Ett bättre integrerat kraftsystem på tvären i Norden stabiliserar elmarknaden, säkrar ländernas elförsörjning och gynnar energiomställningen, påpekar Nordisk Energiforskning som vill se mer energipolitisk dialog. – Energisektorn är det område där ett nordiskt samarbete kan skapa störst värde, säger Marton Leander Vølstad.
Nordisk Energiforsknings senaste rapport är ingen raketforskning. Den är ännu en energipolitisk väckarklocka, nu med Nordens regeringar och andra beslutsfattare som målgrupp.
Bild: Från Svenska kraftnäts karta över det nordiska transmissionsnätet som i hög grad går i nord-sydlig riktning.
Starkare kraftnät på tvären är bara en av många egentligen självklara nödvändigheter som de nordiska länderna nu måste börja ta på allvar. Ju fler överföringsförbindelser man bygger ut från Norden, som till Tyskland och England, desto fler resurser måste nordiska regeringar lägga på det egna nordiska kraftnätet. Där ligger Norden efter, något man kan passa på att resonera kring inför Nordens Dag (23/3) under Vaasa Energy Week.
Energisamarbete ökar värdet
Den energistrategiska utmaningen är att det börjar bli ganska många områden och teman som behöver dras fram i ljuset. En bra start vore om länderna började dela sin kunskap bättre, tycker Marton Leander Vølstad, forskningsrådgivare på Nordisk Energiforskning. Han är projektledare för The Nordic Energy Trilemma – Security of Supply, Prices and Just Transition som visar en del av den nordiska energigemenskapens utmaningar.
– Energisektorn är det område där ett nordiskt samarbete kan skapa störst värde. Mer nordiskt samarbete är därför en passande konklusion för en nordisk analys, säger Marton Leander Vølstad.
Marton Leander Vølstad
Varning för konflikter
Nordisk Energiforsknings rapport tar utgångspunkt WEC:s definition av det energitrilemma kring en klimatomställning med fungerande energimarknad som världen, Europa, Norden och Sverige måste ta på större allvar. Trilemmat består av hållbar omställning och fungerande elmarknad, kombinerad med kraftsystemets försörjningssäkerhet.
Till exempel håller den nordiska energirelaterade arbetsmarknaden på att kollapsa. Det finns helt enkelt inte folk som kan bygga alla projekt som politiken pratar om. Och om man ändå får några stora projekt på banan så växer det folkliga motståndet. Offentlig accept inför exempelvis kraftledningar, vindkraft och uppgradering av vattenkraft är en växande politisk nöt.
Sten i glashus
Den senaste tidens kriser orsakade av pandemi och krig har bidragit till att de nordiska länderna har återfallit till mer nationalistiska beteenden. Det borde vara tvärt om, enligt Nordisk Energiforskning, då det är nordisk gemenskap, erfarenhetsutbyte och kraftnät på tvären som långsiktigt kan bära upp omställningsprocessen och elektrifieringen.
Norden kan inte heller enkelt skylla alla marknadsmotgångar och kapacitetsbrister på ”energikrisen”, ”gasen” eller ”Ryssland”, påpekar Nordisk Energiforskning. Det finns en rad olika inhemska faktorer som tillsammans har skapat den perfekta stormen. Energikrisen beror på en blandning av marknadsstrukturer, dåligt utbyggd infrastruktur, utfasning av produktionskapacitet, infasning av intermittent produktion, obalans med efterfrågan, illa skött flexibilitet och importberoende från kontinenten där gasmarknaden havererade – bland annat.
Öppnare dialog
I sin rapport dissekerar Nordisk Energiforskning energitrilemmat i nordisk kontext, med riskanalyser och förslag till riskhantering, strategier och lösningar. Nordiska rådets vision att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region år till 2030 kräver att de nordiska länderna tar energitrilemmat på allvar, menar Marton Leander Vølstad.
– Ett bredare och djupare samarbete på tvärs av Norden ökar förutsättningen för att de enskilda länderna kommer sig bättre genom kriser eller stora utmaningar, till exempel på elmarknaden, säger Marton Leander Vølstad.
Mer kraftnät nu
– Om vi ska välja ut en huvudpoäng så är det att stärka själva infrastrukturen på nordisk nivå. Nordiska länder har ett väl integrerat kraftsystem men det måste byggas ännu starkare. En tätare integration mellan länderna är den bästa lösningen och det gynnar alla nordiska länder, säger Marton Leander Vølstad.
