Mönstret för elflödena i Europa förändrades dramatiskt under 2022, framför allt till följd av stillastående franska kärnkraftverk, framgår av statistik sammanställd av den danske energinestorn Paul-Frederik Bach. Utvecklingen visar, säger han, att det europeiska elnätet framöver måste ha förmåga att klara väldigt olika flödesmönster.
Paul-Frederik Bach har under ett långt yrkesliv arbetat med fokus på planering och uppbyggnad av robusta elnät, bland annat som chef för elsystemet i Västdanmark. Som pensionär upprätthåller han en innehållsrik sajt där han sammanställer statistik om elproduktionen och elanvändningen i ett internationellt perspektiv, inklusive Sverige.
I sin nyaste bloggpost uppmärksammar han den dramatiska förändring som under fjolåret sågs i fråga om flödesmönstret i det europeiska elnätet. Här är hans sammanställning, baserad på data från ENTSO-E:
Det mest slående är att Frankrike från storskalig nettoexportör av el, 43 TWh under 2021, i fjol gick till att vara nettoimportör av 16,2 TWh – en förändring på hela 59,2 TWh. Huvudsaklig anledning var att en stor del av landets kärnkraftsreaktorer under året stod stilla.
För överraskningar i motsatt avseende stod Storbritannien-Irland och Spanien, som båda vände nettoimport till nettoexport. Storbritannien-Irland från en import 26,4 TWh till export 4 TWh, Spanien från import 0,8 TWh till export 18,2 TWh, även detta remarkabla förändringar.
Ett mått på förändringen är att Frankrike under 2021 var Europas största nettoexportör och under 2022 näststörsta nettoimportör (17:e av 18 länder), bara slaget av den kroniska stornettoimportören Italien.
Som sammanställningen visar var Sverige med 33 TWh under fjolåret Europas största elexportör. 15,1 TWh av exporten gick till Finland, 7,5 TWh till Danmark, 5 TWh till Litauen, 3,8 TWh till Poolen och 3,1 TWh till Tyskland, medan nettoimporten från Norge var 1,4 TWh.
Paul-Frederik Bach noterar att elproduktionen från den franska kärnkraften långsamt minskat från nivån 430 TWh 2005 till 360 TWh 2021, för att sedan göra ett jättedipp ner till 278 TWh i fjol (uppskattning).
Fem huvudsakliga förklaringar finns till den franska kärnkraftsutvecklingen, enligt Bach:
– Det stora programmet (“Grand Carénage”) för uppgradering av säkerheten och förlängning av reaktordriften som inleddes 2014 och enligt plan ska avslutas 2025.
– Covidpandemin, som försinkat mycket av underhållsarbetet, ”som annars brukar förlöpa som ett urverk”.
– Upptäckten av sprickor, som på grund av korrosion uppstått i rör, vilket föranlett att tolv reaktorer släckts ner för närmare inspektion och åtgärder.
– Ogynnsamt torrt och varmt väder under fjolåret, vilket gav komplikationer i nedkylningen av en del reaktorer.
– Den till synes eviga fördröjningen av starten av Flamanville 3, högprofilerad som den tredje generationens tryckvattenreaktor, med en planerad eleffekt på 1630 megawatt.
En slående sak i fjolårets flödesmönsterförändring i Europa är det ökade nordsydliga flödet, samtidigt som överlastningen i det tyska nätet mildrades genom en väst-öst-korridor. Det här illustrerar, enligt Paul-Frederik Bach, att det europeiska elnätet framöver måste ha förmåga att klara väldigt olika flödesmönster.
En annan av hans iakttagelser är att det sammanlagda bortfallet av 80 TWh fransk kärnkraftsel och rysk naturgas har behövt kompenseras av backup-enheter och alternativa energikällor, vilket rimligtvis på ett signifikant sätt påverkat de europeiska utsläppsnivåerna.
Att nya regler för elmarknaden kan lösa den aktuella europeiska energikrisen och de höga elpriserna tror Paul-Frederik Bach inte på. Problemet kan bara lösas genom fysiska åtgärder, detta både på tillgångs- och efterfrågesidan, säger han.
”Pristak och nya marknadsregler kommer inte att förbättra energibalansen. Att förstärka infrastrukturen (energilagring och överföringssystem) kommer att ta ett decennium eller mera. För att få effekt är tillkommande vindkraft beroende av starkare infrastruktur.”
