Flexibel elskatt borde införas för ökad efterfrågeflexibilitet och det borde vara ett krav att moderna värmepumpar kan anpassa driften efter elpriset. Det skriver Charlotta Sund, vd och koncernchef för Tekniska Verken.

I juni släpptes Svenska Kraftnäts återkommande balansrapport som visade att vi numera riskerar att drabbas av effektbrist även under en normalvinter. I början av året fick vi också för första gången någonsin negativa elpriser i Sverige. Trender som ökad elektrifiering, en högre andel väderberoende kraftproduktion och kapacitetsutmaningar i elnäten innebär sannolikt att över- och underskottssituationer framöver kommer bli allt vanligare i det svenska elsystemet. Det skapar osäkerhet på marknaden, exempelvis inför nya investeringar och elnätsutbyggnad, men också för våra kunder vars elkostnad kommer att variera mer.

Bild: Tekniska verkens delägda dotterbolag Power2U hjälper bland annat till att optimera energianvändningen i Öbos fastighetsbestånd i Örebro.

Klassiska lösningar som investeringar i planerbar kraftproduktion och förstärkta elnät kommer fortsatt vara viktiga för stabiliteten i elsystemet, men vi måste också bli bättre på att utnyttja potentialen för efterfrågeflexibilitet hos våra kunder. Det finns många fördelar med en jämnare elanvändning. Förutom att stabilisera elpriset reduceras behovet av dyra elnätsinvesteringar. Vi kan också minska användningen av dyra spetsbränslen för el-och värmeproduktion samtidigt som vi mer effektivt kan nyttiggöra de elöverskott som den väderberoende vind-och solelsproduktionen tidvis ger oss.

De tekniska förutsättningarna för ökad efterfrågeflexibilitet börjar idag bli riktigt goda. Vi påbörjar nu utrullningen av nya elmätare som klarar 15 minuters avräkningsperiod vilket gör det möjligt att få betalt för att anpassa sin elanvändning inom enskild timme. På flera håll i landet utvecklas plattformar för lokala kapacitetsmarknader där den som har möjlighet att bidra med effekt eller att avstå från sådan kan få betalt för detta. Genom det delägda innovationsföretaget Power2U utvecklar Tekniska verken nya tjänster för användarflexibilitet, exempelvis molnbaserade optimeringslösningar för fastigheter som reducerar effekttoppar. Vi har också anpassat våra elnätstariffer för att det ska bli lönsammare för kunderna att undvika effekttoppar.

Tyvärr upplever vi fortfarande att intresset för användarflexibilitet är lågt hos våra kunder. Efterfrågan för timbaserade elavtal är svagt trots att de funnits på marknaden sedan 2012.  Få kunder använder idag teknik som smarta värmepumpar som ackumulerar värme i huset när elpriset är lågt eller elbilar som reducerar sin laddeffekt när elpriset når över en viss nivå. Elmarknaden ger helt enkelt inte den enskilde elanvändaren tillräckliga incitament för att ändra sitt beteende eller investera i ny teknik. Det finns därför anledning för politiken att ge marknaden en knuff i rätt riktning. Hur skulle det då kunna gå till?

Ett sätt att öka lönsamheten för efterfrågeflexibilitet är att låta elskatten samvariera med elmarknadsläget. Elskatt och moms utgör idag huvuddelen av elkostnaden och är densamma en kall vinterdag i februari när elsystemet är hårt belastat som en varm sommarnatt då efterfrågan är låg. En dynamisk elskatt skulle förstärka prissignalen och göra det lönsammare att förändra sin elanvändning efter elmarknadens svängningar. En enkel variant skulle kunna vara att låta skatten variera mellan sommar och vinter eller mellan natte-och dagtid.

Teknik som gör det möjligt att nyttiggöra elmarknadens svängningar måste främjas. Här är ecodesignkrav en väl beprövad metod för lyfta fram ny teknik. Det borde naturligtvis vara krav på att moderna värmepumpar kan anpassa driften efter elpriset eller att elbilen själv förstår när det är dyrt att ladda. Här kan stat, regioner och kommuner vara förebilder genom att ställa krav i offentliga upphandlingar.

Det är också viktigt att i så hög grad som möjligt reducera vår väderberoende elanvändning, exempelvis för uppvärmning.  En stor del av vårt elbehov vintertid går åt till detta ändamål och gör vårt elsystem sårbart för snabba och ihållande temperaturvariationer. Det självklara sättet att utjämna vår elanvändning i dessa situationer är att använda energi som inte belastar elsystemet, exempelvis fjärrvärme. Detta borde återspegla sig i allt från byggregler till kommunala energiplaner.

Såväl energibranschen, som våra kunder och ansvariga politiker kommer behöva ägna mycket kraft åt elmarknadens efterfrågesida framöver. Med rätt förutsättningar kommer vi kunna bli mycket bättre på att använda el ”jämnt” i framtiden.