– Fjärrvärmebranschen behöver verkligen fundera över tillgången på bioråvara. Den svenska fjärrvärmesektorn har gått från fossilt till fossilfritt, mycket tack vare biobränsle. Men nu kommer biobränsle att vara från hårdvaluta i en rad andra branscher. Dessutom är den ifrågasatt i olika EU-länder, säger Europaparlamentariker Emma Wiesner (C). Men den värsta striden kring biobränsle i EU är över, menar hon.

Nära 47 procent av den svenska fjärrvärmens bränslemix kommer från biobränsle. Det handlar om delar från skogen som ingen annan vill ha, som grenar och toppar (grot), spill från träindustrin eller träavfall. För fjärrvärmeföretagen är biobränsle därmed viktig, men att förbränna biobränsle är ifrågasatt från flera europeiska länder.

Kritiken mot att använda bioenergi har pågått under flera år i EU. Det blev extra tydligt under förhandlingarna av Förnybarhetsdirektivet (RED III), som en del av EU:s ”Fit for 55”-paketet.

– EU-parlamentet röstade under hösten 2022 igenom ett förslag till Förnybarhetsdirektivet, som hade en väldigt snäv tolkning av vilken slags biobränsle som skulle få användas till energiproduktion. Det landade väldigt galet, bland annat skulle grot inte få klassas som hållbart bränsle, säger Emma Wiesner.

– Via ministerrådet lyckades vi som vill att grot ska kunna användas till bioenergi få accepterande inställning mot grot och restprodukter från skogsbruket, som gör att de inte klassificeras som ohållbara. Dessa biobränslen kommer därmed att få användas till energiproduktion, under förutsättning att det inte finns någon industriell tillämpning, säger hon vidare.

Detta kallas kaskadprincipen, vilket innebär skogsråvaran ska användas i en hierarkisk ordning. I första hand ska skogsråvaran användas till produkter med lång livslängd som exempelvis möbler. Därefter ska träet återanvändas och sedan återvinnas. Slutligen, när träet inte längre är lämpligt för återvinning, kan det energiåtervinnas för att producera värme eller/och el. Så här fungerar det redan i Sverige och det är betalningsviljan som i hög grad styr användningsområdena.

Nu ska Förnybarhetsdirektivet implementeras och även om den slutliga överenskommelsen var bra för svenska energibolag, så är förändringar att vänta menar Emma Wiesner.

– Den värsta striden kring biobränsle i EU är över, men det här är en del av en mycket större debatt, där vi kan se att många i Europaparlamentet är oerhört kritiska mot bioenergi. Det är ju ett större problem, säger Emma Wiesner.

Det främsta argumentet mot bioenergi är att det ger utsläpp av koldioxid vid förbränning och att det inte alltid balanseras på ett effektivt sätt genom nyplantering av träd eller genom CCS, utan leder till ökade koldioxidutsläpp. Här menar Emma Wiesner att det beror på hur man ser på ett träds livscykel och att det är viktigt att se det ur ett skogsbruksperspektiv – så som vi i Sverige ser det – då har man planerat skog, denna skog tar upp koldioxid och senare i kedjan när det eldas upp så orsakar det ett utsläpp, men då blir det plus minus noll vad gäller koldioxidutsläppen.

Den negativa bilden av att använda bioenergi handlar också om att skogen ska vara en kolsänka för att vi ska klara klimatmålen och därmed inte ska avverkas i så hög utsträckning. Det handlar även om att skogen behöver ha en högre biologisk mångfald och måste vara utformade på ett annat sätt för att klara det klimatförändringarna.

Emma Wiesner tycker att för skogsrika länder – som exempelvis Sverige och Finland – är det bra att använda rester från skogsbruket till energiproduktionen, men pekar på att det inte behöver vara en bra lösning för länder utan mycket skog som måste importera allt biobränsle.

– Det finns länder i EU som anser att en konvertering till bioenergi kommer att bygga på storskalig ohållbar import med exempelvis pellets från Kanada och vill lagstifta för att undvika detta, säger hon och fortsätter:

– De är oroliga för att bli beroende av sådan import och då vill man begränsa möjligheterna med all bioenergi. Det skulle påverka ett land som Sverige där bränslet bygger på restprodukter från skogen. Lägger du EU-lagstiftningen på övergripande och fel nivå så kan det påverka Sverige negativt.

Emma Wiesner pekar på att utöver EU:s syn på biobränsle, så kommer det ske en stor förändring vad gäller tillgången på bioråvara för fjärrvärmeföretagen. Nu behöver alla sektorer ställa om från fossilt till fossilfritt för att klara klimatkrav och där blir bioråvara i många fall avgörande för att klara dessa. Det handlar om en rad branscher som vill använda bioråvara, exempelvis kemiindustrin, textilindustrin och till nya användningsområden som gröna bränslen till flyg och sjöfart.

– Detta är sektorer som kommer att kunna betala bra för bioråvara. Konkurrensen om biomassa kommer därför att bli stenhård.

– Enligt JRC, som är EU-kommissionens forskningsorgan, kommer bioenergisektorn att krympa, just för att betalningsviljan helt enkelt är för låg hos energibolag. Det är ju en utmaning för fjärrvärmesektorn, säger Emma Wiesner.

Hon tycker därför att det är viktigt att energiföretag har en aktiv dialog med skogsbolag, för att få ut mer grot. Hon anser också att mer fjärrvärme behöver komma från restvärme, även om det är lägre temperaturer.

– Jag tror även att avfallsförbränning kommer att fortsätta vara viktigt, men då kommer det att krävas CCS för vi kan inte fortsätta att släppa ut koldioxid från den plast som förbränns i avfallet.

Emma Wiesner ser också att det blir viktigt att installera bio-CCS och att energiföretagen får betalt från sina kunder för dessa minusutsläpp.

– Nu har EU skapat världens första lag för koldioxidcertifikat för bio-CCS och negativa utsläpp och betalningsviljan är hög. Det ser vi hos bland annat företag som Microsoft eller Airbus, som vill köpa negativa utsläpp för att kompensera för utsläpp de har i sin produktion

– Bio-CCS bidrar till klimatnytta och kan också bidra till att öka acceptansen för bioenergi. Just att det finns en hög acceptans för bioenergi ska inte underskattas, avslutar Emma Wiesner.