17 Kommentarer
17 Kommentarer
Ronny Eriksson
16 februari, 2023: 6:31 e mLåt oss hoppas att genomgången och renoveringen av den Franska vindkraften fungerar bra framåt. Att Flamanville 3 skall komma i drift någon gång kan man också önska.
Frankrike har gjort en ganska rejäl satsning på vindkraft. Man har idag nära 20TW installerad effekt, vilket är långt mer än vi har i Sverige. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av den havsbaserade kraften där Frankrike fått EU:s tillåtelse för statsstöd för satsningen. Frågan om statsstöd förekommer för havsbaserad vindkraft utomlands var nyligen en aktuell fråga för svenska regeringen, detta då man tog bort stödet till anslutningen av havsvind mot nätet. 2,1 miljarder euro satsar Frankrike för 2,5 GW havsvind-el.
SvaraAnders Gustafsson
14 februari, 2023: 9:21 f mTyskland exporterade 60TWh 2016 sen har det minskat med nedläggningen av kärnkraft!
SvaraDanmark importerar bara 1,6TWh, av de 7,5TWh de importerar från Sverige skickar de nästan allt vidare till Tyskland!
Tyskland skickar det vidare söderut det är det som håller priserna uppe.
Vi lär ha höga elpriser tills EU är mättat eller exportkablarna är fyllda 24/7.
Det är tur att vissa börjar förstå kopplingen till EU när det gäller prisbilden och har stoppat(pausat) Hansa Power Bridge.
Vi får se vilken lobbyorganisation som vinner (elproducenter, staten eller hushållen)
Hans Nilsson
8 februari, 2023: 12:11 e mStora el importörerna Frankrike och Finland, Frankrike har 12x större befolkning men bara 1.3x större nettoimport, bägge har satsat på (försenad/fallerad) kärnkraft, mycket F här.
SvaraMen nu ska Finland satsa på vindkraft och de får väl igång OL3. Ser bra ut för åtminstone mellansvenska svenska elpriserna, enär opinionen i Norge håller emot med nya ledningar till övriga Europa. Danmark har en större HVDC på g till UK(Vikinglink) klar i år?
Åke Kolm
8 februari, 2023: 11:37 f mViktigt att elflödena kartläggs. Exporten från Sverige 2022 beror tydligen på Frankrikes problem. Elpriserna i Sverige har påverkats. Är detta system verkligen önskvärt?
SvaraMagnus Thorstensson
8 februari, 2023: 9:03 f mIntressant artikel!
SvaraDet som smyger under radarn i dessa tider är det spanska skiftet, från knapp nettoimportör till nettoexportör till Frankrike. Utan tvivel en funktion av den spanska åtgärden att subventionera naturgas för elproduktion. Spanska skattebetalare betalar således för lägre elpriser i Frankrike.
Apropå att andra länder har fått godkännande av EU att vidta åtgärder…
Ronny Eriksson@Magnus Thorstensson
16 februari, 2023: 6:45 e mSpanien har onekligen en intressant mix av elproduktion
– störst är gas, med 30,1 GW installerad effekt. Troligen reglerkraft
Svara– därnäst vind, med 29,2 GW installerad. Störst på vind i Europa efter Tyskland?
– solkraft 20,8 GW
– vatten 17,1 GW
– kärnkraft 7,1 GW
– några mindre bidrag pumpkraft, kol, biomassa
Anne
7 februari, 2023: 12:56 e mStort TACK. Att Sverige lämnar ett stort bidrag rimmar illa med ministerns ständigt upprepningar om att Sverige har ett elsystem som havererat, det synes mig som lekman, fungera toppenfinemang. Kruxet är väl marknaden, som säljer till det pris som är högst . Men en fråga, då mycket el går till Fi land, men mist lika mycket till kontinenten så finns det ju även rejält med överföringskapacitet, även till område 4 som slussar vidare till kontinenten . Är det alltfort marknaden som ”hissar upp” priserna i den bästa landsändan, Skåne? Bästa hälsningar Anne
SvaraLars-Göran Johansson@Anne
7 februari, 2023: 1:29 e mI princip ja, om Danmark, Tyskland, Polen och Litauen räknas in i marknaden! Och via det EU-gemensamma datorprogrammet Euphemia.
