Nya stödtjänster ändrar vindkraftens roll från intermittent bråkstake till elsystemets stöttepelare. Det gagnar både frekvensen och ägarnas investeringsvilja. – Reglerkraftmarknaden ger vindkraft ett nytt värde, säger Daniel Kulin på Svensk Vindenergi. Först ut är Danmark.

– När vindkraftens regleringsteknik börjar efterfrågas och prissättas av systemoperatörerna blir den också intressant för vindkraftens ägare. Intresset för andra intäkter ökar, säger Daniel Kulin, strategisk analytiker på Svensk Vindenergi.

Foto: Svensk vindenergi.

Det kan öka investeringarna, inte enbart i ny turbinteknologi men också i egen flexibilitet med hjälp av energilager som batterier och vätgas. I den kontexten finns numera också reglerkraftmarknaden. Och det är nytt, menar Daniel Kulin.

Först på mFRR
I Danmark har systemoperatören Energinet tillsammans med optimerings- och elhandelsbolaget Energi Danmark använt vindkraft som frekvensstöd på reglerkraftmarknaden mFRR för manuella reserver – manual Frequency Restoration Reserve.

Det är också nytt, åtminstone som strukturerat projekt. Syftet har varit att visa att vindkraftverk kan leverera momentan och pålitlig reglerkraft (effekt) för uppreglering – när elsystemets frekvens går ned. Kompenserande uppreglering från vindturbiner har länge varit så besvärligt att det nästan har blivit vindkraftens akilleshäl.

Vindkraftens kapacitet
När vindkraften framöver kan börja uppreglera öppnar sig en helt ny affärsmodell, menar Thomas Elgaard, ansvarig för optimering, balansering och produktion på Energi Danmark. Vindkraftsägare kan då ta betalt för tillgänglig kapacitet på balansmarknaden. ”Vi är på väg in i ett helt nytt territorium,” säger Elgaard.

Hittills har det varit danskt land. Enligt Svenska kraftnät har vindkraft också använts på den svenska mFRR-marknaden, men i så liten skala att det är oklart om buden har avropats och effektökningen använts i någon märkbar omfattning.

Triggas av lågt elpris
Man ska inte slå bort att också det låga elpriset – ibland under noll – kan vara en marknadsboost for reglerkraftmarknaden. Det är kanske en nödvändig späkning, för även om minuspriser gör ont på kort sikt kan de tvinga fram mer innovation och bättre kreativitet längre fram.

Daniel Kulin

– Det kärva prisläget på el gör att aktörer vågar eller kanske tvingas testa andra driftstrategier kring service och turbiner, säger Daniel Kulin.

Han tänker att om elpriset är så lågt att det inte ens täcker turbinslitaget, så kan man lika gärna dra ner tempot, köra produktionen på dellast, och voilá: så har man skapat ett ledigt utrymme på toppen så effekten kan styras upp vid behov – och alltså säljas till närmaste TSO istället för att blåsa bort på spotmarknaden.

Automatisk reglering?
I Danmark vill Energinet använda de nya erfarenheterna i marknadsdesignen för stödtjänster. Kia Marie Jerichau, chef för flexibilitet och systemtjänster, vill se fler integrerade vindkraftverk och testa fler stödtjänster. Även solenergin måste göras tillgänglig på balansmarknaderna.

Enligt Thomas Elgaard har modeller och prognoser i mFRR-projektet visat sig vara så pålitliga att Energinet jämför leveranssäkerheten med ”konventionella kraftverk”, alltså planerbar produktion. Energi Danmark undersöker nu hur vindkraften också kan användas på aFRR-marknaden för automatiska reserver.

Funktionens värde
– Det stora i den danska piloten är inte att få vindkraftsverken att köra på dellast eller att koppla uppreglering till en marknadsplats. Det stora är att de har lyckats sätta ett värde på själva funktionen, menar Daniel Kulin.

Utvecklingen på balansmarknaderna kan också ge de traditionella energibolagen en möjlighet att återvända till vindkraften och ta tillbaka gamla revir, tror han. Det fanns en tid när kraftbolagen själva byggde och ägde svensk vindkraft men på senare år har expansionen istället lockat många stora globala institutionella investerare till ägarskap i de svenska parkerna.

Energibolagens återkomst
Så istället för att enbart spekulera kring långsiktiga drift- och underhållsrisker, som är vad internationella fond- och kapitalförvaltningsbolag ofta bygger sitt ägande på, så kan de nya marknaderna och teknikerna för reglerkraft återkoppla vindkraften till energibolagens kärnverksamhet: kraftproduktion och frekvenshållning.

– De nya marknaderna handlar om praktisk reglering och daglig drift på ett flexibelt sätt, och det är välkända utmaningar för energibolagen som åter kan bredda sina portföljer med vindenergi. Reglerkraftens utveckling kan därför bana väg för energibranschens återkomst till vindkraften, säger Daniel Kulin.

* * *

Uppreglering: Vindkraft fungerar utmärkt som nedreglering av elsystemets frekvens genom att stoppa produktion vid överskott. Uppreglering är inte lika enkelt. Därför har systemoperatörerna etablerat marknader för frekvenshöjande stödtjänster, och det är dit in vindkraften nu vill med hjälp av en ny generation styr- och reglerteknik. Först ut är mFRR-marknaden, manual Frequency Restoration Reserve och FFR, Fast Frequency Reserve, ”världens snabbaste frekvensprodukt” baserat på smart effektomriktning av syntetisk svängmassa, som ska ta hand om frekvensen när rotationsenergin sjunker.