Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid KTH, har hävdat att två nya reaktorer skulle ge ett påslag om 20 öre per kilowattimme för slutkunden. Det är en felaktig och missvisande uppskattning som bygger på en rad förenklingar och som inte ger en korrekt bild av framtidens elkostnader, skriver Carl Berglöf, sakkunnig inom kärnkraft på Energiföretagen Sverige.
Att Söder har gjort en alltför förenklad beräkning framgår direkt då han drar slutsatsen att ett bygge som kostar 200 miljarder kronor behöver en årlig subvention om 40 miljarder kronor. Det skulle i så fall betyda att hela anläggningens investeringskostnader skulle ha täckts redan efter fem år. En sådan kort återbetalningstid är inte bruklig för någon typ av större investering. Det är inte så här man beräknar kostnader för elproduktion.
Bild: Kärnkraftverket i Olkiluoto där en ny reaktor av typen EPR byggs. Foto: Wikipedia.
Söder antar vidare att kärnkraft helt ersätts av vindkraft. Ett elsystem utan kärnkraft kräver dock annan balanserande kraft eller någon form av storskalig lagring av energi. Idag känner vi inte till kostnaden för detta, men att inte inkludera den kostnaden alls – eller att inte låstas om den – är vilseledande. Söder har själv redogjort för en rad åtgärder som krävs för att kärnkraften ska kunna ersättas. Dessa åtgärder har också en prislapp.
Söder hänvisar till kostnader för att bygga den franska reaktortypen EPR i Storbritannien och i Frankrike. Det stämmer att det har blivit dyra projekt. Men det är inte bara EPR som har byggts runt om i världen och det är mycket förenklat att bara utgå från de erfarenheterna. Sedan år 2000 har nära hundra nya reaktorer tagits i drift runt om i världen och i princip samtliga fall har det varit billigare projekt än just EPR i Frankrike, Storbritannien och, för den delen, Finland. Samtidigt är det inte helt trivialt att dra slutsatser från projekt i länder med, till exempel, helt andra arbetskraftskostnader än i Sverige. Men – det är orimligt att utgå ifrån att inte några lärdomar skulle dras från de projekten i Västeuropa när ny kärnkraft byggs i Västeuropa nästa gång. Man har ju lyckats att sänka kostnaderna för ny kärnkraft på andra håll, så varför skulle inte det gå i västvärlden? I västvärlden har vi ju till exempel visat att det går att sänka kostnaderna när man når högre volymer när det gäller tex vindkraft.
Söder baserar sin beräkning på en produktionskostnad om 2 kr per kilowattimme som presenterats av Bloomberg. Bakom denna siffra finns en rad högst tveksamma antaganden rörande ekonomiska och tekniska förutsättningar som inte stämmer överens med det faktiska projektet. En sådan produktionskostnad skulle vara dubbelt så hög som det garanterade pris som ägaren har accepterat för att starta projektet. Det vore helt orimligt att man skulle gå vidare om man skulle förlora en krona för varje producerad kilowattimme. Bloomberg har inte på ett tillfredsställande sätt redovisat hur de kommit fram till denna produktionskostnad. Det är olyckligt när långtgående slutsatser dras från den typen av underlag. Ett sådant underlag är således inte lämpat för en saklig diskussion kring vårt lands energiframtid.
För att beräkna kostnaden att producera el, oavsett kraftslag, finns ett väletablerat och vedertaget begrepp som kallas Levelized Cost of Electricity (LCOE). Begreppet har både fördelar och nackdelar. Det är ett relativt enkelt sätt att uppskatta bidragen från samtliga kostnader, såsom kapitalkostnader, driftskostnader och bränslekostnader, utslaget på hela kraftverkets livslängd och per kilowattimme. Samtidigt exkluderas dock systemkostnader såsom behov av tillkommande stödtjänster, nätutbyggnad och ökade balanskostnader, så begreppet är också ifrågasatt. Därför ska inte LCOE för olika kraftslag jämföras rakt av, särskilt inte kraftslag med olika produktionsprofil. Här begränsar vi oss dock till att titta på elproduktionskostnaderna för ett kraftslag – kärnkraften.
