DEBATT
Det finns ett tydligt samband mellan högre elpriser och minskad sysselsättning, skriver elmarknadsanalytikern Mats Nilsson. I södra Sverige slår det hårdare eftersom fler arbetstillfällen är koncentrerade till elintensiva branscher och eftersom kostnadsnivån redan är hög. Vi behöver en långsiktig strategi där energiförsörjning, industriell utveckling och arbetsmarknadspolitik hänger ihop, menar han.

När Hylte Paper i Halland tvingades varsla 60 personer var det en direkt följd av elpriserna. Vd Roger Bergström var tydlig: hade bruket legat norr om Gävle hade elkostnaderna varit 200 miljoner kronor lägre per år. Det hade kunnat rädda jobben. Nu förlorande en femtedel av personalen jobben.

Bild: Elen är dyr för papper tillverkat i södra Sverige, påpekar debattören. Foto: Hylte Paper.

Företag som detta är bara ett exempel på vad som händer när skillnaderna mellan landets fyra elområden består. Resultat från både svenska och europeiska studier visar på ett tydligt samband mellan högre elpriser och minskad sysselsättning. När elpriset stiger med tio procent minskar sysselsättningen med omkring en procent. I södra Sverige slår det hårdare eftersom fler arbetstillfällen är koncentrerade till elintensiva branscher och eftersom kostnadsnivån redan är hög.

Konsekvenserna syns inte bara i industrin. Transportföretag, livsmedelsproduktion och delar av handeln påverkas när elkostnaderna stiger. Småföretag som annars skulle vågat anställa en eller två personer skjuter på planerna. Kommuner som tidigare haft en stabil arbetsmarknad börjar se arbetslösheten stiga.

Samtidigt flyttar investeringar dit elen är billigare. Nya etableringar hamnar i norra Sverige och redan befintliga verksamheter kan välja att expandera där. Det är ett långsamt men påtagligt välståndsläckage. Skatteintäkter, jobb och tillväxt rinner bort från södra Sverige.

Rapporten om sydsvensk konkurrenskraft visar att regionen redan halkat efter i BNP per capita och produktivitet. Arbetsmarknaden präglas av en kombination av hög arbetslöshet och matchningsproblem. Elprisfrågan riskerar att låsa fast detta mönster. När ny kapacitet i elnätet dröjer och energipolitiken saknar samordning med näringspolitiken blir möjligheterna till nyindustrialisering små.

I ett internationellt perspektiv förlorar vi dessutom mark. USA:s industripris på el låg 2024 på cirka 36 euro per megawattimme. I EU var det tre gånger högre. Sverige hade länge ett kostnadsförsprång tack vare fossilfri elproduktion, men i dag ligger södra Sverige på nivåer som gör att vi närmar oss konkurrenterna i pris. Skillnaden är att flera av dessa länder erbjuder kompensationer och industristöd som mildrar effekten.

Frågan handlar därför inte bara om rättvisa mellan norr och söder. Den handlar om Sveriges förmåga att hävda sig i den globala konkurrensen. Ett sätt att börja är att slå samman elområden för att minska prisskillnaderna. Det skulle göra kostnadsnivåerna mer förutsägbara och ge företag i söder en chans att konkurrera på lika villkor.

Men vi måste också tänka längre än så. Vi behöver en långsiktig strategi där energiförsörjning, industriell utveckling och arbetsmarknadspolitik hänger ihop. Annars är risken att fler företag går samma väg som Hylte Paper. När den sydsvenska motorn stannar tappar hela landet fart.