Idag finns stora statliga stöd till bio-CCS. Nu är det dags att bredda stödet till att även omfatta CCS från icke-biogen avfallsförbränning. Det menar Karin Medin, vd på Söderenergi och Hans Stålnacke, vd på Boden Energi.

Infångning och lagring och koldioxid, CCS, ses av många som en viktig lösning för att minska växthusgaserna. FN:s klimatpanel IPCC lyfter fram CCS i flera av sina alternativ för att minska utsläppen av koldioxid. I Sverige är intresset stort och under perioden 2026-2046 kommer det att finnas 36 miljarder kronor i statligt stöd för omvända auktioner. Det innebär att bolag som deltar i auktionen lämnar ett bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Den som kan genomföra tjänsten till lägst kostnad vinner anbudet och får stödet. Den första omvända auktionen är planerad till slutet av 2022 och den första utbetalningen beräknas ske fyra år senare. Stödet är dock enbart riktad till bio-CCS dvs. från biogena källor.

– Det brådskar att minska koldioxidutsläppen i atmosfären och klimatet känner inte av varifrån koldioxiden kommer. Det är därför är självklart att vi nu snabbt även behöver få ett stöd för koldioxid från avfallsförbränning, anser Hans Stålnacke och han får medhåll från Karin Medin.

– Att nolla fossila koldioxidutsläppen från avfallsförbränning och att få minusutsläpp med bio-CCS är två spår som båda är väldigt viktiga, säger Karin Medin och fortsätter:

– Det är plasten i avfallet som leder till ökade utsläpp av klimatgaser. Så parallellt med att vi kan använda CCS för avfall, så är det viktigt att arbetet fortsätter med att minska mängden plast som går till energiåtervinning.

Boden Energi har gjort en förstudie kring vilken teknik som skulle passa bäst för att etablera en fullskalig CCS-anläggning vid deras kraftvärmeverk.

– Det är säkert många som har skakat på huvudet åt det relativt lilla Bodens Energi som sätter i gång olika utredningar för att minska koldioxidutsläppen, men vi har bestämt oss för att vara koldioxidneutrala till år 2033. Vi tittar på flera olika alternativ och där en CCS-anläggning är ett av dessa spår, säger Hans Stålnacke.

– Vi har konstaterat att det ser bra ut både tekniskt och logistiskt, men ekonomiskt är det nästan omöjligt att få till en bra affär – än så länge. Jag ser verkligen fram emot ett mer offensivt angreppssätt att stötta anläggningar som har ambitionen som vill avskilja koldioxid – oavsett om de är biogena eller fossila. Ett fördjupat samarbete mellan energibolag och myndigheter är önskvärt för att finna synergieffekter och kostnadsdelning, men naturligtvis även finansiering, säger Hans Stålnacke vidare.

Även Söderenergi har genomfört en förstudie kring CCS, men den har främst varit inriktad på bio-CCS. Den visar att det finns en stor potential att samla in koldioxid på Igelstaverket i Södertälje. Det finns stora samordningsvinster att samarbeta kring lagring och transporter tillsammans med Södertälje hamn. Nu genomför Söderenergi en systemstudie kring bio-CCS som ska vara klar i slutet av 2022.

– Vi har väldigt goda förutsättningar vad gäller logistik genom att Södertälje hamn ligger bredvid kraftvärmeverket. Även tekniskt visar förstudien att det ser bra ut. Men för att satsa på CCS måste vi såklart ha en kalkyl som går ihop och den bygger på att det finns ett långsiktigt politiskt system, minst 25 år, som stöttar CCS, säger Karin Medin.

– Vi behöver ett finansiellt investeringsstöd, men det behöver även finnas långsiktig marknad med en efterfrågan för att mina ägarkommuner ska våga investera i CCS. Då tror jag att det finns goda förutsättningar att göra detta, för viljan finns, säger Karin Medin.

Både Karin Medin och Hans Stålnacke lyfter även fram att stödet kan bestå av olika delar. Det kan handla om investeringsstöd, men även att lägga energiskatten på ett minimum, för det går åt väldigt mycket el för att avskilja koldioxiden.

– Genom en mycket låg energiskatt skapar man ytterligare ett incitament för CSS, säger Hans Stålnacke.

Vad är risken om branschen inte får stöd till CCS till avfallsförbränningsanläggningar?

– Hur gärna vi än vill så kommer avfall som inte kan eller bör återvinna behöva en slutbehandling. Energiåtervinning är mycket bättre än till exempel illegal dumpning av avfall som innehåller tungmetaller eller stora andelar fossil plast.  Det är synd för samhället och vår miljö om vi missar den möjligheten, avslutar Karin Medin.