SvaraAnne@Lars-Göran Johansson
7 februari, 2023: 8:47 e mtack, o även med bamseöverföringskapacitet skulle priserna va höga i Skåne om det finns stor efterfrågan på kontinenten? Bästa hälsningar Anne
SvaraLars-Göran Johansson@Anne
8 februari, 2023: 10:57 f mJa, men just beroende på ”bamseöverföringskapacitet” – om du menar många och stora exportkablar. Skall elpriset i Skåne och övriga Sverige närma sig vårt eget produktionspris så måste våra exportkablar först bli fullbelastade. Allt beroende på EU´s datorprogram Euphemia.
SvaraAnne@Lars-Göran Johansson
9 februari, 2023: 7:03 e mStort TACK, Anne
SvaraChrister Daleskog@Anne
8 februari, 2023: 6:04 f mGå in på SvK:s websida Kontrollrummet och studera frekvenshållningen under ett dygn. Frekvensen svänger kraftigt mellan ytterligheterna och nu och då utanför dessa. Svårt att inte kalla detta för parodi på stabilitet i nätet.
SvaraSå någon sorts haveri har vi ju.
Kjell Eriksson
7 februari, 2023: 10:33 f mEn mycket intressant information. Sista stycket ger en tankeställare. Endast fysiska insatser kan överbrygga dagens situation samt att vindkraften är beroende av starkare infrastruktur. Det senare torde bl a innebära tillkommande basproduktion tillsammans med utbyggda nät.
SvaraMin tro är att våra politiker inte vet mycket om detta. Vi hör t ex sägas att havsbaserad vindkraft är det som behövs och att det kan byggas på kort tid. Min bedömning är att ledtiderna tvärs emot vad vissa politiker säger är så långa att de med vissa lagändringar avseende kärnkraft gör att kärnkraft kan vara på plats inom ungefär samma tidsram. Då för man även potential för ökad nätstabilitet i form av (gammal hederlig) svängmassa.
Men framförallt spelar politiker ner effekten av att kraftfullt bygga ut intermittent produktion. Risken för nätstörningar beaktas inte.
Mikael Lundin
7 februari, 2023: 10:11 f mJa, intressant information. Sen får man inte glömma (tex när politikerna läser detta, om de läser det…) att detta är nettosiffror av flöden under 8760 timmar dvs ett år. Under enskilda timmar och vissa perioder kan flödena se ganska annorlunda ut, tex beroende på aktuell produktion inom vindkraften.
SvaraLars-Göran Johansson
7 februari, 2023: 8:56 f mSuveränt bra information! Vem kunde t ex tro att Tyskland var EU´s näst största nettoexportör efter Sverige!
Observera också att Sverige i flödesschemat behandlas som ETT enda elområde, inte 4 olika! Kanske dags att skrota våra 4 elområden också i verkligheten? Då kunde vi ju åtminstone undvika våra inhemska kapacitetsavgifter på elräkningarna!
Artikeln borde distribueras till våra politiska beslutsfattare som en allmänbildning om EU´s komplexa elnät. Och samtidigt upplysa våra politiker om att hela detta elnät prissätts timma för timma via det gemensamma datorprogrammet Euphemia. Jag undrar om ens någon av våra riksdagspartiers energipolitiska talespersoner känner till Euphemia. Och ännu mindre känner till vilka villkor som är inlagda i Euphemia.
Svaramats nilsson
7 februari, 2023: 7:23 f mTack för bra information. Detta visar att vi importerar från Norge och att största delen av exporten går till Finland och Danmark. Det kan vara bra att minnas när regleringsivrarna med sina tvåprismodeller får alla att tro att det är Tyskland som är vår största mottagare av exportel.
Slutklämmen inte minst viktig. Staterna kan inte först skapa en bristsituation och sedan ”trolla bort” det genom att trixa med marknaden. Det vore som att skapa en brist på vatten och sedan döpa om alla enlitersflaskor till tvålitersflaskor och tro att man därmed löst problemet. Någon borde berätta det för Vänsterpartiet som på fullt allvar tror att de kan prisreglera bort en reell bristsituation. Vi måste se till att få mer el till skåne!
SvaraLennart Nilsson@mats nilsson
7 februari, 2023: 2:29 e mJag antar att du menar ”mer elproduktion i skåne”?
Svara