Med Söders exempel som utgångspunkt; ett projekt om 3200 MW med 60 års driftstid, antas kosta 200 miljarder kronor, där vi ansätter övriga drift-, bränsle- och avfallskostnader till de nivåer som gäller för dagens kärnkraft i Sverige, erhålls en kostnad för elen runt 60 öre per kilowattimme. Det resultatet gäller för en nominell kalkylränta om 8 procent, vilket är en normal kalkylränta när företag investerar i energiproduktionsanläggningar. Åtta procent är långt mer än den riskfria ränta som stater kan erhålla när de lånar pengar – för Sverige just nu 0,13 procent. Skillnaden motsvarar de osäkerheter man som investerare utsätter sig för när man lånar ut pengar till exempelvis bygget av en reaktor.
Om vi utgår ifrån att lärdomar från projekt i Asien och Ryssland avseende projektgenomförande kan tas tillvara, eller att vi i Västeuropa med ytterligare projekt i ryggen kan förkorta byggnationstiden, blir kalkylen annorlunda. Låt oss för enkelhetens skull anta att allt går som på räls och att investeringskostnaden kan halveras till 100 miljarder kronor för de två reaktorerna. Det kan anses vara för optimistiskt, men syftet är att illustrera nedre delen av ett kostnadsintervall för ny kärnkraft i Sverige. Givet de lärandekurvor som har uppvisats det senaste decenniet inom andra kraftslag så är det inte heller helt gripet ur luften. Exempelvis har kostnaden för vindkraft i runda i slängar halverats på ett decennium. Med motsvarande beräkning av LCOE erhålls då för kärnkraft runt 40 öre per kilowattimme med samma kalkylränta.
Från detta ska då dras eventuell ersättning för stödtjänster, som just nu utreds inom Svenska kraftnät. Det mesta talar för att kraftslagen i framtiden kommer att få betalt för, eller betala för, sitt bidrag till kraftsystemets stabilitet och robusthet. Då kärnkraften bidrar med synkron produktion bidrar den med ett antal nyttor för systemet som till exempel vindkraften inte gör. Kärnkraften kommer därmed sannolikt att kunna räkna med att få en extra intäkt utöver elförsäljningen. För väderberoende kraft tillkommer i stället systemkostnader i form av stamnätsutbyggnad, stödtjänster och – på sikt – lagring. Men om planerbar kraft och väderberoende kraft byggs ut balanserat tillsammans stöttar de varandra så att den totala elkostnaden för kunden blir så låg som möjligt.
Söder ställer frågan till Ebba Busch vad ny kärnkraft kommer kosta. Det är inte politikernas uppgift att svara på det. Politiken ska skapa teknikneutrala förutsättningar för att investeringar ska kunna komma till stånd oavsett kraftslag. I slutändan är det investeraren som avgör om den enskilda investeringen kan bli lönsam.
För samhällets bästa krävs helhetssyn och marknadsförutsättningar som styr investeringar på ett sådant sätt att kostnaden för systemet som helhet hålls nere. I den resan räknar vi med att alla gör sitt yttersta för att bidra med relevant och vederhäftigt underlag – myndigheter, industri såväl som akademi.
18 Kommentarer
18 Kommentarer
björn st wiklund
31 oktober, 2021: 1:03 f m50miljarder för en reaktor inte ens den i Finlasnd landar på 200miljarder
SvaraMats Bladh
5 mars, 2021: 9:48 f mKommer kärnkraftens vänner någonsin att erkänna att den kan vara dyrare än vind- eller solkraft? Det går ju alltid att ifrågasätta kalkyler, eftersom framtiden egentligen är okänd, och villkoren för olika kraftslag i olika länder alltid skiljer sig något åt. Vad skulle krävas för att medge att den är dyrare?