Nordiska länder måste börja lita mer på varandra när det gäller det gemensamma energisystemet, påpekar Marton Leander Vølstad. Ländernas regeringar och myndigheter måste vara villiga att acceptera varandras olikheter och se dem som gynnsamma för det egna nationella systemet, som exempelvis Danmarks stora satsning på vätgas. Den måste medräknas också i svensk energistrategi. På så vis kan flaskhalsarna reduceras, kraftsystemet balanseras och marknaden bli mindre beroende av importerade priser från kontinenten.
Dämpar exportångesten
– Bättre integration och mer utbyggd infrastruktur i Norden kommer att dämpa kritiken mot att kraft skickas ut ur Norden och höga priser kommer in, säger Marton Leander Vølstad.
Nu står Norden inför stora utbyggnader av havsbaserad vindkraft i både Nordsjön och Östersjön. Se då till att bygga upp ett ännu starkare kraftnät på tvären av Norden, inklusive Danmark och Finland, menar han. Förutom att leverera mer förnybar kraft till Europa så finns här också en gyllene möjlighet att stärka upp den nordiska gemenskapen.
Krisernas verktyg
– Norden saknar idag goda verktyg för flera av de stora utmaningar som ländernas energiomställning står inför. Vi måste lära oss av varandras goda exempel och bli snabbare på att hantera olika frågor gemensamt, säger Marton Leander Vølstad.
* * *
Politikens dilemma: Norden står framför ett växande energipolitiskt trilemma. Nordisk Energiforskning har publicerat rapporten The Nordic Energy Trilemma – Security of Supply, Prices and Just Transition som identifierar energiomställningens risker och möjligheter. Nordisk Energiforskning med huvudkontor i Oslo är Nordiska Ministerrådets institution för nordisk energiforskning och policysamarbete. På Vaasa Energy Week sker en live presentation onsdag 22 mars 2023.
9 Kommentarer
9 Kommentarer
Nils-Åke Sandberg
24 mars, 2023: 1:47 e mVisst syns det att exportlinorna i öst-väst behöver utjämnas internt i Sverige, man har knutit ihop exporten på kortaste vägen och inte där kraften finns. Kirchhoffs lag gäller även för högspänning. I Stockholms området finns streckade 400 kv ledningar inlagda för att by pass’a några ledningar och det antyder att Forsmark inte räcker till utan måste få hjälp från norr. Att hänga på en lina till på befintlig ledning verkar inte vara ett alternativ.
Svenska kraftnät har annons i ST 23 mars om att bygga kraftledning 400 Kv mellan Nässe (Sollefteå) och Mehedeby (Tierp) i nord sydlig riktning. Troligen ersätts gamla ledningar på 220 Kv med denna. Allt tyder på att tvärförbindelsen inte blir aktuell än på några decennium och en tvärlina skulle gå på tomgång långa perioder, inte så smart ekonomiskt sett, då klagomålen på dyra kraftledningar är framträdande.
På 80-talet bestämdes att inga nya kraftledningar skulle byggas och att vi skulle spara, men sen dess har infrastrukturen raserats och först dök Barsebäck som producent och blev förbrukare istället. Efter det har många producent block bytt till elförbrukare.
Det finns snart inget att föra över ens med tvärförbindelser om man fortsätter på den destruktiva linjen, alternativet är att ta till sig SMR: s möjligheter. Det är svårt att skala ner kärnkraft noterar jag i Nyteknik nr 5. Lokalproducerad elkraft från sopförbränning mfl verksamheter måste till, men kan resultera i att ledningar istället får plockas ner.
Fördelen med lokal produktion är den mycket högre verkningsgraden då 100 tals mil ledningar, transformeringar mm. orsakar stora förluster fram till de två hålen i väggen.
Duttproducenter (vindkraft) gör större skada än nytta då vattenkraften stängs av när det blåser för att kraften inte får plats i ledningarna. Lös det, utan nya kraftledningar. Generatorer av växelströms typ i vindkraften, skulle ge mycket mindre övertoner, nätstörningar och avsevärt mer svängmassa som gör större nytta i nätet, det bör man tänka på då även vindkraften är gammal och måste ersättas den också. Annars måste svängmassa installeras i form av en tung nyttofri motor, som tar energi från nätet.
SvaraBo Nilsson
21 mars, 2023: 9:41 f mVarför pratar vi fortfarande om stora havsbaserade vindenergi parker när de som byggts hittils inte är långsiktigt ekonomiska??? De Engelska försöken ger bra vägledning om ekonomin på sikt.
