När nätägare, myndigheter, kommuner och industrin möts ska elektrifieringen räddas av mer samverkan. Flera regioner har byggt upp nya arenor för bättre planering och med målet att korta ledtider. Det handlar både om nät och om ökad regional självförsörjning av elproduktion.

Trenden växer över hela landet. Idag jobbar nätägare, länsstyrelser, regioner, industrin, elproducenter, kommuner och många andra aktörer tillsammans i nya samverkansformer. Regional samverkan kortar ledtider och höjer allas kunskap om elektrifiering.

– Väldigt många saker måste framöver hända samtidigt, säger Viktor Walter, regionutvecklare Energisystem med ansvarsområde elnät på Västra Götalandsregionen och projektledare för samverkansforumet ACCEL. Efter att kraftnätets effektbehov tidigare hade missbedömts växte behovet av en gemensam arena för analyser, samsyn och olika aktörers berättelser.

Sedan avregleringens början och Svenska kraftnäts födelse på 1990-talet har kraftsystemets aktörer byggt upp sina planeringssystem i vertikala byråkratiska strukturer där man tenderar att endast se nätutvecklingen i egen kontext med egna särintressen i fokus. Myndigheters integritetsbehov och industrins hemligheter kring affärsutveckling och framtidsplaner är en av många utmaningar på de nya arenorna.

Alla ska med
Återkommande nätverksmöten hålls idag på olika nivåer, från strategiska sammankomster med landshövdingar, regeringsrepresentanter och industriledare till mer praktiska träffar med tillståndsgivare och beredare böjda över samma karta. Senast i raden av regionala samverkansarenor är REST (Regionalt Elförsörjningsforum i Stockholms län).

Där har Region Stockholm och regionens Länsstyrelse tillsammans med Ellevio, Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution, Stockholm Exergi, Energimyndigheten och Svenska kraftnät identifierat vilka insatser som krävs (pdf) för att möta upp elektrifieringen i Stockholm. Först var AGON i Norrbotten som senare inspirerade ACCEL i Västra Götaland, båda med Svenska kraftnät som aktiv deltagare och medarrangör.

Skåne tog täten
Skåningarna visade tidigt vägen till det nya samverkansparadigmet. Redan 2018 började man känna av effektbristen och 2021 startade Region Skåne Effektkommissionen. Här samverkar Länsstyrelsen, många kommuner, Sydsvenska Industri- och handelskammaren samt regionens energi- och nätbolag inklusive regionnätsägaren Eon.

Hösten 2023 presenterades en färdplan med målet att öka Skånes självförsörjningsgrad från dagens 15 procent till minst 50 procent 2030, en ökning från dagens installerade effekt på 1000 MW till 7835 MW. För at nå dit krävs en mångdubbel elproduktion från kraftvärme, vindkraft och gasturbiner, men också batterilager. På längre sikt tillkommer havsvindkraft, vätgas och kärnkraft.

El eller nät i teorin
Scenariot känns igen i Västra Götaland. I ACCEL är självförsörjning en mycket aktuell fråga då regionens runt 30 procents egen elproduktion kommer att sjunka neråt tio procent efter att Svenska kraftnäts kommande kraftledningar har driftsatts. I sin presentation av den nya nätutvecklingsplanen påminner man också om att ”det krävs mer än ett kraftigt utbyggt stamnät för att möta effektbehoven”.

Problemet är dock, menar Viktor Walter, att effektbehovet med råge överstiger både tillgänglig nätkapacitet och allt ”inom överskådlig tid inplanerat elnät”. Idag kommer 6 TWh från inhemsk västgötsk elproduktion men behovet är minst det tredubbla, uppåt 20 TWh. Självförsörjning blir då ”en teoretisk frågeställning” så länge där finns varken el eller elnät så det räcker, något Second Opinion tidigare har skrivit om.

Planeras för lite nät?
– Och då pratar vi ändå bara om ett kortsiktigt behov till 2030. På lite längre sikt behövs minst lika mycket till, och det är el som måste hämtas in utifrån, säger Viktor Walter. Det stämmer att kampen om elen också ökar på andra sidan länsgränsen men det resonemanget leder bara fram till slutsatsen att rikspolitiken genast måste godkänna mer havsbaserad vindkraft längs Västkusten, menar han.

– Elektrifieringen kommer kräva betydligt mer elnät än vad som idag planeras oavsett varifrån elen kommer, säger Viktor Walter. Därför behövs inte bara mer elnät i länet utan också fler elledningar från andra sidan länsgränsen.

Tidsgräns för beredning
– Tillståndsgivande för kraftledningar behöver tydligare deadlines så inte beslutsprocesserna fastnar. Regeringen borde kunna sätta tidsgränser för beredning av kraftnät liknande dem man har för vindkraft till havs, säger Viktor Walter.

Nu är det absolut saker på gång, menar Viktor Walter, till exempel uppgraderingen av 400 kV-ledningen från Hallsberg som har fått ny prioritering, inte att förglömma Karlstadbenet i NordSyd-paketet, men det räcker inte.

Träffades och signerade
Nyckeln till alla fastlåsta positioner är att umgås. I Norrbotten samlade AGON för ett tag sedan Letsi–Svartbyn- projektets nätverk till en workshop. Den stora 400 kV-ledningen ska dras från kraftstationen i Letsi via Boden och ner till Luleå, och projektets mål är att halvera ledtiden till 7 år från processtart till driftsättning.

Nu ville man pressa gränserna för praktisk samverkan och bjöd in projektets medarbetare till en gemensam arbetsdag. Runt femtio personer träffades och kunde tillsammans rulla ut kartor över ledningssträckan och diskutera hinder och lösningar på plats.

De inbjudna hade med sig relevanta dokument och remisser som annars brukar skickas fram och tillbaka i långa processer, så nu kunde man remittera och signera direkt. Det jobbet som vanligvis tar flera år kom man väldigt långt med bara genom att samlas i ett rum under en dag. Driftsättning av Letsi–Svartbyn kan därför ske 2028, betydligt tidigare än planerat.

Glöm inte kommunerna
Elektrifieringens lösningar ligger dessutom i samspelet mellan rikspolitiken och de lokala initiativen, påpekar Fredrik Dolff, regionutvecklare Energisystem med ansvarsområde energi på Västra Götalandsregionen. Idag kan han se hur samverkan och nätverkande ger effekt på kommunal nivå, åtminstone i sammanträdesrummen.

– Intresset från kommunerna har svängt. Om man tidigare nästan ointresserad letade fram ett hörn vid kommungränsen till den som ville bygga vindkraft så är man idag mycket mer proaktiv, säger Fredrik Dolff.

För kommunal inspiration har Länsstyrelsen i Västra Götaland därför upprättat ett startpaket med planeringsstöd till dem av regionens kommuner som vill undersöka egna förutsättningar för ökad elproduktion och -distribution. Det har regeringen låtit sig inspireras och gett Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götaland uppdraget att ta fram en handlingsplan med metodstöd för kommunal energiplanering. Enligt energiminister Ebba Busch kan erfarenheterna från Västsverige ”komma till nytta i andra delar av landet”.