SvaraErik Tullberg
4 mars, 2021: 10:54 f mTack för en utmärkt artikel. Det jag saknar i debatten är att energislag sätts i relation till varandra genom enheten W/m2 (se Vaclav Smil ”Power Density”). Då ser man att när alla faktorer räknas med, landar europeisk vindkraft kring 1-2 W/m2 medan kärnkraft hamnar på 300-1000 W/m2. Om vi i framtiden vill kunna fortsätta att bo i städer i södra och mellersta Sverige, kan detta inte ske både fossilfritt och kärnkraftsfritt.
Svarabjörn st wiklund
3 mars, 2021: 7:43 f mServettkalkyl
Vind 3MW kostar 50 miljoner
Kärnkraft 1.000MW kostar 50 miljarder
alltså är kärnkraft mycket billigere
SvaraBengt Ekholm@björn st wiklund
4 mars, 2021: 7:04 f mUrantillgångar på jordklotet räcker ca. 100-200 år med nuvarande förbrukning.med utbyggd kärnkraft kortare tid.Troligt är att priset ökar allt eftersom.Om vi bygger ut så blir vi tvungna att bryta vår egen uran
Svaravad det lider.Uran i Sverige finns i Jämtland, Billingen och på Österlen.
Med vänlig hälsning, Bengt Ekholm
Jimmie@Bengt Ekholm
30 oktober, 2021: 8:11 e mVilket är detsamma med Norra Kärr och sällsynta jordartsmetaller om vi väljer vindkraft. Gen IV kan ändra matematiken du redovisar.
SvaraJohn Hedlund@björn st wiklund
31 oktober, 2021: 11:22 f mTill vindkraftverken måste tillföras de energilager som krävs för att minimera variationerna i elproduktionen. I exemplet bör man därför plussa på kostnaden för ex.v. ett batterilager på 100 miljoner kr. Ett vindkraftverk på 3 MW ger 7.900 MWh, dvs 7.900.000 kWh. Kostnaden per kWh blir då 150 Mkr/7.900.000 kWh = 19 kr/kWh.
Kärnkraftverket på 1.000 MW ger en årsproduktion av el på 7,45 TWh, dvs 7.450.000.000 kWh. Om byggkostnaden var 50 miljarder kr blir det 6,70 kr/kWh.
Kalkylen är givetvis gjord mellan tumme och pekfinger men indikerar ändå tydligt att väderberoende elproduktion är dyrare än kärnkraft.
Vattenkraft är ju också en väderberoende energikälla. Vattenreservoarer och fördämningar uppbär kostnader som tillförs kostnaderna för vattenturbinerna. På motsvarande sätt måste man göra med vind- och sol.
SvaraPer Norberg
25 februari, 2021: 7:28 e mHär blev det många svar men jag vill lyfta fram ytterligare aspekter.
När det gäller val av elenergikällor så skall man alltid se på kostnaderna ur ett kundperspektiv.
Vad har kunden för krav både ekonomiskt och ur ett tidsperspektiv?
Vindkraft ger vid källan billig ostyrbar energi som skall förflyttas och tämjas. Förflyttningen (=ledningar) är visserligen relativt billig ur ett MWkm perspektiv men tillståndsprocessen kan äventyra möjligheten att nyttja vinden inom rimlig tid.
Kärnkraftens problem vad avser kostnader är bristen på standardisering och korta produktionsserier.
SvaraKan man lösa detta via mindre enheter och internationell enighet så är man tillbaks på banan. Och är
inte lika beroende av långsträckta ledningsprojekt.
Stefan Oja@Per Norberg
26 februari, 2021: 9:33 e mGlaciärerna smälter och vi förstår inte att snabbhet är viktigast. Vill man ha konstant effekt så begär detta för vindkraften och tiden är viktig så vi agerar nu.
