet är frivilligt bör nätägaren ha möjlighet att tillämpa olika prissättning i olika delar av nätet. Det gör det möjligt att ta ut avgiften där och när trängseln i nätet är som störst.
SvaraDet skulle motsvara situationen inom elhandeln: man kan välja ett fast pris, som vanligtvis är högre, eller ett dynamiskt pris som är lägre om man som kund är aktiv.
Thorstein Watne
17 april, 2026: 8:52 f mDet Gunnar Rodin pedagogiskt tar upp är den sammanlagring som uppstår mellan flera elanvändare. Då elanvändarna inte har sina maxeffekter samtidigt blir den sammanlagrade maxeffekten lägre än summan av elanvändarnas enskilda maxeffekter.
I dagens säkringstariffer beaktas detta genom att en del av elnätets kapacitetskostnader tas ut via nättariffens energiavgift.
När det nu ska göras en översyn av effekttariffernas utformning bör sammanlagringen beaktas. Detta gäller särskilt effekttariffer för mindre kunder, hushåll och mindre företag med huvudsäkring 16 – 25 A. Detta omfattar omkring 95 % av alla abonnemang.
För dessa kunder kan ett alternativ vara att man behåller en relativt hög energiavgift men gör den tidsdifferentierad. Kunderna får då incitament för lägre kostnader genom att minska eller flytta elanvändning utan att enstaka missar kostar särskilt mycket. Norrtälje har presenterat en intressant modell för en sådan starkt tidsdifferentierad energiavgift.
En annan intressant väg är E.ON:s förslag till effekttariff med ett högsta effektvärde från varje dygn. Även denna ”snällare” effektavgift ger kunderna incitament utan orimliga konsekvenser av enstaka missar.
Jag tror att vi behöver någon ny typ av nättariffer även för mindre kunder men vid kommande översyn gäller det att hitta en rimligare metod som ger incitament men undviker orimliga konsekvenser.
Svaramats nilsson
17 april, 2026: 7:57 f mhear, hear!
SvaraAndré Nilsson@mats nilsson
21 april, 2026: 7:19 e mPersonligen hade jag kategoriserat det ganska så enkelt.
Allt under 5MWh årsförbrukning spelar effekten ingen roll. Lägenhet. bostadshus eller sommarhus.
5-15MWh så hade jag räknat antalet timmar som effekten går över ett visst tröskelvärde på årsbasis. Ja, detta tröskelvärde och antalet timmar hade behövt fastställas för varje bostadsområde. Helt enkelt utifrån hur kraftfullt nuvarande nät är relativt förbrukningen.
15MWh+ för privathus hade jag haft ett annat tröskelvärde och ett annat antal timmar som detta tröskelvärde ska passeras.
Dvs allt detta är brutto vad man köper från nätet. Att exportera så man får "lägre netto" är något som fördyrar för nätet. Egenprodukt och egenförbrukning belastar inte omedelbart nätet mer än att övriga elkunder subventionerar den användaren.
Export till elnätet ska vara billigt när efterfrågan är hög och produktionen liten. Sedan ska det vara svindyrt när efterfrågan är låg och tillgången extremt hög. I realiteten så konkurrerar solceller med industrisemestern och med vårfloden. Samhällsnyttan av 1 kWh solcell från privathushåll som behöver exporteras till utlandet på sommaren är negativ. Vill någon ladda batteri via elnätet så kommer det inkludera mot tröskelvärde och antalet timmar. Nätet skiljer inte på om det är ladda en elbil, förbrukning eller ladda ett hembatteri. 1kW är 1kW för nätet oavsett.
SvaraSune Arpteg
16 april, 2026: 10:22 f mAtt behöva förstärka kabelarea i regionnät och stamnät för kollektiva samverkande enstaka effekttoppar blir en onödig kostnad för nätägare och de drabbar då även elförbrukarna på något sätt. För elförbrukare finns ett bekvämt och tvingande sätt att hindra effekttoppar genom att installera inställbara effektvakter, flera st vid behov. Då måste elförbrukarna ta ställning till hur och när man ska lägga sina högeffektförbrukare. Förslag: Nätägaren borde subventionera installation av effektvakt för de som behöver detta efter ansökan. Effektvakt är bättre än att säkra ner.
Svara