Flera partier har poängterat att de vill att Sverige ska sluta exportera el och energi, för att lindra den stundande energikrisen. För en fungerande energimarknad är det både felaktigt och farligt, skriver Europaparlamentariker Emma Wiesner (C). Elmarknaden är och måste vara europeisk – och det skapar enorm klimatnytta och ökar energisäkerheten, menar hon.
Den som följde partiledardebatten i Agenda förra söndagen kunde ta del av hur flera partiledare målade upp bilden av att svensk export av el och energi är skadlig för Sverige och svensk industri. Exporten beskrevs som ett sätt att sno hållbart producerad energi från Norrland, samtidigt som den europeiska energimarknaden framställdes som en källa till ”elsmitta” i form av högre priser och elransonering. Att den europeiska energimarknaden beskrivs på det här sättet inför svenska väljare är både fel och farligt om man på riktigt vill bidra till energiomställningen.
Huruvida Sverige ska vara en del av Europas energimarknad eller inte är i grunden en ickefråga förutsatt att ingen svensk politiker vill ta initiativ till att gräva upp eller kapa av elkablarna mellan Sverige och Finland, som är Europas näst största elförbindelse. Sverige är redan en integrerad del av det europeiska elnätet och ska fortsätta att vara det. Därför blir det också väldigt märkligt när politiker målar upp en falsk bild av att svensk export av energi står i kontrast till en hållbar energiomställning i Sverige.
Samtidigt förstår jag den oro många känner inför ökade el- och energipriser. När efterfrågan på energi ökar i takt med att samhället öppnas upp igen blir det tydligt att Europa och andra delar av världen är beroende av Putins ryska naturgas. Det här märks på elräkningen genom ökade elpriser och mindre pengar kvar i plånboken. Stigande priser får däremot inte skrämma oss från att öka tempot i energiomställningen. Tvärtom bör Europa och Sverige se detta som en signal om att snabbt öka produktionen av billig och förnybar energi. Den stora variationen i elpriset och prispikarna visar oss att Sverige måste bli bättre på att hantera variationer, investera i energilager och gynna systemtjänster som tar oss ur den nuvarande situationen.
Den gemensamma energimarknaden är också en förutsättning för att Europa ska kunna fasa ut det fossila och pressa ner utsläppen. Genom att exportera grön el till våra grannländer ökar Sverige lönsamheten och utbyggnaden av förnybar energi, samtidigt som möjlighet att importera energi när brist uppstår kvarstår. På så vis skapas förutsättningar för en stabil svensk energimarknad med långsiktiga spelregler som bygger ut det förnybara och där Sverige får chansen till att bli ett grönt batteri i norra Europa.
I ett läge där alla stenar måste vändas för att minska utsläppen och skynda på energiomställningen på bred front i Europa är energinationalism det sista som Sverige behöver. Att få kalla fötter och låta sig inspireras av protektionistiska idéer som förhindrar exporten av energi är inget annat än ett medvetet sätt att blanda bort korten och vilseleda väljarna och deras oro för klimatet och höga elpriser. Diskussionen borde istället fokusera på hur Sverige kan bygga ut det förnybara i förmån för lägre elpriser och mindre utsläpp, och där problemet stavas naturgasen och den fossila energin – inte den gemensamma gränsöverskridande energimarknaden.
11 Kommentarer
11 Kommentarer
Anders Nilsson
28 oktober, 2021: 9:37 f mOmställning till fossilfri elproduktion gjorde Sverige för 40 år sedan med kraftig sänkning av CO2 utsläppen som följd.
SvaraVi kan knappast göra det en gång till.
Lars Kamél
26 oktober, 2021: 8:31 e mEnergikrisen löses genom att sluta avveckla fungerande energislag och sluta bygga ut dysfunktionella, som sol och vind. Sol och vind är vare sig förnybara eller billiga. Bara för att solljus respektive vindar förnyas, är det inte förnybart att försöka använda dem för att producera el. Vindkraften är till och med det energislag som använder mest ändliga resurser per producerad kWh. Och är alltså det energislag som är längst ifrån att vara förnybart!
SvaraJohan Montelius
26 oktober, 2021: 7:14 f mSkulle det inte vara bättre om C tog ledningen i miljöfrågan och verkade för att vi skall få behålla vår natur orörd och inte förvandlad till en industriell vindkraftsanläggning som förser Tyskland med el? Varför inte värna om naturen och återställa de skogar och vattendrag som förstörs genom vind och vattenkraftverk – vi skulle kunna bli ett föregångsland genom att öppna upp för ny kärnkraft …. eller är det så att ”alla stenar måste vändas” utom just den sten som C klamrar sig fast vid?