SvaraMvh
Stefan Oja, civ ing energi
Bengt Göransson
25 februari, 2021: 5:41 e mVad sätter man för kostnad på lagring av kärnavfall i 1000 tals år .Terrorister kan ju vilja komma åt dessa lagringplatser och hur räknar man på det tro
SvaraPeter Rudling@Bengt Göransson
3 mars, 2021: 3:27 f mFör det första är avfallet helt obrukbart för terrorister, det är mycket enklare för terrorister att förgifta vattendrag eller sprida virus. Kostnaden för kärnavfallet betalas redan genom en speciell kostnad som kunder får betala för de som köper kärnkraftsel. I fonden finns idag ca 75 miljarder avsatta för avfallet.
SvaraPer Åhlström
25 februari, 2021: 3:03 e mDet är fullständigt meningslöst att jämföra kostnaderna för olika produktionssätt om inte också kringkostnaderna tas med. Enligt IVAs beräkningar kan inte kärnkraften ersättas av vindkraft utan omfattande investeringar i backup, Att inte räkna indessa kostnader är rent bedrägligt.
SvaraBengt Ekholm@Per Åhlström
4 mars, 2021: 7:12 f mEn annan aspekt är terroristhotet mot verken och för den delen haverihoten.Tage Danielsson monolog om Harrisburg är obetalbar.
SvaraMed vänlig hälsning, Bengt Ekholm
Erik Wildheim@Bengt Ekholm
4 mars, 2021: 4:53 e mtages monolog är vid det här laget både gammal & inaktuell.
Svarasom tur är finns en nyare mer aktuell version av den:
https://youtu.be/FISGTLJ5ZwY
Sven Fernqvist
25 februari, 2021: 12:25 e mEn utmärkt analys som neutraliserar Söders skrivning. Tänk om fler kunde ta till sig behovet av synkron elproduktion. Det blir då rätt uppenbart att en balanserad utbyggnad av elproduktion är det som vi behöver. En framtida mix av vatten-, vind- och kärnkraft. Det resulterar i ett elnät som klarar av såväl export som import av energi. Det är som väl beskrivits i olika alster mer och tillförlitlig elenergi som behövs.
SvaraI övrigt vore det bra om vi får mer tekniska/ekonomiska skrivningar i ämnet och slipper de med en politisk vinkling.
Nils-Olov Jonsson
25 februari, 2021: 10:11 f mTack Carl!
SvaraDet är uppenbart att vi behöver en sakligt grundad bas för vår planering av framtida elförsörjning. Redovisad med det djup och den transparens som möjliggör kritisk granskning. Tyvärr jobbigt, men alternativet är tyckanden. Dessa kan i och för sig välkomnas för att ge stimulans till omprövning av fakta. Men – de kan inte utgöra bas för beslut. Till och med den senaste Energikommissionen gick (medvetet?) i fällan och fokuserade otillräckligt på fakta, i vart fall avseende kostnaderna för samhället för olika alternativ. Två rapporter som publicerats på senare tid och som medger kritisk granskning är den som har Staffan Qvist som huvudförfattare (https://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/kraftsamling-elforsorjning-langsiktig-scenarioanalyspdf_1144807.html/Kraftsamling+elfrsrjning+-+Lngsiktig+scenarioanalys.pdf) och en som togs fram som ett underlag för fortsatt utveckling av Nederländernas energisystem (https://www.engineersonline.nl/download/POSSIBLE+ROLE+OF+NUCLEAR+IN+THE+DUTCH+ENERGY+MIX+IN+THE+FUTURE.pdf). Bägge har viss tonvikt på kärnkraft, men andra har säkert bra förslag som har andra fokus. Rapporterna anbefalles varmt.
Torbjörn Wahlborg
25 februari, 2021: 8:47 f mJa det är uppenbart att Söder inte riktigt förstår hur prissättningen på elmarknaden fungerar….
Svarabjörn st wiklund
25 februari, 2021: 7:16 f m3MW vind kostar 50miljoner
Svara1.000MW kärnkraft kostar 50 miljarder
—
alltså är kärnkraft billigare än vind