Stamnätsägaren tillfrågades aldrig om synpunkter på artskyddsutredningen, som glömde bort hela elektrifieringen. Utredningen vill se skärpta krav och färre dispenser för elnät. Svenska kraftnät föreslår att klimatmålen kopplas in och möjliggör dispens till nya kraftledningar.

Att Regeringskansliet i artskyddsutredningens remissrunda glömmer bort ägaren till en av landets största och mest naturnära infrastrukturer är mest ett utslag av ödets ironi, menar Claes Pile, tillståndsansvarig på Svenska kraftnät. Det får mest ses som en illustration av utredningens andra svagheter.

– Artskyddsutredningen har helt missat att gå djupare in i frågor kring energiomställningen. Den innehåller svepande och generella skrivningar som inte kan kallas konsekvensanalyser, säger Claes Pile.

Kraftnät behöver dispens
En knäckfråga är dispenser. I vissa projekt går det inte att dra fram kraftledningar ovan mark utan dispens från gällande regelverk. Det är inte heller praktiskt möjligt att gräva ner all högspänning.

Nu vill artskyddsutredningen slopa den dispensmöjligheten för fåglar som Svenska kraftnät hittills har åberopat genom att hänvisa till ”ett allt överskuggande samhällsintresse”. Dispensskälet har nämligen ingen förankring i EU:s fågeldirektiv, som tillsammans med habitatdirektivet utgör grunden till artskyddet.

Outredda konsekvenser
Svenska kraftnäts mål är inte att behålla allt vid det gamla, påpekar Claes Pile. Man kräver inte att dispensskälet ska vara kvar då det ändå inte finns i direktivtexten. Sverige kan inte ha ett eget rättssystem.

– Vi motsätter oss inte att det tas bort men vi menar att frågan måste problematiseras. Vi vill visa på riskerna med att ta bort dispensregeln. Problemet är att artskyddsutredningens konsekvensbeskrivning är så dålig att den i princip är frånvarande, säger Claes Pile.

Vill se färre kraftnät
En annan effekt av artskyddsutredningens förslag kan bli att givna tillstånd behöver omprövas, något Svenska kraftnät är skarpt kritisk till. Samtidigt vill utredningen skärpa kraven på vilka områden som kan göras tillgängliga för kraftnät. Förutom alla praktiska konsekvenser för själva infrastrukturen blir konsekvensen att även klimatmålen blir svårare att nå om utredningens förslag genomförs, menar Claes Pile.

– Det finns flera svåra frågeställningar kring detta men de adresseras inte av utredningen, säger Claes Pile.

Utredningens perspektiv
Det är mer en fråga om perspektiv än om målkonflikter, menar Claes Pile. Utredningen har blivit både omfattande och ambitiös och innehåller också ”intressanta tankegångar och även del bra förslag”. Enligt Claes Pile, som själv är biolog, finns mycket material att fördjupa sig i.

Flera av utredningens förslag är emellertid mycket mer långtgående än vad uppdraget har efterfrågat, något också flera remissinstanser har påpekat. Man har haft tunnelseende och inom vissa områden inte sett helheten, menar kritiker.

Blev inte inbjuden
Sista datum för de cirka 160 remissinstanserna att lämna remissvar sattes till 25 oktober 2021. Här finns alla relaterade myndigheter, bransch- och intresseorganisationer, kommuner, rättsinstanser och universitet, även Sveriges akvarieföreningars riksförbund och Sveriges papegojförening. Alla ska få sin chans när det gäller så viktiga saker som artskyddet.

Svenska kraftnät bjöds däremot inte in. Efter raden med Svenska jägareförbundet hoppar remisslistan direkt till Svenska kyrkan utan minsta tecken på kraftnät.

Varken Miljödepartementet eller Infrastrukturdepartementet, där Affärsverket svenska kraftnät formellt hör hemma, kom ihåg stamnätsoperatören i remissrundan.