Svarahans nilsson@Bo Nilsson
21 mars, 2023: 5:17 e mHela england kan inte ha fel, påstår du att offshore vind inte är lönsamt eller? här har du en ingång spendera några minuter där
https://www.bbc.com/news/explainers-60945298
SvaraUWb@hans nilsson
22 mars, 2023: 11:28 f mFast där står i princip bara att UK planerar att bygga ut havsbaserad vind kraftfullt och att den är mer kostsam än landbaserad vind samt har det kända problemet med varierande produktion.
UK satsar på gas och kärnkraft också och det återstår att se vad som blir den slutliga mixen. Ju mer vind, desto högre grad av kannibalism = om de flesta producenter producerar mer än vad som behövs, då sjunker priset mot noll kronor vilket gör att man inte får täckning för sina produktionskostnader. När det å andra sidan är brist på el gynnas enbart de som kontinuerligt kan producera el, som gaskraft och kärnkraft, vindproducenterna har låga produktionsvolymer och har svårt att täcka upp sina förluster från överproduktionen.
Svarahans nilsson@UWb
22 mars, 2023: 3:15 e mBra då står investerarna på kö för att bygga gas och kärnkraft i England, toppen och ingen vill satsa på vindkraft för det är olönsamt, you do you
SvaraJohan Montelius@hans nilsson
22 mars, 2023: 3:27 e mHans –
I Storbritannien så byggs havsbaserad vindkraft där producenterna bjuder med ett fast pris. Det betyder att de får betalt oavsett vad priset är när det blåser (och priset går mot noll). De får naturligtvis även betalat när de ombeds stänga ner produktionen när nätet inte kan hantera mera el.
Här är en rätt noggrann genomgång om kostnaden för vindkraft:
https://www.youtube.com/watch?v=x5mXkYcuzWs
hoppa fram till 25 min och lyssna på hur Gordon Hughes bedömmer havsbaserade vindprojekt.
Svarahans nilsson@Johan Montelius
23 mars, 2023: 11:01 f mLyssnade men vid 26 minuter sa han att landbaserade vind var en ”mature technology” ledde han engelsk bilindustri under 60-talet? Men den gode professor Gordon tycks vara en välkänd vindkraftsmotståndare och original artikeln vi kommenterar är inte om vindkraft utan Bo N. tog upp det och då jag vet att vindkraft i England är en framgångshistoria ville jag bara korrigera, fel av mig, men ingen som håller i pengarna i England verkar ha lyssnat på Hughes så varför ska vi bry sig om hans vindkraftshat här, låter det bero nu, alla gör och tycker som de vill.
SvaraFör övrigt så verkar England ha gått på linjen med strike price, många länder har gjort det andra inte. Strike price för kärnkraft verkar vara det dubbla mot vindkraft, framgångsstrategi, nja vet inte.
Johan Montelius@hans nilsson
25 mars, 2023: 7:40 f mHmm, så din strategi är att delar upp värden i välkända vindkraftsmotståndare, som man inte skall lyssna på, och förespråkare, som man ska lyssna på? Varför inte lyssna på argumenten? Vad gäller Gordons uttalande om en mogen industri så pekar han på att den är mogen och inte kommer att bli mycket billigare dvs om man hoppas på att kostnaderna skall halveras för underhåll så hoppas man på lite väl mycket. Lyssna på argumenten som Gordon har, han har siffror som stödjer hans ståndpunkt.
Vad gäller sk. ”strike price” och det pris som t.ex. Hinkley Point C lyckades förhandla till sig så var det just med argumentet att det var det priset som gavs till den vindkraft som byggdes. Hinkley Point C fick ett pris på ca 1400SEK/MWh under 35 år vilket kanske kommer bli den bästa affär de brittiska konsumenterna gjort då priset under de senaste åren legat långt över detta. Efter de 35 åren kommer kraftverket att leverera el i ytterligare åtminstone 25 år (kommer med all säkerhet att förlängas med ytterligare 20 år).
SvaraThomas Fogelberg
21 mars, 2023: 8:35 f mJag har tidigare i kommentarer på Second opinion lyft behovet att nu engagera Nordiska Ministerrådet på ett djupare sätt i elsystemfrågorna i Norden. Det är bråttom med de övergripande frågorna och ge det nordiska elsystemet ett mycket mer tydligt fokus. Det senaste från IPCC kan inte vara tydligare.
SvaraMan kan börja med att ändra namnet Nordic Energy Research till Nordic Electricity Research.
Alla bör idag förstå dilemmat i Norden men det hindrar inte att Nordiska Ministerrådet tar i de svåra strategiska frågorna och lyfter ut gas, olja och de maritima transporterna och enbart sysslar med den fossilfria elproduktionen och elöverföringen inom Norden och till andra EU länder. Norden kommer att vara EUs största exportör av fossilfri el för många år framåt.