Den finska energibranschen vill se en mer integrerad svensk-finsk elmarknad, vilket kräver nätinvesteringar i Sverige. ”Det helt överskuggande problemet är att stora prisvariationer och stora prisskillnader mellan små områden tar död på marknaden för elkontrakt, hjärtat för en fungerande elmarknad”, framhåller vd:n för Finnish Energy Jukka Leskelä, och varnar för att det tvärt om leder till lägre investeringar.

Otillräckliga kraftnät kostade i fjol de svenska elkonsumenterna 69 miljarder kronor i extra elkostnad, enligt Svenska kraftnäts senaste årsredovisning. Det motsvarar 14 000 kronor per svenskt hushåll. Den extra elkostnaden uppstår ”när transmissionsnätet inte kan överföra all den el som efterfrågas” mellan olika elområden, förklarar Svenska kraftnät. ”Det är något av en paradox att Svenska kraftnät får ett gigantiskt miljardtillskott bara för man inte kan leverera det marknaden efterfrågar”, säger Jukka Leskelä, VD för finska energisektorns branschorganisation (Energiateollisuus).

”Sverige måste sikta på att investera bort flaskhalsarna och därmed få bort en stor del av de stora prisskillnaderna mellan olika elområden”, det är vad som behövs för att möta utmaningarna på elmarknaden och få en fungerande marknad för elkontrakt ”, framhåller Jukka Leskelä för Second Opinion. I förlängningen ser han Sverige och Finland som en gemensam elmarknad med ett elpris som mestadels är lika.

Bild: Svenskt och finskt elpris borde mestadels vara lika, menar Jukka Leskelä, VD för finska energisektorns branschorganisation.

Sverige är tillsammans med Danmark och Norge ett av få länder i Europa som är uppdelat i flera olika elområden med separata elpriser. EU´s största medlem, Tyskland, liksom Finland och Frankrike har inte infört olika elområden.

Jukka Leskelä har tidigare i finska Hufvudstadsbladet kritiserat Svenska Kraftnät för att ha ett så undermåligt kraftnät att det inte kan ta emot mer än små mängder el från Finland, Danmark och Europa när det är brist i Sverige. Sverige har nästan kroniska begränsningar på sin elimport, framhöll han för Hufvudstabladet.

De 69 miljarderna till Svenska kraftnät ”är egentligen ett uttryck för värdet på bristen i nätkapacitet”, förklarar Jukka Leskelä, och det är enligt EU-förordning meningen att de pengarna ska användas för att bygga bort kapacitetsbristen, tillägger han.

Av de 69 miljarderna har dock bara 0,5 miljarder använts för investeringar i elnätet under 2022, medan 23 miljarder gått tillbaka till kunderna i form av elstöd och tariffreduktion. ”Elstöd till kunderna är förståeligt, men fortfarande behövs investeringar i nätkapacitet”, säger Jukka Leskelä.

Till fjolårets flaskhalsintäkt på 69 miljarder kan läggas de 21 miljarder som erhölls året innan och det fortsatt stora belopp som kommer in i år och närmaste år framöver. De räcker gott för att bekosta de nätinvesteringar som Svenska kraftnät planerar fram till 2030. Enligt Nordic Grid Development uppgår de till ca 100 miljarder inklusive totalt 80 mil nya ledningar med ställverk och stationer. Våra tre grannländer bygger mellan 300 och 400 mil vardera under samma tid.

Eftersom Svenska kraftnät bara använder en bråkdel av kapacitetsintäkterna för investeringar i nätet läggs de på hög. Första januari i år uppgick dessa fonderade medel till nära 66 miljarder mot 22 miljarder året innan. Eftersom Svenska kraftnät inte bygger bort bristerna i nätet kommer kunderna få fortsätta betala höga flaskhalsavgifter ”Svenska kraftnät bedömer att kapacitetsavgifterna de kommande åren med god marginal kommer att räcka till för att både täcka kostnaden för de prioriterade målen och reducera nättariffen”, heter det i årsredovisningen.

Underkapaciteten i det svenska stamnätet betyder att flaskhalsavgifterna förblir höga, att kunderna i olika elområden drabbas olika, att import vid bristläge i Sverige försvåras. Det har också betytt att det statliga affärsverket Svenska Kraftnät både 2021 och 2022 inte kunde leva upp till EU:s krav på att hålla 70 procent av sammanlänkningskapaciteten, cross-border capacity, tillgänglig för marknadens aktörer. Energimarknadsinspektionen gav Svenska kraftnät dispens för att slippa nå upp till 70 procent. Både Danmark och Finland som är beroende av ett fungerande elhandel med Sverige fick EU att stoppa fortsatt dispens för Svenska Kraftnät.

”Det stora problemet är dock inte om Finland kan exportera el till Sverige eller om Skåningarna får betala ett högre elpris än andra. Det helt överskuggande problemet är att stora prisvariationer och stora prisskillnader mellan små områden tar död på marknaden för elkontrakt, hjärtat för en fungerande elmarknad”, framhåller Jukka Leskelä.

Möjligheten att låsa in ett framtida elkontrakt är av stor betydelse för vilket elpris konsumenterna får betala. Med ett förutsägbart elpris är det lättare att finansiera utbyggnad av ny kraftproduktion och lättare för industriföretag att besluta om egna investeringar. För vanliga hushåll ger det möjlighet att teckna ett elavtal till fast pris och därmed skydda sig mot oförutsedda prisstegringar.

”Med kraftiga svängningar i elpriset är det viktigt för konsumenterna att kunna teckna elavtal med fast pris. En fungerande fastprismarknad behöver en fungerande derivatmarknad där elprisavtal kan köpas och säljas” förklarade Mats Persson, ansvarig för Fortums trading och portföljförvaltning, för Second Opinion i våras.

”Marknaden för elkontrakt blir nu bara mindre och mindre och det betyder att det blir allt svårare att skydda sig med kontrakt, vilket betyder att risken ökar för t ex investeringar i kraftproduktion, där högre risk betyder att investeringarna börjar gå ned – trots att det just är de investeringarna vi behöver”, säger Jukka Leskelä.

Producenterna behöver också kunna erbjuda fast elpris till sina kunder. I Finland har 40 procent av hushållen ett elavtal med fast pris i två år. I Sverige är vanligaste fastprisavtalet på tre år vilket knappt 9 procent av hushållen hade under juli i år enligt SCB. ”Högre risk för elpriskontrakten betyder att de också blir dyrare för konsumenten”, säger Jukka Leskelä, ”samtidigt gör de stora elprissvängningarna, orsakade av bl a flaskhalsarna i systemet, att prisrisken ökar också för de med rörligt pris”, tillägger han. 55 procent av hushållen i Sverige har rörligt elpris.

Jukka Leskeläs råd för hur den nordiska elmarknaden återigen ska kunna bli den fungerande elmarknad den en gång var är att ”investera bort de stora prisskillnaderna mellan de svenska elområdena och på sikt göra Sverige och Finland till en gemensam elmarknad där priset mestadels är lika. Det skapar förutsättningen för övergången till en klimatneutral energimarknad och därmed stora industriella investeringar. Nya elnät löser inte alla problem men de är nödvändiga för att nå elmarknadens utmaningar”.