Skrev eget yttrande
Nu utgör inte inbjudningsmissen någon kris för det fortsatta remissarbetet då Svenska kraftnät ändå skickade in ett yttrande. Svenska kraftnät har haft ögonen på utredningen sedan den öppnades, påpekar Claes Pile.

På eget bevåg kunde TSO:n därför lämna in sitt helt fria yttrande den 27 oktober 2021 – två dagar efter att remisstiden hade gått ut. Och det blev långt, erkänner Pile, för det finns en hel del att yttra sig kring. Rubriken Goda livsmiljöer kräva dessa ledningar ger viktiga signaler om att flaskhalsar alltid måste ses i ett helhetsperspektiv.

Energimyndigheten kritisk
Svenska kraftnät är dessutom inte ensam i sin kritik av artskyddsutredningen. Närmast finns Energimyndigheten vars generaldirektör Robert Andrén saknar hänsynen till elektrifieringen. Gör om och gör rätt, menar han i  Sveriges Radio. Utredningen måste kompletteras.

”Jag skulle vilja se att man gör en riktig djupdykning i just den frågeställningen som handlar om energisystemet, det ökade elbehovet och artskyddsfrågorna,” säger Robert Andrén. ”Vi har ett stort elektrifieringsbehov att fylla framöver och här kommer behovet av elnät och ökad elproduktion i hela landet att vara centralt. Vi kan inte se att utredningen har tittat på de här frågorna tillräckligt.”

Sanslöst krångligt
Den politiska oppositionen har inte heller varit svårbedd med kommentarer. Moderaternas näringspolitiske talesperson Lars Hjälmered har uttalat att i ljuset av strävandet att nå klimatmålen ”komma med förslag som ökar byråkratin, krångligheten och skapar ytterligare osäkerhet, det är faktiskt helt sanslöst, och det måste naturligtvis regeringen backa på”.

Något också energiminister Anders Ygeman genast gjorde: ”Nu har Svenska kraftnät skrivit sitt remissvar och jag utgår ifrån att det kommer att väga tungt i den fortsatta behandlingen.” Regeringens kommande beredning kommer inte ”enbart fokusera på växter och fåglar”, lovar energiministern.

Lösning på dispensfrågan
– I vårt yttrande har vi faktiskt även ett förslag till lösning på dispensfrågan, påpekar Claes Pile. Det kan fungera om artskyddet kopplas tydligare till klimatfrågan.

Det finns nämligen ett dispensskäl som rör skydd av flora och djur i fågeldirektivet. Och det kanske man även kan använda för kraftledningar i artskyddssammanhang.

– Jag tänker då på kopplingen till fossilfri elproduktion och klimatförändringar. Det skulle regeringen behöva titta närmare på, säger Claes Pile.

* * *

Svenska kraftnäts förslag till dispensskäl för kraftledningar finns i yttrandet under rubriken Ett allt överskuggande samhällsintresse räcker inte längre for dispens. Istället för dispens från artskyddsdirektivet bör man kunna åberopa dispens av klimatskäl enligt andra direktiv, menar man. ”Med ett långsiktigt perspektiv, vilket är relevant i dessa sammanhang, skulle fågeldirektivets dispensskäl om att skydda flora och fauna kunna åberopas för Svenska kraftnäts del. Dispenser med stöd av ovanstående skäl skulle kunna beviljas då åtgärden långsiktigt skyddar flora och fauna genom att motverka negativa klimateffekter. Lagstiftarens stöd för en sådan möjlighet behöver formuleras i författning eller förarbeten.”

Artskyddsutredningens slutbetänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar SOU 2021:51 lämnades till regeringen den 10 juni 2021. Uppdraget som hade getts ett år tidigare var att se över artskyddsförordningen och ta ställning till eventuella ändringar i miljöbalken. Till särskild utredare valde Miljödepartementet tidigare riksdagsman Lars Tysklind (L).