SvaraBengt Hellman@Johan Montelius
26 oktober, 2021: 12:03 e mBra artikel. Montelius svar är däremot av sämre kvalitet. Ny kärnkraft är inte ekonomiskt intressant. Vindkraft och Sol är de energikällor som sjunker snabbt i pris och är de mest konkurrenskraftiga. Finland som byggt ny kärnkraft har nu tänkt om och satsar stort på vind. https://media.sitra.fi/2021/09/30130958/sitra-enabling-cost-efficient-electrification-in-finland.pdf
SvaraBjörn@Bengt Hellman
26 oktober, 2021: 1:08 e mBengt, hur kan du säga så om Finlands el-satsning. De satsar på vind och kärnkraft samtidigt. Förutom det franska verket som nu snart äntligen är klart, så planerar de två nya ryska reaktorer.
SvaraEn vettig debatt måste bygga på sanna påståenden, så fortsätt att kommentera, men med sanna påståenden.
Bengt Hellman@Björn
27 oktober, 2021: 8:12 f m16 september skrev Fingrids vd Jukka Ruusunen: ”Mörka moln tornar nu upp sig, då Sverige begränsar elöverföringen i sina nät allt mer.”
Vindkraften har kommit att bli en viktig faktor i arbetet mot klimatförändringen. I Finland investeras för närvarande i över ettusen megawatt ny vindkraftskapacitet om året, vilket innebär att vårt land – efter att kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 satts i drift – redan år 2023 kommer att kunna producera den mängd el som landet förbrukar på årsbasis.
Läste du rapporten jag länkade till? https://media.sitra.fi/2021/09/30130958/sitra-enabling-cost-efficient-electrification-in-finland.pdf ”Electricity demand is estimated to double by 2050. The study finds that the most cost-efficient source of zero-emission energy in Finland would be onshore wind, strongly supported by supply and demand side flexibility sources. These will need to be complemented with electricity storage, such as batteries and hydrogen, and the power transmission network will require strengthening.
SvaraLars Kamél@Bengt Hellman
26 oktober, 2021: 8:36 e mVindkraft och sol sjunker inte alls i pris och kan inte ens sjunka i pris. Vindkraftverken görs bara större och större, för att kunna utnyttja att det blåser lite mer på hög höjd. Större och större innebär att de innehåller mer material och blir allt dyrare att tillverka. Den ökningen är större än ökningen av produktionen för att verken görs större. Det är en förlustaffär att göra vindkraftverken större, men all vindkraft är en garanterad förlustaffär. Blåser det, börjar en massa vindkraftverk att producera, utbudet av el ökar och priset sjunker, så att producenterna får lite intäkter. Blåser det ingenting, producerar vindkraftverken ingenting och producenterna får inga intäkter alls. Vindkraft byggs bara ut för att den får subventioner, men även med subventioner går det knappast runt.
SvaraBengt Hellman@Lars Kamél
27 oktober, 2021: 9:37 f mLars, du har uppenbarligen inte hört talas om lärkurvor. Mest kända exemplet på lärkurvor är Mores lag inom elektronik, där prestanda länge fördubblades vartannat år samtidigt som kostnaden halverades. Inom sol och vindkraft har detta också studerats. Kostnaden sjunker med kring 20 % för varje fördubbling av installationerna. Tyskland gjorde en heroisk insats när de subventionerade in ny solkraft som då kostade 4 kr/kWh. Tack vare den ökade produktionen har kostnaden per kWh på tio år sjunkit till en tiondel. Samma sak händer med vindkraften. För tio år sedan krävdes subventioner för att få till ny vindkraft. Idag har kostnaderna sjunkit och vindkraften står på egna ben. Stora vindkraftverk når högre upp till starkare vindar, som bromsas mindre av kontakt med mark och skog och genererar el till lägre kostnader. Dina idéer om att vindkraft bara byggs för att få subventioner behöver uppdateras för att stämma med verkligheten.
SvaraJohan Montelius@Bengt Hellman
29 oktober, 2021: 6:04 f mBengt
Morse lag är inte ett bra exempel på en lärokurva. Morse lag är en effekt av miniatyrisering av komponenter, här i fallet av grindar på ett chip. Det är en väldigt speciell utvecklingskurva man då får. Den gäller inte för bilar och den gäller inte för vindkraftverk (där man till och med ökar storleken i varje generation).
SvaraJohan Montelius@Bengt Hellman
29 oktober, 2021: 6:10 f mBengt
Det som gör kärnkraft oekonomiskt i Sverige är politik och regelverk. Med en annan politik och regelverk skulle var och varannan kommun ha sitt eget verk för att producera värme och el. Sverige hade (har?) möjligheten att vara världsledande i den teknikutveckling som nu sker. Vi kommer dessvärre bli sittande på åskådarbänken och se vår natur ännu en gång förstöras.
SvaraLennart Nilsson@Johan Montelius
30 oktober, 2021: 10:59 e mMed en sund energipolitik skulle förmågorna Planerbarhet, Svängmassa/Inertia, Spänningsreglering/Reaktiv effekt och Frekvensreglering värdesättas. Ny gynnas kraftslag som saknar dessa förmågor, de subventioneras direkt och indirekt.
Svara